Sincerely Johanna: februari 2015

torsdag 26 februari 2015

Ny serie om ung romantik

Att jag är svag för böcker med romantiska inslag är ingen hemlighet. Jag är extra svag för böcker med upplägget välordnad tjej och bad boy-kille, de träffas, inget är enkelt för dem och så massor med kärlek och romantik. Jag gillade Underbara helvete och Echo & Noah, båda med det upplägget. Därför är jag förvånad att jag inte har snappat upp tidigare att Norstedts ger ut en bok i den stilen i vår. Igår kom en pressrelease om After.När vi möttes av Anna Todd. Det är första delen i en serie om fyra böcker. Så här beskrivs boken:

Tessa har knappt hunnit sätta sin fot på college innan hon möter Hardin. Hon har höga betyg och ambitioner, en perfekt pojkvän därhemma och en överbeskyddande mor som vill hålla henne borta från allt vad studentliv heter.

Hardin är hennes raka motsats med sina svarta kläder, massor av tatueringar och sin piercade läpp. Att Hardin dessutom är oförskämd, hamnar i slagsmål på alla fester och strular med en ny tjej varje helg gör att Tessa vet att hon borde undvika honom till varje pris.

Men hon kan inte sluta tänka på honom.
Och han kan inte hålla sig borta från henne.

Jag ser verkligen fram emot att testa serien. After. När vi möttes kommer ut i mars och del två, After. När vi tvekade, i maj och del tre, After. När vi föll, i juli och del fyra i höst. Tillsammans med Nära till aldrig aldrig, som ännu ligger oläst på nattduksbordet borde jag ha så jag klarar mig gällande ung romans i vår :-)

måndag 23 februari 2015

Barnkultursymposiet 2015

Traditionsenligt anordnar Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet sitt Barnkultursymposium. I år har det tema och titel Ordning och reda, konsten på fredá! Om fostran, marknad och barnkultur. Symposiet äger rum under tre dagar, 18- 20 mars, det är gratis och öppet för den som vill att komma och lyssna. Tyvärr har jag inte möjlighet att gå på allt i år utan kommer att slinka in lite då och då, i och med att jag jobbar på universitetet så är jag i huset så att säga. Så här ser programmet ut.

Program

Onsdagen den 18 mars
10.00 – 10.30 Inledning
Vicerektor Karin Helander
Suzanne Osten, regissör och Sveriges första barnfilmsambassadör
10.30 – 11.15 Barns vilja växer… Från barnperspektiv till barnets perspektiv till barnism
Lars H Gustafsson, barnläkare och författare
11.30 – 12.15 Kaninen i sopnedkastet. Att lära för livet med filmpedagogik
Malena Janson, fil.dr i filmvetenskap, samordnare Barn & unga, Svenska Filminstitutet
12.15 – 13.30 Lunch
13.30 – 14.15 Do-It-Yourself som en grund för lärande och inkludering
Erik Hannerz, fil dr sociologi, subkulturforskare, Lunds universitet
14.25 – 15.05 Ordning och reda? Pengar på freda´: Om barnmuseum, kulturarv och pengar
Anna Sparrman, professor Tema Barn, Linköpings universitet
15.10 – 16.00 Bland rustningar och bisonskallar – om kulturarv, fostran och marknad
Ett samtal med Anna Sparrman, professor Tema Barn, Linköpings universitet, Malin Grundberg, museichef, Livrustkammaren och Joachim Morath, museipedagog, Etnografiska museet. Moderator: Karin Helander

Torsdagen den 19 mars
10.00 – 10.10 Inledning
Eva Söderberg, föreståndare, Centrum för barnkulturforskning
10.10 – 10.50 ”Grattis! du har gjort ditt första inköp” –marknadens fostran i barns medievärldar
Ylva Ågren, doktorand Barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet
11.00 – 11.40 Lustfyllt skrivande, livslångt lärande
Reza Saleh, programansvarig Berättarministeriet
11.50 – 12.30 Kultur och utbildning/kulturutbildning för syriska barn
Annika Rabo, professor i socialantropologi
12.30 – 13.45 Lunch
13.45 – 14.05 Om fostran och scenkonst- en kort introduktion
Karin Helander, professor i teatervetenskap, Stockholms universitet
14.05 – 14.50 ”Vad gör ni här?” – Om skådespelaren i klassrummet.
Niklas Hald, skådespelare, fil dr, konstnärlig forskning
15.00 – 15.45 Varför skall du vidga dina vyer
Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, Lunds universitet

Fredagen den 20 mars
10.00 – 10.05 Inledning
Karin Helander, Centrum för barnkulturforskning
10.05 – 10.45 Scenrum/Klassrum eller Like a bridge over troubled waters. När konstnärer, lärare och dramapedagoger samverkar
Sofia Balic, dramapedagog, projektledare Kulturskolan, doktorand i utbildningsvetenskap
10.50 – 11.30 ”Du är väl lärande, lilla vän? Om public service-TV för barn och synen på barnpubliken.
Åsa Pettersson, fil.dr, universitetslektor i bildproduktion, Högskolan Dalarna
11.45 - 12.45 Konst och lärande – om universum, död, våld och barns rättigheter
Ett samtal om facklitteratur och appar för barn tillsammans med Jonathan Lindström, barnboksförfattare/illustratör och Pernilla Stalfelt, barnboksförfattare/illustratör. Moderator Karin Helander.
12.45 – 13.00 Avslutning

Datum: 18 mars 2015 10:00 - 20 mars 2015 13:00
Plats: Hörsal 8, Södra huset, Stockholms universitet
I år är symposiets tema fostran, marknad och barnkultur.

söndag 22 februari 2015

Popmusik rimmar på politik- tredje träffen

Vi har nått den tredje träffen om Popmusik rimmar på politik av Anna Charlotta Gunnarson. Veckans läsning har handlat om bostadsområden/betongen, protestsånger, gräla via musiken, krig och militären. På det hela taget var det här ett jobbigt parti av boken och jag blev inte direkt upplyft. Som vanligt är det lärorikt men det var liksom bara elände och nedstämdhet.

Anna Charlotta lärde mig att det inte bara är inom hiphopen som bostadsområdet, miljonprogrammet och betongen besjungs. Förändringen gällande bostadsområden, rivning och modernisering har det skrivits låtar om redan på 60-talet. Jag kände ingen exemplen som gavs, Lyckliga gatan, Trettifyran och Är det konstigt att man längtar bort nån gång, men jag kanske inte hade tänkt på dem som låtar i paritet till de hiphoplåtar jag hört. Men samtidigt som jag får lära mig att dessa låtar fanns så undrar jag ändå var det temat finns idag mer än inom hiphopen. Jag känner starkt att den svenska hiphop som görs idag ger mig den där nerven och glöden som amerikansk hiphop gjorde på 80- och 90-talet. Den talar om hur det är att växa upp i Sverige idag, den är politisk, rakt på och golvar ofta mig med sitt direkta och ärliga uttryck. De unga rapparna ger oss en bild bortom mediebevakningen och det är med deras ord och deras röster, inte filtrerad genom journalisternas retorik där dessa områden och människorna som bor där lever i symbios med problem, fattigdom och misär. Och som Gunnarson lyfter upp i exemplet med Lilla Namo så kan en fråga sig när förorterna blev förorten i singularis och hur det kommer sig att alla förorter dras över en kam och stigmatiseras. Det är väl här min föreställning om att hiphopen har en given förstaplats som politisk musik har sin grund. Genom läsningen så här långt har jag dock fått bredda den synen, även om det känns som om hiphop är mer medvetet politisk än andra genrer.

Det här med att bråka och gräla med varandra via musiken är inget unikt. Det finns författare som skriver böcker om personer de vill göra upp med, baktala eller vad det nu kan vara. Så varför skulle inte musiker kunna göra detsamma? Vissa av dessa beefer som Anna Charlotta Gunnarson beskriver kände jag till andra var helt nya för mig. Återigen var det perfekt att det finns en spellista så jag kunde lyssna på låtarna och själv höra texterna där artister smädar, baktalar, ger igen på någon annan (ofta även denne artist).

Sedan följde ett längre parti om musik som filantropi och hur artister genom musik försöker att skapa en samhällsförändring eller samla in pengar till behövande. Så fort jag hör Do they know it's Christmas? hur svängig den låten än må vara så blir jag upprörd. Självgoda artister som ska hjälpa stackars fattiga i Afrika som inget vet, suck. Gunnarson lyfter Naomi Klein, författare och samhällsdebattör, och hennes tankar kring hur västvärlden genom att köpa en singel eller vad det nu är kan köpa sig fri från skuld över det som händer i mer fattiga/krigsdrabbade/katastrofländer. Det är nog främst den låten jag har svårt för då den sätter västvärlden på så hög häst genom att sjunga om hur stackarna på afrikanska kontinenten inget vet och hur visdomen och hjälpen kommer från väst. Att den gjordes första gången på 80-talet må vara en sak men när den nu spelades in igen förra året blev jag arg på riktigt, har vi inte kommit längre och ska vi verkligen befästa den världsmaktsordningen igen? Det känns kolonialt och förlegat.

Under läsningen den här veckan handlade det mycket om just den koppling mellan musik och politik som jag först gjorde när jag tänkte på dessa två tillsammans. Hur politiken var kopplad till konflikter, krig, protester och misär. Under tidigare veckor har jag fått omdefiniera vad politisk musik kan vara för något och hur det går att läsa av det politiska läget genom musik utan att den uttalat är politisk. Det tycker jag är en av bokens absoluta styrkor. Läsningen får mig att se på musik med andra ögon och omformulera förbeställningar jag hade. Det ska bli mycket spännande att se vad den sista delen har att bjuda på.

Har du också läst och bloggat om veckans läsning, lämna gärna en kommentar så jag och de andra hittar till ditt inlägg. Väl mött nästa lördag. Då ska vi ha läst ut boken och skriver dels om det vi läst under veckan och summerar läsningen.

torsdag 19 februari 2015

Bokrean 2015

Den 25 februari kör årets bokrea igång. Men redan nu går det att förhandsbeställa hos nätbokhandlarna. Jag är inne nästan varje dag och lägger till och plockar bort titlar i mina varukorgar. Ska jag förköpa mig i början eller slutet av rean? Det är den stora frågan. Jag måste ändå säga att det känns som många bra titlar och mycket som lockar. Samtidigt funderar jag på hur roligt det är att ha gett ut sin bok sent i höstas och nu vara med på bokrean. Jag förstår dock att dessa titlar fungerar som indragare till rean och får oss att köpa dem och några till från tidigare utgivningsomgångar. I veckan gick Förläggareföreningen ut med följande information som de i sin tur fått från Bokrondellen om antalet titlar på årets bokrea:

Totalt: 3 717
Svensk skönlitteratur: 255
Utländsk skönlitteratur i översättning till svenska: 291
Deckare och thrillers: 466
Barn och ungdomsböcker – skönlitteratur: 675
Barn och ungdomsböcker – facklitteratur: 107
Kokböcker: 236

Jag har några tips på böcker jag vill puffa lite extra för (böckerna finns antingen hos Adlibris eller Bokus, klicka på titeln för att komma till aktuell bokhandel:

Antiloper- Ester Roxberg
Americanah- Chimamanda Ngozi Adichie
Önska bort önska nytt- Ingrid Olsson
Kunskapens frukt- Liv Strömquist
Allt jag säger är sant- Lisa Bjärbo

Vad är du sugen på från bokrean i år?

onsdag 18 februari 2015

Sugen på bokträff om ungdomsböcker?

Jag blev kontaktad av Hanna på Opal imorse angående en bokträff om ungdomsböcker som kommer att anordnas av Opal, Semic, Berghs och Natur & Kultur i vår. Jag kommer att gå och vill nu tipsa er andra som kanske också är intresserade men inte fick en inbjudan via mejl. Läs mer nedan och kontakta Hanna om du vill ha mer info samt anmäla dig. Jag tror att det kommer att bli jätteskoj.

Bloggar/instagrammar/twittrar du om böcker? Är du intresserad av en bokträff i Stockholm?
I maj kommer Opal, Semic, Berghs och Natur & Kultur tillsammans ordna en kväll i bokens tecken!
Deltagarna får läsa en bok från respektive förlag i förväg som sedan diskuteras på träffen tillsammans med medverkande författare.

Antal platser är begränsade, hör gärna av dig om du vill veta mer, hanna@opal.se

söndag 15 februari 2015

Popmusik rimmar på politik- andra träffen

Nu har vi läst 60 sidor till i Anna Charlotta Gunnarsons bok Popmusik rimmar på politik. Det var en lärorik vecka även denna gång. Sicken tur att det inte dippade efter förra veckans starka start. Den här veckan tänkte jag att vi skulle prata om uppdelningen av kapitlen (hur långa/korta de är), perspektiven på Sverige vs omvärlden och genus/hbtq-frågan.

Jag funderade lite på det här med hur långa kapitlen är. De är nämligen inte så långa, ca 10 sidor mer eller lite mindre. Nu har vi läst halva boken och jag undrar om det är något ni andra har tänkt på? Först reflekterade jag inte alls över detta utan tyckte det var intressant att vi får lära oss så mycket på relativt få sidor. Sedan började jag tänka på hur långt varje kapitel var och om jag hade velat ha fler sidor och mer beskrivet men svaret blev nej. Varför skriva långt för sakens skull. Det stör mig inte att det ibland blir tvära kast då kapitlen inte är avsnitt under säg tre olika delar med olika teman utan att varje kapitel står för sig. Det skapar en lätthet och gör att vi som sagt får många infallsvinklar på historien och musikhistorien. Den som vill veta mer står ju fri att själv läsa på mer om hen vill. Så än en gång slås jag av att jag tycker att denna bok vore superbra som ingång till historia, antirasistisk och genusvetenskaplig undervisning i skolan för ungdomar. Det går att ha många diskussioner om den en läser.

Sen tänkte jag på det här med att det så lätt det att att när en ska prata musikhistoria fokuserar på USA och kanske Storbritannien. Det är i alla fall min erfarenhet. Som om alla musikinfluenser kommer därifrån. Här tycker jag att Anna Charlotta gör ett bra jobb med att ha en balans i fokuset på både omvärlden och Sverige. Hon tar hem det och tittar på hur musiken och läget var i Sverige eller tvärtom börjar här och vänder ut blicken. Detta är något jag uppskattar då jag inser att jag kan mycket mer om musik som kommer från säg USA än den svenska musiken innan 80-90talet. Nästa tanke blir då att jisses vilken researcharbete Gunnarson måste ha gjort, både till boken och sitt tv/radioprogram!

Det jag tyckte var tydligast med veckans läsning var hbtq- personers situation i musikbranschen och kvinnors och/eller rasifierades ställning. Vi börjar med hbtq-perspektivet, hbtq står för homo-bi-trans och queer. Anna Charlotta Gunnarson beskriver hur Katy Perry sjunger om hur hon kysste en tjej i låten I Kissed A Girl och utgår ifrån den låten när hon diskuterar hur det kan vara för hbtq-artister. Främst skulle jag säga att hon lyfter upp de som är homosexuella och bisexuella. Jag hade inte tänkt på att det är få kvinnliga homosexuella artister jag känner till. Desto fler homosexuella män kunde jag rabbla upp. Men förutom att sitta här och rabbla upp vilka de är och lägga vikt vid människors sexuella orientering blir jag nedslagen över det faktum att musiken är så styrd av vem du borde älska beroende på vilket kön du har. Och hur artister där med inte kan vara de de är fullt ut och inte kan få sjunga om vem de älskar utan måste byta ut könet för att konventionerna är som de är. Musik för mig är oerhört viktigt, den ger tröst, igenkänning och styrka. Om jag då kan hitta musik som kan trösta mig, ge mig kraft och lyfta mig önskar jag att de som gör musiken ska få känna samma sak. Så om de som sjunger musiken måste leva förljuget blir musiken på sätt och vis förljugen och det gör mig asförbannad. Nu ska inte alla behöva gå ut med sin sexuella orientering om de inte vill men att de ska sjunga låten år ut och år in vore det inte vara rimligt att det de sjunger ska få vara på riktigt för dem och inte tillrättalagt efter dumma konventioner som vi inte borde reproducera. Om en kvinna älskar en kvinna eller en man älskar en man så är det kärlek oavsett och jag som lyssnar på musiken kan få känna igen mig i just kärleken. Om jag som kvinna älskar säg en man och den som sjunger är kvinna och sjunger om sin kärlek till en annan kvinna är det väl inte så att låten blir mindre relevant eller möjlig att känna igen sig i för att hon sjunger om en person av samma kön som mig och som jag inte tänder på?

Sen har vi det här med hur en rad kvinnor (både vita och svarta) och i det här fallet en svart man från Sydafrika inte får det erkännande de förtjänar när det gäller upphovsrätt. Det kapitlet gjorde mig så ursäkta språket jävla arg. Hur vita män kapitaliserar på någon annans arbete och talang utan att ge den som skapat det denne har rätt till. Ännu en gång blev det ögonöppnande läsning och jag börjar undra hur många fler exempel det finns av detta. Det är kvinnor som skrivit låtar som sedan män står som ensamma upphovsmän till eller hur dessa män gett låten till någon annan kvinna utan att den kvinna som skrev låten får ersättning i form av royalties. Och som Gunnarson skriver: "Det finns många, många fler där ute som borde stå med på skivkonvolut och historieböcker, människor som sörjer pengarna som aldrig kom, äran de aldrig fick åtnjuta. Som vet att de har rätt. Därmed finns det också många personer som står med på skivkonvolut och i historieböckerna som också vet att det saknas minst ett namn" (sid.93).

Har du också läst och bloggat om veckans läsning, lämna gärna en kommentar så jag och de andra hittar till ditt inlägg. Väl mött nästa lördag. Då ska vi ha läst till och med sidan 182.

fredag 13 februari 2015

2x Svenska Barnboksinstitutet

Här kommer två tips på evenemang i regi av Svenska Barnboksinstitutet om unga och läsning. Det första tipset är samtalet om unga och läsning och paddor (surfplattor). Vad har paddorna med läsningen att göra? heter samtalet som leds av Mårten Sandén och medverkar gör även Ulrika Jonsson och Mats Dolatkhah.

Vad händer när en text läses på en skärm, vilka är fördelarna, vilka är nackdelarna? I media, i sociala medier, inom läsforskning, skolforskning och på många andra håll diskuteras flitigt om huruvida det är bra eller mindre bra, eller rent av dåligt att läsa på skärm/paddor/plattor. Är det bra att skolor satsar på paddor som pedagogiskt verktyg, främjar det kreativiteten eller inte?

Samtalet äger rum den 19 februari kl 18.00-19.30 och kommer att filmas för visning i efterhand. Det är gratis att gå och lyssna och ingen föranmälan behövs.

Den 12 mars går startskottet för årets upplaga av Bokprovningen. Då presenteras trender i förra årets utgivning av barn- och ungdomsböcker.

Hur många barn- och ungdomsböcker utkom under 2014? Är tweenies en ny kategori? Vad är det vi missar bland det som översätts till svenska? År det bara vita barn i bilderböckerna? Har hemligheterna och hamstrarna tagit över? Varmt välkommen till Sbi:s årliga Bokprovning så får du svar på frågorna! Svenska barnboksinstitutet sammanfattar utgivningsåret 2014 och presenterar trender och tendenser.

Det går att lyssna på presentationen live på flera platser runt om i landet och tack och lov kommer det även filmas och visas i Kunskapskanalen senare i vår. Så här ser turnéplanen ut:
12 mars: kl. 13–16
13 mars: kl. 9–12
Plats: Aulan på Svenska barnboksinstitutet, Odengatan 61, Stockholm.
Fri entré. Ingen förhandsanmälan krävs, men kom gärna i tid för att vara säker på att få sittplats.

30 mars: Fanfaren Kultur Farsta. Filmas av UR Samtiden
28 april: Linköping
18 maj: Göteborg
19 maj: Malmö

Om du vill läsa sammanställningarna som har gjorts tidigare år i väntan på resultatet från 2014 kan du göra det här, länk.

onsdag 11 februari 2015

Lika som bär?- del 4

Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand har hittat ett vinnande koncept. Det är vit och rosa text på bilder människor som omfamnar varandra på ett eller annat sätt. Lika som bär?

tisdag 10 februari 2015

#Boken2015- del 2

Nu finns samtliga föredrag från seminariet om bokbranschen, Boken- 2015, marknaden, trender och analyser från den 29 januari tillgängliga. Ni kan se dem här nedan:

PROGRAM
Inledning. Patrik Peter, dagens moderator, inleder tillsammans med Kristina Ahlinder, vd Svenska Förläggareföreningen, och Dag Klackenberg, vd Svenska Bokhandlareföreningen.

Bokbranschen i siffror. Purfärsk statistik över bokförsäljningen i Sverige presenteras. Hur har försäljningen utvecklats de senaste tre åren? Hur ser försäljningen ut inom olika kanaler, genrer och format?
Erik Wikberg, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, presenterar och analyserar.
Mats Ahlström och Kjell Bohlund kommenterar.

Bok till varje pris - hur nya konsumentvanor påverkar oss alla. Hur påverkas branschen när böcker kan nås genom ett klick? Hur förändrar digitalisering och nya konsumentvanor förutsättningarna för handeln.
Jonas Arnberg, Svensk Handel och Katarina O’Nils, Axess, berättar.

Boken 2015 – en internationell utblick. En internationell bokbranschutblick. Vad kan vi i Sverige lära oss? Lasse Winkler, journalist, berättar.

Spekulation och framtidsspaning. Håkan Rudels, Bonnierförlagen, Maria Hamrefors, Akademibokhandeln, Pia Printz, Printz Publishing, Valentina Ahlqvist, En Annan Bokhandel, Skärholmen och Ann Steiner, lektor förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet, samtalar.

Avslutning. Patrik Peter sammanfattar dagen tillsammans med Kristina Ahlinder och Dag Klackenberg.

Om du vill läsa mitt blogginlägg om seminariet kan du göra det här, länk.

PROGRAM
13.00 Inledning. Patrik Peter, dagens moderator, inleder tillsammans med Kristina Ahlinder, vd Svenska Förläggareföreningen, och Dag Klackenberg, vd Svenska Bokhandlareföreningen.
13.10 Bokbranschen i siffror. Purfärsk statistik över bokförsäljningen i Sverige presenteras. Hur har försäljningen utvecklats de senaste tre åren? Hur ser försäljningen ut inom olika kanaler, genrer och format?
Erik Wikberg, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, presenterar och analyserar.
Mats Ahlström och Kjell Bohlund kommenterar.
14.10 Paus 30 minuter
14.40 Bok till varje pris - hur nya konsumentvanor påverkar oss alla. Hur påverkas branschen när böcker kan nås genom ett klick? Hur förändrar digitalisering och nya konsumentvanor förutsättningarna för handeln?
Jonas Arnberg, Svensk Handel och Katarina O’Nils, Axess, berättar.
15.20 Boken 2015 – en internationell utblick. En internationell bokbranschutblick. Vad kan vi i Sverige lära oss? Lasse Winkler, journalist, berättar.
15.45 Paus 15 minuter
16.00 Spekulation och framtidsspaning. Håkan Rudels, Bonnierförlagen, Maria Hamrefors, Akademibokhandeln, Pia Printz, Printz Publishing, Valentina Ahlqvist, En Annan Bokhandel, Skärholmen och Ann Steiner, lektor förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet, samtalar.
16.45 Avslutning. Patrik Peter sammanfattar dagen tillsammans med Kristina Ahlinder och Dag Klackenberg.
17.00 Mingel med dryck och tilltugg

- See more at: http://www.forlaggare.se/nyheter/se-livesandningen-av-boken-2015-marknaden-trender-och-analyser#sthash.3GIOgHzD.dpuf

måndag 9 februari 2015

Vem behöver läsa? - del 2

Nu kan ni se fördraget Vem behöver läsa? som Johanna Lindbäck/ LäsAmbassadören höll på Svenska Barnboksinstitutet den 29 januari. Ni kan läsa mitt blogginlägg om det föredraget här, länk.

söndag 8 februari 2015

Vårlängtan- en enkät

Jag blev taggad av Anna på bloggen Sagan om sagorna i en vårenkät. Här kommer mina svar:

1. Vilket vårtecken längtar du mest efter?

Solen. Det börjar tära på en det här mörkret.

2. Ett annat säkert vårtecken är när bokrean startar i slutet av februari. Har du någon särskild bok som du hoppas ska finnas till fyndpris på årets rea?

Ingen skönlitterär vad jag kan komma på. Om jag köper något på bokrean brukar det vara snygga faktaböcker som konst/mode/design/inredningsböcker.

3. Våren bjuder också på många nya böcker. Är det någon/några som du längtar extra mycket efter?
Jag längtar efter tre böcker extra mycket och det är Vi är alla helt utom oss och Den ökända historien om Frankie Landau-Banks (båda Lavender Lit) och Lilla Berlin #3 (ges ut av Kolik förlag).

4. Finns det någon författare du önskar (men inte vet om det är aktuellt) ska komma med en ny bok/uppföljare i vår eller senare under året?

Jag längtar efter att Lisa Bjärbo ska komma med nytt, det känns som länge sedan sist. Allt skoj när Ingrid Olsson släpper nytt och Patrik Lundberg får gärna släppa en bok om året (minst).

5. Många tycker det är roligt att uppdatera garderoben när våren kommer med tex en ny jacka eller nya skor. Är du på jakt efter något särskilt bokplagg?

Bokplagg?

6. Finns det någon särskild debutant du ser fram extra mycket emot att läsa i vår?
Emelie Kalén och hennes debut En dröm från att dö är jag sugen på.

7. Det kommer många nya pocketböcker i vår. Är det några särskilda titlar du har väntat på ska komma i pocket?
Nej för jag väntar sällan att en bok ska komma i pocket, det är jag för otålig för.

8. Sist men inte minst, det är ju inte vår än och även vintern har ju sina positiva sidor. Berätta vad du tycker är bäst med vintern.

Att det är tillåtet att ta det lugnt. På våren och sommaren ska en vara ute och göra en massa saker men det är helt okej att vara hemma och slappa höst och vinter. Och det är något jag behöver bli bättre på så jag passar på att öva nu i vinter.

Den som inte har gjort enkäten eller blivit taggad, kör på jag taggar er!

Öppet hus på Dramaten 14 februari

Bilden har jag lånat från dramaten.se

Om du är i Stockholm den 14 februari tycker jag att du ska bege dig till Dramaten. Då har nationalscenen öppet hus och det brukar alltid vara trevligt. Vi får bekanta oss med nya teaterchefen, jag hoppas verkligen att det blir något av en programförklaring för hans del så vi vet vad som komma ska och visioner. Hela programmet är gratis. Så här ser programmet ut:

Öppet hus, lördagen den 14 februari, kl 12-15.
12.15-12.45 Samtal med Eirik Stubø , teaterchef, och Christina Bjerkander, kommunikationschef, Marmorfoajén. 13-14 Repertoarpresentation , Stora scenen

På Stora scenen framförs smakprov ur vårens repertoar, med bland annat musik från Joy Division-föreställningen Kärleken kommer att skilja oss åt och Bruno K. Öijer-tolkningar. Konferencier är skådespelaren Sanna Sundqvist, just nu aktuell i Unga Dramatens Götgatan .
Dessutom under dagen: en selfiehörna med kostymer och rekvisita för den som vill ta minnesvärda bilder och i biljettkassan kan du köpa biljetter till halva priset. (Gäller endast nyförsäljning - köpta biljetter får inte bytas mot nya till lägre pris och biljetter som köps under dagen kan inte lämnas tillbaka eller bytas).

lördag 7 februari 2015

Popmusik rimmar på politik- första träffen

Idag är det dags att prata om de första 60 sidorna i Anna Charlotta Gunnarsons bok Popmusik rimmar på politik. Jag har läst, strukit under, vikt hörn och kommenterat i marginalen (alla dessa saker är annars strikt förbjudet enligt mig men det gick inte att låta bli). Det är verkligen en engagerande bok så här långt och det ska bli roligt att diskutera läsningen med er. Tills idag fanns inga frågor att ta ställning till under läsningen så vi kör lite fritt ur hjärtat det vi kommit att tänka på, upprörts över, skrattat åt eller funderat kring.

Det första jag slogs av och beundrade mest med Anna Charlottas bok är hennes reflexivitet. Vad är då reflexivitet? Jo det är när en person förhåller sig kritiskt till sig själv, sin position/utgångspunkt i förhållande till vad hen skriver/forskar om. Som i det här fallet så reflekterar Anna Charlotta över sin bakgrund, hudfärg etc i förhållande till det hon ska skriva om, som inte alltid är det hon känner igen sig i, varit med om, kommer att vara med om. Jag tycker att det är så otroligt uppfriskande att hon har den inställningen. Det gör att jag tar henne på mycket större allvar och känner att hon har en djup respekt för det hon skriver om. Hon vill ta sig an att skriva om säg svarta i USA och deras kultur under ett visst skeende under historien. Hon vet samtidigt att det är erfarenheter som hon inte kan känna igen sig i då hon inte är svart själv. Det märks att hon jobbat hårt på att ta sig utanför boxen som det heter. Anna Charlotta verkar vilja belysa sådant som kanske vanligtvis inte lyfts upp när en pratar musikhistoria.

Boken är en frukt av först radioprogrammet och sedan tv-programmet Pop och politik. Jag har under årens lopp hör namnet på programmet men aldrig sett eller lyssnat på ett avsnitt (skäms). Under läsningen av boken skriver jag i marginalen nästan jämt: leta upp och titta/lyssna på programmet. Jag vill bara fördjupa mig ännu mer. En annan sak som händer mest hela tiden är att jag vill lyssna på de låtar som hon tar upp i boken. Som tur är finns det en playlist på Spotify som heter just Popmusik rimmar på politik, du kan lyssna på den här.

Jag har alltid lyssnat extremt mycket på musik, det är en av de viktigaste sakerna i mitt liv. Jag har en bred musiksmak och lyssnar på i stort sett allt utom techno och heavy metal. Jag själv gör ingen rangordning av hur fin eller bra viss musik är (som jag dessvärre tenderar att göra med andra kulturella uttryck som säg böcker). Under läsningen förstår jag dock att just popmusik rangordnats lägre och känts som ytlig. Anna Charlotta får med sin bok mig att förstå att det är precis tvärtom. Popmusiken kan lära oss massor om både vår historia och samtid! Och det är en annan sak som jag skriver i marginalen: Vad hon lär oss mycket! Jag får lära mig om musik som var populär långt innan jag föddes. Hur den har påverkat sin samtid och hur vi kanske lyssnar annorlunda på den nu idag och hur det kan vara på ett annat sätt än vad tanken var då, för vi inte har historien kring kontexten då låten skrevs exempelvis. Den här boken skulle vara ett så himla bra komplement till historieböckerna ungdomarna läser i skolan idag. För bara efter de här första 60 sidorna har jag fått lära mig en mycket mer differentierad historia. Den som tar upp minoriteters historia, en annan del av historien än den sedd utifrån de ekonomiskt privilegierade, en mer jämställd beskrivning där det inte bara är männen som lyfts fram. Det ska bli ett sant nöje att fortsätta att läsa och lära mig mer. Och om den användes i undervisningen skulle historia helt plötsligt kunna bli något mer än det som hände då och som inte längre berör mig. För musiken känns evig och många av de låtar/artister som nämns kan även en yngre publik känna igen och då får historien helt plötsligt relevans och känns inte lika mossig.

Har du också läst och bloggat om veckans läsning, lämna gärna en kommentar så jag och de andra hittar till ditt inlägg. Väl mött nästa lördag. Då ska vi ha läst till och med sidan 120.

tisdag 3 februari 2015

Massolit Book Blog Awards

Nu har nomineringsperioden för Massolit Book Blog Awards öppnat. Tidigare hette det Forma Book Blog Awards och det här är fjärde året i rad som utmärkelsen delas ut.

Priset delas ut i följande kategorier:
1. Årets bokblogg
2. Årets nischade bokblogg
3. Årets bokbloggsinlägg

Nomineringen är öppen för alla från och med 6 februari och till den 13 februari på massolit.se.
Efter nomineringsperiodens slut sammanträder en jury som utser tre finalister per kategori. Jag ska verkligen ta mig en funderare över vilken eller vilka bloggar jag ska nominera.

En allmän omröstning pågår den 2-9 mars och vinnaren utses under Massolit Book Blog Awards den 11 mars. Följ arbetet med och tagga själv genom att använda #massolitbookblogawards