fredag 30 oktober 2015

Vi är alla helt utom oss

Bilden har jag lånat från lavenderlit.com

Jag köpte Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowlers på engelska för något år sedan efter att ha läst mycket gott om den. Sen förblev den oläst i bokhyllan tills i våras då den kom på svenska. Då fick jag tummen ur och läste den. Det tog mig ett bra tag att slutföra den och jag tillhör nog den lilla lilla skaran som inte blev himlastormande förtjust.

Boken handlar om de tre syskonen Fern, Lowell och Rosemary. Det är den sistnämnda som är berättaren i boken. Hon berättar för oss om hur hon brukade prata oavbrutet som barn, tjatade hål i huvudet på familjen så pass att de bad henne börja sina berättelser i mitten istället för från början. Det är även greppet som författaren tillämpar vid berättandet av den här historien. Någonstans i mitten kommer vi in och får lära känna familjen bättre och får även veta mer om vad det är som har hänt. För de har varit med om en hel del allihop. Förutom syskonen finns en mamma och en pappa.

Vi är alla helt utom oss är en väldigt svår bok att skriva om för om jag berättar det minsta för mycket så avslöjas den stora twist som finns i boken och som är avgörande för läsningen och upplevelsen av boken. Och det är just twisten som jag har problem med. Den imponerade inte på mig och sen kändes boken bara pratig och utdragen för min del. Det var säkert därför det tog sådan lång tid för mig att läsa klart den. En sak som jag gillade med boken dock var att jag lärde mig väldigt mycket av att läsa den. Nu blir jag så där kryptisk igen för jag kan inte säga om vad (twisten ni vet) och det har jag faktiskt kunna tillämpa vid flera konversationer på mitt jobb, jag arbetar på ett universitet. 

Jag kan tänka mig att Vi är alla helt utom oss är en utmärkt bokcirkelbok. Det finns mycket att diskutera efter läsningen, som familjekonstellationer, familjehemligheter, tysthet, lojalitet, moral och kunskapens pris. På så sätt är det en bra bok men den stora läsupplevelsen jag både förväntade och hoppades på uteblev för min del och det blev jag väldigt besviken över. Jag ville verkligen gilla boken.

torsdag 29 oktober 2015

Att vara jag

Bilden har jag lånat från lillapiratforlaget.se
Att vara jag av Anna Höglund är en riktig pärla, både vad gäller text och bild. När jag var på pressfrukost hos förlaget så pratade förläggaren Erik och Anna om att boken är som Det andra könet fast för unga tjejer och det kan jag verkligen hålla med om. Boken utforskar hur det är att komma i puberteten och övergången mellan att vara barn och börja bli vuxen. Teman som vänskap, könsidentitet, att ta plats, familj, utseende och självförtroende tycker jag är centrala. 

Jag skulle säga att Att vara jag är en perfekt bok för en läsare från 12 år och uppåt och jag ska garanterat ge den till två tweenies som jag känner. Den sätter ord på just den där tiden i livet när jaget verkligen börjar formas och våra identiteter ifrågasätts både av andra och oss själva. Rosa som boken handlar om är en tänkande tjej som är både filosofisk och rolig. De feministiska spåren finns bland annat i de serie som hon ritar och som är väldigt pedagogiskt förklarande vad feminism är.

Illustrationerna i Att vara jag är helt fantastiska, Anna Höglund är så skicklig och vissa av dem skulle jag nästan vilja riva ut och rama in. Jag gillade Om detta talar man endast med kaniner men tycker att den här boken är strået vassare. Jag blir både peppad och glad av att läsa den, bokens unga berättare känns inspirerande. Jag blev faktiskt besviken att den inte Augustprisnominerades, det var den väl värd. Jag hoppas att lärare läser den med sina elever, att ungdomsbiblioteken kör läsecirklar om den, att föräldrar och andra vuxna köper den i julklapp och att unga runt om i landet får läsa den. Jag som vuxen blev både stärkt och peppad av den. Tänk då vad som kan hända när den når just de unga som är på väg in i vuxenvärlden, lärdom och underhållning i ett, en perfekt gåva.

onsdag 28 oktober 2015

Skärvor av minnen

Bilden har jag lånat från lavenderlit.com
En av de böcker som jag sett mest fram emot i höst var Skärvor av minnen av Laurie Halse Anderson. Den ges ut på favoritförlaget Lavender Lit som håller YA-fanan högt och det är jag oerhört tacksam för då böcker för unga vuxna är sorgset underrepresenterad i utgivningsfloran. Det här är en stark bok och jag jag klämde i mig den på några få dagar. Jag känner mig lite som en skriva som har hakat upp sig när jag säger att alla ungdomsböcker inte är mörka och dystra och så recenserar jag tre böcker på rad som alla är både mörka och dystra men samtidigt är de svinbra och jag älskar dem.

Skärvor av minnen handlar om Hayley som efter år av resande med sin far i hans lastbil nu har flyttat tillbaka till den stad hon en gång växte upp i. Pappan vill att hon ska gå klart skolan och få en slags bas. Boken handlar om Hayley men lika mycket handlar den om hennes pappa, om krigsskador både psykiska och fysiska och om att hitta sin plats på jorden. Det är ett tufft liv hon lever och hennes unga år till trots har hon ansvar och minnen en så ung människa inte borde ha. Hennes pappa lider av PTSD (post traumatisk stresssyndrom) efter sina år i det militära. Samtidigt som hon ska acklimatisera sig i den nya skolan, att inte längre vara på resande fot och försöka umgås med jämnåriga så balanserar hennes pappa på en tunn linje av vad som är hanterbart. Jag lider så med Hayley, att vara som en förälder åt sin egen förälder är sannerligen inte en lätt sak blir vi varse.

Allt är dock inte mörkt (efter som det sällan är helt nattsvart) i Skärvor av minnen där finns bästa vännen Gracie och hennes pojkvän samt Finn. Han är som Hayley, snabbtänkt, smart och rapp och framför allt vägrar han henne slippa undan bakom sin fasad och hårda mur. Boken påminner mig mycket om Take me on av Katie McGarry. Det som förenar dem är känslan av att slåss för sin överlevnad, att bära sin familj på sina unga axlar, om en vuxenvärld som sviker och om föräldrar som inte längre är det mer än på pappret. Jag läste boken med en känsla av att något hemskt när som helst ska hända samtidigt som jag skrattade åt hur Hayley och Finn munhuggs. Slutet av boken läste jag samtidigt som tårarna strömmade ner över kinderna och jag vaggande fram och tillbaka i skräddarställning i sängen.

När vuxenvärlden sviker och ungdomar eller barn måste klara sig själva blir det lätt mörkt. I den här boken finns också frågan om lojalitet, att få en andra chans, att släppa ner garden, lära sig att släppa taget och bara flyta med och om att lära sig att dela med sig av sin börda. Jag tycker hemskt mycket om Hayley och vill mest av allt ge henne en stor kram. Hon är starkare än hon ska behöva vara. Även det här är en bok som det finns mycket att prata om efter läsningen. Det enda negativa med boken är en fysisk sak, pappret är så tunt att nästa sida lyser igenom och jag fick kämpa med att läsa på rätt sida och inte det som syntes från nästa sida. Utöver den detaljen så är det här en suverän bok och ett författarskap jag vill läsa mer av.

tisdag 27 oktober 2015

Djupa Ro

Bilden har jag lånat från rabensjogren.se
Lisa Bjärbo är en av mina absoluta favoritförfattare. Hennes första ungdomsbok Det är så logiskt, alla fattar utom du är lite så där lagom sockersöt, romantisk och fin. Sen kom Allt jag säger är sant och jag var inte allt beredd på att den skulle ha det sorgsna i sig som den hade. Och så kom Djupa Ro nu i höst och jag blev helt knockad. Om jag gillade Lisa innan så älskar jag henne nu för åh vilken bra bok hon har skrivit. Den är mycket djupare än hennes tidigare och samtidigt mycket starkare och på sätt och vis vackrare. Helt klart hennes bästa så här långt. Här är igenkänningsfaktorn skyhög och jag kunde så lätt placera handlingen i min lilla hemort där jag växte upp.

Djupa Ro handlar om fyra barndomsvänner som alla kommer hem till Ingelstad, åtta månader efter att de har tagit studenten, för att gå på sin femte väns begravning. Jonathan som kompisen heter har drunknat, vid Djupa Ro som är en av badplatserna i Ingelstad. Vi får följa David som är berättaren och hans vänner Paula, Tove och Ludvig. Killarna bor numera i Norge där de rensar fisk, Tove har varit i Asien och backpackat och Paula läser vid universitetet i Uppsala. Nu är de som sagt hemma för att gå på begravning och de är tillbaka i byn där du inte ska tro att du är någon och där samtidigt ingen kan smälta in. Alla vet allt om dig och du kan inte bryta dig loss från din egen historia, även om du växer upp och flyttar därifrån.

Just detta med en grupps roller och hur det är att komma tillbaka till dem igen efter att ha flyttat ifrån platsen där du var en del av den där gruppen är ett centralt tema i boken. Samtidigt som de fyra vännerna har flyttat ifrån Ingelstad och utvecklats är det som om de sugs tillbaka till de de en gång var så fort de kommer hem igen och det där känner jag själv igen så himla väl. När jag åker hem till min hemort blir jag direkt min mammas dotter först och främst, som är hemma från huvudstaden och nåde den som inte hälsar på folk när denne går in på Konsum, då blir en anklagad för att vara högfärdig. När jag träffar bekanta från skolan blir jag Johanna 16 år igen och det går på ett ögonblick.

Lika mycket som Djupa Ro handlar om de fyra vännerna handlar den om den femte vännen trots att han inte lever längre och fysiskt är med dem när de ses. Det är en smärtsam berättelse och frågorna är många. Varför var han och badade mitt i natten? Hur kunde han drunkna? En av de saker som jag gillade mest med boken är allt som inte sägs. Alla osagda saker som samtidigt skriks rakt ut mellan raderna. All längtan, ömhet och kärlek som finns mellan de fyra (fem) vännerna. Alla frågor som får svar och alla som inte får det. Om att gå vidare med sitt liv när det som höll dig bunden till en plats inte längre gör det. Boken handlar om att växa upp, växa ifrån och växa fast med en plats och med människorna som bor där.

Det är stundom korta meningar, korta stycken och korta kapitel vilket är som upplagt för att plöja boken i ett nafs. Jag drog ut på läsningen så länge jag kunde, det var så bra och jag ville inte att det skulle ta slut för jag vet att det inte kommer en ny bok av Lisa imorgon och då gäller det att njuta så länge det varar. Samtidigt som jag stod och mumlade När hundarna kommer på presskonferensen till Augustpriset förra veckan så sa jag samtidigt Djupa Ro. Det var de två titlar som jag allra helst såg nominerades. Det blev ingen nominering för Lisas del och jag är oerhört besviken över det. Augustpris eller inte det här är en suverän bok som garanterat är en av årets bästa (kanske någonsin) och som jag tycker att alla ska läsa, ung som vuxen. Nu sätter jag mig och väntar på att Lisa ska skriva en ny ungdomsbok.

måndag 26 oktober 2015

När hundarna kommer

Bilden har jag lånat från bonniercarlsen.se

En av höstens absolut bästa böcker (om inte en av årets) är När hundarna kommer av Jessica Schiefauer. Jag slukade den när den kom i augusti och jag har inte slutat tipsa om den sen dess till alla som orkar lyssna. Det är en bok som alla över säg 15 år och uppåt kan läsa och tro mig du kommer att vilja prata med någon när du läst ut den.

Boken handlar om Ester och Isak. De träffas och blir kära i varandra. Isak har en lillebror som heter Anton och han stryker förbi som en bikaraktär till en början. Under sommaren sugs Anton in i dåliga kretsar och det hela kulminerar i att han är med och misshandlar en annan ung kille till döds. Nu har vi en tjej som är kär i en kille vars lillebror är en mördare. Vi har en kille som har en mördare i sin familj och saker och ting blir från och med nu väldigt komplext. Och inte blir det lättare när hundarna kommer.

När jag läste fick jag mina fördomar och förutfattade meningar ställda på kant och jag tycker att det är bokens stora styrka. Vems fel är det? Vems sida ska jag stå på? Vad bör alla inblandade göra? Jessica Schiefauer ger inga enkla svar och den här boken läses med hjärtat i halsgropen. Den som säger att ungdomsböcker är lättare att läsa än vuxenböcker borde om något läsa den här boken. Det finns inget enkelt eller lätt med den. Den som säger att ungdomsböcker idag bara är mörka och dystra borde läsa den här boken. För även om den är smärtsam och tragisk så finns här så mycket kärlek, lojalitet och fina band att jag blir helt pirrig, rodnar och bara myser av när jag läser.

Jag har inte läst något mer av Jessica Schiefauer (fy skäms och det ska åtgärdas så snart jag bara hinner) och jag vet att hon vann Augustpriset förra gången med Pojkarna. Men det bryr jag mig inte om, för så snart jag hade läst ut När hundarna kommer visste jag att den här bara måste nomineras till Augustpriset den också och gärna vinna det med. För det här är en så bra bok och jag tycker att den är värd alla priset i världen men framför allt hoppas jag att den hittar till massor av läsare.

När hundarna kommer biter sig kvar efter läsningen och jag är så glad att vi på Kulturkollo ska bokcirkla om den nu i november. För jag har så många tankar om den som jag behöver få ventilera med någon. Jag tycker att ni ska läsa och hänga på ni också. Och att det är en bok som ges ut av ett förlag som fokuserar på barn- och ungdomsböcker ska ni strunta blankt i, för en bra bok är en bra bok och det här mina vänner är en fantastiskt bra bok!

Här kan du lyssna när Jessica pratar om boken i Kulturnytt.

söndag 25 oktober 2015

De nominerade till Augstpriset 2015

Bilden har jag lånat från augustpriset.se (fotograf Sören Andersson)
Sent ska syndaren vakna, jag har ju inte bloggat om de nominerade till Augustpriset ännu. Nu vet vi vilka de lyckliga 18 är och att även i år buntas barn- och ungdomsböckerna ihop i samma kategori. Jag var på presskonferensen på Nalen i måndags och det var en riktig berg- och dalbana emotionellt och efteråt när adrenalinet gått ur kroppen så var jag helt slut. Då åkte jag hem och vilade några timmar (eller ja jag åkte hem och skrev, bland annat för Kulturkollos räkning) för sen på kvällen var det Augustpriset Live, mer om det nedan. Vilka blev då nominerade i år och vad är mina tankar om det? Jo så här ser det ut inför den 23 november då vi får veta vilka som vinner.
Årets svenska barn- och ungdomsbok
Vi tar den viktiga kategorin först. Innan juryns ordförande Åsa Warnqvist hade läst upp alla namnen stod jag och svettades nere vid mitt bord, mumlade osammanhängande saker och rabblade två titlar om och om igen. Jag var så nervös, mest att det skulle bli samma fiasko som förra året med nästan uteslutande bilderböcker. Jag blev både glad, besviken och halvnöjd när alla sex bidrag lästs upp. Juryn hade fått in 148 bidrag från totalt 33 förlag och de nominerade är:
Först när vi fick veta att det var en bilderbok kände jag bara nej, inte bilderboksdominans i år igen. Men sedan kom ett seriealbum och då blev jag riktigt glad i en, det är nämligen första gången ett sådant bli nominerat. Sen kom Alla går iväg (även den en bilderbok) och vi fick veta att Eva Lindström nu blev nominerad för elfte gången vilket är rekord. Jag blev glad vid nästa titel som jag då trodde var en mellanåldersbok men den är för 6-9 åringar men ändå skoj för det är också ett segment som sällan blir nominerad. Med två titlar var jag så nervös att jag inte visste vad jag skulle ta mig till och när Åsa säger När, tänker jag kan vara en bilderbok jag inte har koll på, men så fortsätter hon och säger hundarna och jag skriker rakt ut och klappar händerna, för min förhandsfavorit När hundarna kommer fick en nominering (lycka!). Inför den sista titeln höll jag tummar och tår för Djupa Ro av Lisa Bjärbo som tyvärr inte fick en nominering (jag var så arg och besviken över det). Det blev en seriebok till och när jag lugnat ner mig lite var kategorin inte helt hemsk. Det var bättre spridning än på länge och skoj med serieroman och en riktig ungdomsbok ändå.
Årets svenska fackbok
Det här är faktiskt den kategori som jag tyckte kändes mest spännande när vi fått veta vilka de nominerade titlarna var. Här finns en bra blandning på ämnen, det är lättillgängliga faktaböcker som inte känns för akademiskt tunga. Dessutom spännande när en förlagschef nomineras för sin bok på annat förlag och en av hans egna författare är nominerade i samma kategori. Juryn hade fått in 155 bidrag från 54 olika förlag.
Årets skönlitterära bok 
Den skönlitterära kategorin var den jag blev mest besviken på. Var är Tom Malmquist, Karolina Ramqvist och Cilla Nauman till exempel? Det hela känns slätstruket och oinspirerande. Dessutom har de två jättarna Bonniers och Norstedts nästan halva kategorin var och det tycker jag är trist. Meningen med riset var ju att öka bokförsäljningen och då hade det väl varit trevligt om det hade kommit så många förlag som möjligt till gagn eller? Det blev inget lyrik i år däremot noveller. Juryn hade fått in 158 bidrag från 38 förlag.
Det blir inte så tunga och tjocka paket till jul då de flesta böckerna i år är tunna eller vanligt tjocka på ca 250-300s.

Augustpriset Live
Nytt för i år var Augustpriset Live, det var ett kvällsevenemang där inbjudna gäster fick möjlighet både att lyssna till de nominerade såväl som mingla med dem. Evenemanget ägde rum på Kulturhuset under ledning av Daniel Sjölin och Parisa Amiri. Under kvällen samtalade Daniel på scen med fyra författare åt gången och vid ett bord i publikhavet samtalade Parisa med kritiker, bloggare och journalister om de nominerade. Under kvällen hann jag gratulera flera av de nominerade författarna personligen, få böcker signerade, träffa andra bokbloggare som var på plats och allmänt kändisspana. Det var ett intressant grepp och skoj att det ordnades ett evenemang förutom galan som är ännu mer exklusiv. Här hade läsare möjlighet att få träffa författarna och om köerna på Bokmässan ibland kunde bli hysterisk långa så var det kort väntan på Augustpriset Live. Om evenemanget återkommer nästa år hoppas jag att det finns stolar framför scenen så det går att sitta och lyssna. Jag blev väldigt trött i fötterna efter att ha stått upp i stort sett hela dagen (först var det ju presskonferensen på dagen). Förläggarföreningen (som står bakom både priset och evenemanget för kvällen) skulle kunna samarbeta ännu mer med Kulturhuset till nästa år. Kulturhuset skulle kunna sälja biljetter till evenemanget och på så sätt skulle det bli än mer folktätt under kvällen. 
Nu återstår att läsa de nominerade titlarna och vara med och tycka till inför galan. Jag återkommer med recensioner främst i Barn- och ungdomsklassen men förhoppningsvis även i de andra kategoriserna. Vad tycker du om de nominerade?

måndag 19 oktober 2015

Se webbsändning av presskonferens och Augsutpriset Live

Idag kl 12.15-13.00 äger presskonferensen för Augustpriset rum. Då får vi veta vilka som är årets nominerade. Och ikväll 17.30-19.00 är det Augustpriset Live, ett nytt evenemang där inbjudna bokälskare får träffa och mingla med de nominerade författarna. Du som inte har möjlighet att gå på presskonferenesen och/eller Augustpriset Live kan se båda live här på min blogg.



söndag 18 oktober 2015

Mina gissningar om augustnomineringar

Inför presskonferensen imorgon är jag lika förväntansfull som många är inför avslöjandet av vinnaren av Nobelpriset i litteratur. För imorgon avslöjas äntligen vilka som nomineras till Augustpriset i år. Jag tycker att Augustpriset är mycket intressantare än Nobelpriset och dessutom är oddsen att jag faktiskt läst någon av de nominerade mycket bättre än för Nobelpriset. Som ni säkert misstänker är jag mest spänd på att se vilka som nomineras till (den på tok för breda kategorin) Årets barn- och ungdomsbok. Kommer det som förra året att nästan bara bli bilderböcker eller kan vi kanske få med både ungdomsböcker och mellanåldersböcker? Så här ser mina gissningar och förhoppningar ut:

Barn- och ungdomsklassen

Jag har nog aldrig varit så dåligt förberedd som i år på vilka böcker som jag gärna ser nomineras, jag har läst mycket översatt litteratur insåg jag när jag började tänka tillbaka på vilka bökcer som varit bra senaste året. Två böcker som jag dock både hoppas och tror på är:
  • Djupa Ro av Lisa Björbo
  • När hundarna kommer av Jessica Schiefauer
Förutom dessa tror jag på: 
  • Huset mittemot av Alex Haridi, den var väldigt bra. 
  • Anna Höglunds nya Att vara jag är suverän och det vore skoj om hon nomineras (tycker för övrigt att den är ännu bättre än Om detta talar man endast med kaniner).
  • Som eld av Sara Lövestam
  •  Antologierna Bara för dig på lågstadiet/Bara för dig på mellanstadiet

Skönlitterär vuxen

  • Och runt mig faller världen av Mari Sahlström
  • En eller annan väg av Sara Paborn
  • Linjen av Elsie Karlsson 
  • Bära barnet hem av Cilla Nauman
  • Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri (tror jag både nomineras och vinner)
  • I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv av Tom Malmquist
  • Tankar mellan hjärtslag av Neftali Milfuegos 
  • Regnet luktar inte här av Duraid Al-Khamisi

Faktabok

 
Här hoppas jag på Svart Kvinna red. Fanna Ndow Norrby och seriealbumet Det växer av Jenny Hansen för att det är en viktig antologi och det vore skoj om ett seriealbum blev nominerat. Sen tror jag på Sju dagar kvar att leva av Carina Bergfeldt och Vi bara lyder av Roland Paulsen. 

måndag 12 oktober 2015

Årets konferencier för Augustgalan/presskonferensen

Bilden har jag lånat från augustpriset.se

Idag fick vi veta vem det är som leder årets presskonferens och Augustgala. Det är skådespelerskan Melinda Kinnaman som fått äran och därmed blir det även i år en skådespelare som är konferencier.

Om precis en vecka vet vi vilka som är de nominerade i år. Och apropå det så är det många titlar som skickats från förlagen med förhoppningar att de ska nomineras.
Sammanlagt har 461 titlar skickats in till juryerna för bedömning.
Skönlitterära klassen: 158 titlar från 38 olika förlag
Fackboksklassen 155 böcker från 54 förlag
Barn-och ungdomslitteratur 148 titlar från 33 förlag
Till Lilla Augustpriset har 557 texter från ungdomar i åldrarna 16 t.o.m. 20 år skickats in.
(citat från pressmeddelande skickat 12 oktober 2015)
Senare i veckan kommer mina gissningar och förhoppningar inför vilka titlar som nominerats i år. 

Författarmingel hos Rabén och Sjögren

Jag tycker inte att ni ska missa möjligheten att gå på författarmingel hos Rabén & Sjögren nästa vecka. Ni kan träffa flera av höstens aktuella författare. Jag är så otroligt besviken att jag inte kan gå då jag är bortrest då.

söndag 11 oktober 2015

Med hjärtat för boken

Bilden har jag lånat från berwaldhallen.se
Den 8 november äger Med hjärtat för boken rum, ett årligt bokevenemang som Brombergs förlag håller på Berwaldhallen. Jonas Hasen Khemiri, Johan von Schreeb, Anna Mannheimer och Peter Apelgren deltar. Värd är som vanligt Dorotea Bromberg. Så här ser upplägget för kvällen ut:

Akt 1: En föreställning med boken i fokus. Jonas Hassen Khemiri och Johan von Schreeb berättar om sina senaste böcker och om högaktuella problem i vår tid.
 
Akt 2 – ”60 minuter med Anna och Peter” är en rolig föreställning
som innehåller delar ur Anna Mannheimers och Peter Apelgrens  ”Gift och Kids”.

Här kan du köpa dina biljetter, länk.
  

måndag 5 oktober 2015

Augustpriset Live och årets ambassadörer

Bilden har jag lånat från augustpriset.se
Än är det ett tag kvar innan vi vet vilka som är årets nominerade till Augustpriset. Men det har släppts några nyheter kring priset. En nyhet för i år är förutom själva presskonferensen den 19 oktober, kommer det samma kväll att hållas ett evenemang som heter Augustpriset Live. De nominerade författarna medverkar under evenemanget som hålls på Kulturhuset Stadsteatern. Daniel Sjödin kommer att vara samtalsledare och prata med författarna om deras böcker och författarskap. Det är ett evenemang som kräver inbjudan och de som inte kan vara på plats kan följa tillställningen via webben.
Bilden har jag lånat från augustpriset.se
Den andra nyheten är att det även i år kommer att finnas bloggambassadörer. Förra veckan avslöjades det vilka de är. Så här ser laguppställningen ut:

Barn- och ungdomskategorin
Faktabokskategorin
 Skönlitterärakategorin 
Lilla Augustpriset
Förutom att bekanta er med årets ambassadörer kan ni även tävla om biljetter till Augustpriset Live hos dem.
Augustambassadörer för Årets svenska barn- och ungdomsbok är:
Paula - Prickiga PaulaEmelie och Johanna - BokungeZelly - Zellys Bokblogg
Viktoria - Bokomaten
"Jag hoppas på att en ungdomsbok vinner i år. Kanske Sofia Nordins 'Som om jag vore fantastisk'. Eller varför inte lite humor då det är oändligt populärt bland barn och ungdomar. Åsa Asptjärn skriver både inkännande och underhållande. Och Elisabeth Östnäs 'Kungadottern' är bland det bästa jag har läst i år. Det är oerhört svårt att välja en." Viktoria från bloggen Bokomaten
Augustambassadörer för Årets svenska fackbok är:
Beatrice, Sara och Judit - Beas Bokhylla
Victoria - Vargnatts BokhyllaAndrea - BibliophiliaUlrica - Västmanländskan
"Det här är något helt nytt för mig men det ska bli jättekul och spännande! Jag är bara så otroligt förundrad över att mitt lilla hörn på internet kan ge mig möjligheten att få delta i sådana här upplevelser." Victoria från bloggen Vargnatts bokhylla
Augustambassadörer för Årets svenska skönlitterära bok är:
Erik - Erik Granström
Katarina - Som ett sandkorn
Helena - Ugglan & boken
Eva - Boktokig
"Mina förväntningar på ambassadörsskapet är att komma priset lite närmare och sprida den läsglädje det andas. Att få möjlighet att delta i ett sammanhang av spänning, läsning och gala med likasinnade. " Katarina från bloggen Som ett sandkorn
Bloggarna Vargnatts bokhylla, Boktokig och Bibliophilia kommer även att bevaka Lilla Augustpriset
- See more at: http://www.augustpriset.se/nyheter/augustambassadorer-2015#sthash.VzCFg6nN.dpuf
Augustambassadörer för Årets svenska barn- och ungdomsbok är:
Paula - Prickiga PaulaEmelie och Johanna - BokungeZelly - Zellys Bokblogg
Viktoria - Bokomaten
"Jag hoppas på att en ungdomsbok vinner i år. Kanske Sofia Nordins 'Som om jag vore fantastisk'. Eller varför inte lite humor då det är oändligt populärt bland barn och ungdomar. Åsa Asptjärn skriver både inkännande och underhållande. Och Elisabeth Östnäs 'Kungadottern' är bland det bästa jag har läst i år. Det är oerhört svårt att välja en." Viktoria från bloggen Bokomaten
Augustambassadörer för Årets svenska fackbok är:
Beatrice, Sara och Judit - Beas Bokhylla
Victoria - Vargnatts BokhyllaAndrea - BibliophiliaUlrica - Västmanländskan
"Det här är något helt nytt för mig men det ska bli jättekul och spännande! Jag är bara så otroligt förundrad över att mitt lilla hörn på internet kan ge mig möjligheten att få delta i sådana här upplevelser." Victoria från bloggen Vargnatts bokhylla
Augustambassadörer för Årets svenska skönlitterära bok är:
Erik - Erik Granström
Katarina - Som ett sandkorn
Helena - Ugglan & boken
Eva - Boktokig
"Mina förväntningar på ambassadörsskapet är att komma priset lite närmare och sprida den läsglädje det andas. Att få möjlighet att delta i ett sammanhang av spänning, läsning och gala med likasinnade. " Katarina från bloggen Som ett sandkorn
Bloggarna Vargnatts bokhylla, Boktokig och Bibliophilia kommer även att bevaka Lilla Augustpriset
- See more at: http://www.augustpriset.se/nyheter/augustambassadorer-2015#sthash.VzCFg6nN.dpuf

torsdag 1 oktober 2015

Akademibokhandelns Vänner


Idag lanseras Akademibokhandelns Vänner. Det är Akademibokhandelns medlemsklubb. Några av förmånerna som medföljer att vara medlem är: 
  • Förmånliga priser
  • Medlemsevenemang och författarträffar
  • Skräddarsydda erbjudanden 
  • Kundtidningen LÄS (den ges ut i digital form)
Medlemsklubben är utgår ifrån digital kommunikation och kommer att kommunicera i digitala kanaler. Jag hoppas verkligen att erbjudanden blir bredare och kan överraska och inte bara är du har köpt den här boken så därför tipsar vi om den här som är väldigt lik den. 
 
Det är gratis att vara medlem och medlemskapet är kortlöst (hurra jag gillar verkligen kortlösa medlemsklubbar som går på typ personnummer). Du kan bli medlem i en butik nära dig eller via nätet på akademibokhandeln.se/vanner.