Visar inlägg med etikett förlag. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett förlag. Visa alla inlägg

söndag 2 juli 2017

Om bokbloggens död- del 2

Nu är det en vecka sedan jag publicerade mitt blogginlägg om bokbloggens död. Eller jag ska kanske snarare säga eventuella död efter att ha läst alla kommentarer och blogginlägg i frågan. Först och främst vill jag tacka alla som tog sig tid att svara på mitt inlägg både här och på Facebook samt ni som skrev egna blogginlägg. Jag har sett inlägg hos Enligt O, Barnboksbloggen, Feministbiblioteket, Trasig kofta, Boktanken och Sannas bokhylla. Säg till om jag missat någon. Det har varit oerhört givande att läsa alla tankar och reflektioner i frågan. Jag tänkte nu sammanfatta lite av debatten så som jag ser det.

Är bokbloggen död? Både ja och nej skulle jag säga. Nej så tillvida att många av er som svarade sa att ni till största delen bloggar för er egen skull, ni har bokbloggen som en typ av läsdagbok eller ett ställe där ni samlar era tankar kring det ni läser. På så sätt kan jag förstå att min fråga framstod som märklig eller helt befängd. Därför tror jag inte att bokbloggen som företeelse kommer att dö ut än på länge och vi ser ständigt en tillväxt av nya bloggar som poppar upp. Men när det gäller bloggen som forum för bokdiskussion och som en stor och viktig typ av kanal för förlag att få spridning på sina böcker utöver mer traditionell media som TV, tidningar och radio anser jag att bokbloggen som fenomen är död. Många säger i kommentarerna att ni inte tycker om det draget hos er själva men att ni inte kommenterar på blogginlägg i lika stor utsträckning som tidigare. Det är även ett flertal som säger sig sakna kommenterandet på sina egna inlägg och att det inte känns lika roligt nu när kommentarerna inte kommer med samma frekvens som tidigare. Boksamtalet är dock inte dött, det frodas på ett flertal ställen (mest i olika sociala medier-kanaler så som Facebook, Twitter och Instagram). På sätt och vis är detta fantastiskt, samtalet om böcker behövs och är något bokälskare ofta uppskattar. Den andra sidan av det myntet har dock blivit att det är mer spritt, svårt att hitta till och dessutom svårt att ta sig in. Nu döljer sig samtalen i grupperingar som antingen är låsta bakom stänga grupper, eller bakom hashtaggar som det är svårt att hitta till om du inte vet var du ska leta efter. På Instagram hittat du många bokbloggare och sk bookstagrammmare om du söker på hashtaggar så som #bookstagram #boktips #läserjustnu och ett enkelt sätt att få kontakt med andra bokälskare på Twitter är att använda hashtaggen #boblmaf. När jag varit på bokevent träffar jag ofta andra bokbloggare jag följt länge och på sociala medier efteråt kan det upplevas svämma över med bilder från eventet och har du då inte varit där (för att du bor långt ifrån Stockholm där det mesta tyvärr äger rum bokbranschmässigt, eller helt enkelt inte fått inbjudan) så kan det upplevas som om alla var där. Jag har full förståelse för att detta kan kännas exkluderande och hur privilegierad jag själv är som ofta är en person som får gå på den här typen av evenemang men samtidigt är med och bidrar till uppdateringarna som kan kännas exkluderande. 

Flera skrev att förlagen har dålig koll på vilka bloggar/konton som finns, att vissa inte får ett enda rec.ex med andra får fler än de vill ha/bett om, att vissa förlag nöjer sig med en snygg bild på boken på Instagram medan andra fortfarande vill ha en recension på bloggen. I den frågan blev det för mig väldigt tydligt att intentionen med min fråga och inlägget om bokbloggens öde kanske skiljer sig från många andra bokbloggares. Jag är nog inte och har aldrig varit som många andra bokbloggare (inte meningen att generalisera för jag vet att bokbloggare inte är homogena eller har samma intention med sitt bloggande men det blir lättare att argumentera om vi föreställer oss det en stund). Från första stund som jag började blogga (det var om mode år 2006 och sen om kultur på den här bloggen år 2009) har mitt syfte varit att blogga för andra och att nå ut. Jag vill sprida min passion, mitt kunnande och det jag ser, hör och läser till andra och så många som möjligt. Därför har det alltid varit avgörande att andra har läst det jag har skrivit men också att få tillbaka något för den tid och energi jag har lagt ner. Och då menar jag inte bara att få personlig bekräftelse i likhet med beröm utan att andra har sett det jag lägger upp och kanske svarar att de tagit till sig av tipset/recensionen eller vad det nu är. Så att jag vet att det har träffat någon och inte bara försvunnit ut i tomma intet. Därför har jag nog också alltid sett mig som en kanal för kulturinstitutioner och förlag att få ut sin verksamhet/utgivning. Givetvis inte ofiltrerat och hur som helst, det är av största vikt att det jag skriver om är något jag står bakom, har läst, är ärlig med vad jag tycker osv. Jag jobbar inte på en kulturinstitution eller på ett förlag, men mitt jobb är väldigt likt det som PR-/och marknadsföringsfolket gör. Jag är van att omvärldsbevaka vilket gör att jag genom min profession förhåller mig till det här med skanna av flöden på ett annat sätt än lekmän/de som har kultur som intresse. Förutom att mitt jobb är inom kommunikation så har jag både ett stort intresse för kultursektorn i stort och i den här frågan främst förlagsbranschen. Likt en person som bevakar bokbranschen i sitt jobb följer jag rapportering, trender och branschnyheter. Något som gör att jag jämt och ständigt misstas för en person som jobbar i branschen. Sen är det så att förutom att vara yrkesskadad, ha ett stort intresse även har många vänner som jobbar i förlagsbranschen. Dessa människor har jag nästan uteslutande lärt känna tack vare mitt bloggande men även för mitt stora intresse av världen kring själva boken. Sammantaget gör det här att mitt förhållande till både att blogga och att läsa andra bloggar/följa olika personer i sociala medier är mer professionaliserat (och kanske taget på ett för stort allvar för mitt eget bästa då och då). Därför kanske jag läser in mer i frågan jag ställde i mitt förra inlägg än vad andra bloggare gör.

Det är förståeligt att förlagen upplevs ha för dålig koll. Det är helt enkelt för många olika personer att hålla ordning  på och dessutom på för många olika arenor. Hur förlagen förhåller sig till detta vet jag inte och tyvärr var det inget förlag som svarade på inlägget. Min gissning är att de håller fast vid de som var tidigt ute med att blogga om böcker och sedan har breddat detta med några som mest är på Instagram/Twitter/poddar utöver den nya grupp personer som kan sprida deras produkter sk influencers. Jag kan däremot tycka att de skulle kunna skaffa sig bättre strategier för att hantera just de digitala flödena. Men då är vi tillbaka i jobbläge för min del och den nördiga delen av mig som vill vara med och utveckla förlagsbranschen.

Sammanfattningsvis: bokbloggen är inte död, men boksamtalet har spritt sig till fler ställen i cyberspace, det kan göra det hela svårnavigerat och splittrat men det finns där. Förlagens strategi till detta om vi pratar möjligheten att få sina böcker omskrivna/få synlighet är varierad och till viss del okänd. Många bloggar för sin egen skull men kan ändå sakna kommentarer och interaktion på själva bloggen, samtidigt som flera erkänner att de själva har blivit dåliga på att kommentera hos andra och därmed kan förstå att andra också slutat kommentera. Här ska vi också tillägga att tekniken i sig kan bidra, det är krångligare att kommentera på en blogg än att göra det i sociala medier det gör att blogginlägg kan diskuteras på andra ställen än på själva bloggen.

Återigen stort tack för det stora gensvaret som jag fick på mitt debattinlägg. Fortsätt gärna att diskutera frågan!

söndag 25 juni 2017

Är bokbloggen död?

Jag har under en längre tid funderat mycket på statusen för bokbloggen och bokbloggandet. Det är inte bara jag i bokbloggarsfären som har dragit ned på bloggandet. Flera bokbloggare har gått över till Twitter och/eller Instagram. Så såg jag den här notisen i DN Kultur i slutet av maj signerad Kristina Lindquist och tänkte att då var det inte bara jag som har märkt av förändringen.

Själv har jag dragit ned på mitt bloggande då det ledde till att jag brände ut mig. Det var som mitt obetalda deltidsjobb och jag kunde lägga ned motsvarande en halvtidstjänst i veckan på att gå på evenemang och sen blogga om dem på kvällar/nätter. Och då har jag redan en stressig heltidstjänst på mitt "riktiga" jobb. Jag hittade till bokbloggargängets motsvarighet på YouTube som kallas för BookTube för drygt ett år sedan. Där pratar folk om böcker, gör litterära enkäter, visar upp böcker de köpt/fått etc. En stor anledning att jag fastnade för denna form av bokbloggande (vloggande) var för att de pratade om böcker som inte har nått Sverige än, jag tittar nästan uteslutande på vloggare från Storbritannien och USA. Jag kunde bli lite less på att att samma böcker valsade runt på alla bloggar jag läste och i vissa fall skrev bloggaren inte mer än baksidestexten och en rad om vad hen själv tyckte. BookTube har inte blivit lika stort i Sverige som det är utomlands och flera av de svenska booktubers som finns pratar engelska för att få en större följarskara. Förutom vloggande om böcker har vi poddande. Även här är det litterära poddandet större utomlands än i Sverige men det finns en hel del litteraturpoddar även på svenska. De som jag känner till har dock inte primärt varit bokbloggare innan de började podda utan hoppade direkt till poddande när de ville prata om böcker de läst.

Så har vi det här med Instagram och det Kristina skriver om i sin notis. Där upplever jag att det mest är fokus på bokomslag och snygga bilder. På inget sätt är jag undantaget detta, jag lägger själv mycket tid och möda på att ta så fina bilder jag kan på böcker (även om det inte är mitt enda fokus på mitt instagramkonto). Men jag kan sakna det där djupet i samtalen om böcker som vi har i bloggsfären som inte blir samma sak på Instagram. Det är inte texten som är viktigast där utan bilden. Förr såg jag mitt instagrammande om böcker som ett komplement till min blogg där jag skrev längre texter och mer utförligt. Det finns flera som ingår i gruppen bookstagrammare som inte har en egen blogg också utan endast håller sig till Instagram som plattform.

Det finns nu två saker som jag skulle vilja att vi pratar om:
  • Att lägga upp en bok på Instagram eller skriva kort om den på Twitter är det att göra skäl för sitt mottagna recensionsexemplar? Förr var det att skriva ett blogginlägg som var motprestationen i utbyte att få ett gratis rec.ex. Men när nu fler och fler överger bokbloggandet hur räknas motprestationen då om vi tar i beaktning att dessa texter inte brukar vara lika utförliga som på en bokblogg?
  • Är bokbloggen på väg att dö ut eller har den redan det?
    Kanske är det bara jag som i och med mitt eget nedtrappning av inlägg som känner så men jag upplever att luften lite har gått ur bokbloggarmaffian i bloggform och att det numera innefattar även eller än mer sociala medier och då främst Twitter och Instagram. Det finns fortfarande en uppsjö av bloggar men det känns mer utspritt och mindre sammanhållet än det var förr. Nu handlar det mer om att ta fina bilder på böcker än att prata om själva texterna och vad vi tyckte om dem. 
Det vore väldigt intressant att höra hur ni andra tycker och tänker. Lämna gärna en kommentar och sprid inlägget om ni vill så att fler kan vara med och diskutera. 

söndag 2 oktober 2016

Johannas topp 5: vecka 39

Det är veckan efter Bokmässan och jag likt Kulturkollo lider av bokmässebaksmälla och är fortfarande trött. På det stora hela var det en fantastisk mässa (det enda minuset och det är ett stort minus är att vissa krafter bjöds in och drog med sig sin svans som hotade och spred otrevlig stämning på mässan). Jag kommer blogga mer om mässan senare. Idag är det söndag och därmed dags för min topplista. Blev ett lite hopp på en månad sen sist men så kan det bli, livet och böcker kom emellan.

  1. Varje morgon när jag gör mig i ordning för att åka till jobbet lyssnar jag på dessa killar vars grupp heter Linkin Bridge. De sjunger accapella och tävlade i den här säsongens America's Got Talent. Det är så mycket hjärta och smärta och fantastiska tolkningar. Jag höll tummarna att de skulle vinna.

  2. Sådär lagom till Bokmässan hade DI och deras magasin DI Weekend ett reportage om förlagsbranschen. Det var ett intressant och läsvärt reportage, synd bara att de helt utelämnade barn- och ungdomsboksförlagen som står för den stora andelen sålda böcker. Men nu har jag gnällt färdigt, här är länk till reportaget, länk.

  3. I onsdags var jag på ABF Stockholm och lyssnade på ett samtal med Katarina Wennsam. Hon pratade med journalisten Johanna Palmström (en av de bästa samtalsledare/moderatorer jag vet) om sin nya bok Flickan och skammen. Och vilket samtal det var, Katarina var så smart, skarp i sina analyser och påläst till tusen. Jag är det jobbiga ämnet till trots mycket sugen på att läsa boken. För er som inte kunde lyssna på samtalet kommer här ett inslag från P1 Kultur där hon pratar om boken. Ett tips är att kolla upp om hon kommer till ett bibliotek/boklåda/kulturhus etc nära dig och gå då för allt i världen dit och lyssna.


  4. En av mina absoluta favoritpoddar är Nord & Francke som görs av Sydsvenskan med Kristin Nord och Maria G Francke. Jag var bokstavligt talat i 23 himlen under Bokmässan när jag fick möjlighet att inte bara hälsa på dem utan även stå en bra stund och prata med dem. Detta under ett Bonniermingel högst upp i ett av tornen på Gothia. Igår var jag ute på långpromenad och lyssnad på senaste avsnittet XX. Jädrar i min lilla låda var bra det var. De avhandlar allt från Åhléns nya kampanj om klädmaktsordningen, att hagga, kvinnors ålder och de gör det så bra. Alla borde lyssna!


  5. Många är vi som sorterar, håller koll på vad vi läst och vad vi vill läsa, söker inspiration hos andra bokvänner allt detta på Goodreads. jag snubblade över detta klipp för några dagar sedan som handlar om lite tips och trix som en normalanvändare kanske inte känner till går att göra på Goodreads.

tisdag 10 maj 2016

De nominerade till Årets bok

Förra tisdagen var jag inbjuden till frukosten där vi fick veta vilka som nominerats till Årets bok som är ett nytt litteraturpris instiftat av Bonniers Bokklubbar. Först hälsades vi välkomna med en färggrann frukost och sedan gick vi snabbt vidare till att få veta vilka 12 titlar som nominerats. Böckerna som nominerats ska ha getts ut mellan maj 2015 och april 2016 och även om priset är instiftat av Bonniers Bokklubbar så är det ett pris öppna för alla böcker och från alla svenska förlag, böcker skrivna av både svenska och internationella författare men med svensk översättning i så fall. Priset är ett folkets pris och det är allmänheten som röstar fram en vinnare till skillnad från många andra priser som har en jury som utser vinnaren. Från och med 3 maj till och med 28 augusti kan vi röstar och hur många gånger som helst (!!!) vilket är något jag ställer mig skeptiskt till, tycker att en röst per person hade varit mer rättvist. Tänk där att en internationell författare eller svensk med för den delen som kanske inte är lika duktig på att samla sin fanskara kan ha mycket svårare att vinna än de som till exempel är populära i sociala medier och snabbt kan skapa en vallfärdning till röstningsurnan. Vi kommer att få veta vem som tar hem det hela på Bokmässan i september. Det är redaktörerna på Bonniers Bokklubbar som har valt ut de nominerade titlarna.
Vad vinner då vinnaren? Förutom äran och en fin bokstavsstatyett så är prissumman på 30 000kr och det förlag vars bok vinner föräras även de med en statyett. Och vilka är det då som nominerats jo följande 12 titlar är det:
  • Ljuser vi inte ser- Anthony Doerr (Bookmark Förlag) 
  • Gånglåt- Elin Olofsson (Wahlström & Widstrand)
  • Stora små lögner- Liane Moriarty (Albert Bonniers Förlag)
  • Min fantastiska väninna- Elena Ferrante (Norstedts)
  • En hemlig plats- Tana French (Albert Bonniers Förlag)
  • Snövit ska dö- Nele Neuhaus (Albert Bonniers Förlag)
  • Alma Whittakers betydelsefulla upptäckter- Elizabeth Gilbert (Massolit Förlag)
  • Millenium 4, Det som inte dödar oss- David Lagercrantz (Norstedts)
  • Det är något som inte stämmer- Martina Haag (Piratförlaget)
  • Kärlek sökes- Carin Hjulström (Forum Bokförlag)
  • Arvet efter dig- Jojo Moyes (Printz Publishing)
  • Simma med de drunknade- Lars Mytting (Wahlströms & Widstrand)
Även om alla förlag har lika stor chans så är det ändå hälften av de nominerade titlarna som kommer från Bonnierförlagen och två från Norstedts. Så på så sätt liknar det den skönlitterära klassen till Augustpriset där jättarna får flest nomineringar. Men när det gäller vem som vinner detta tror jag att det blir Printz Publishing eller Piratförlaget som tar hem det nr det gäller Årets bok. Jag satsar mina pengar på antingen Arvet efter dig (Jojo Moyes) eller Det är något som inte stämmer (Martina Haag). Det är de två böcker som jag tror har en bredast förankring bland de som kan tänkas rösta. Min fantastiska väninna (Elena Ferrante) är för nyutgiven för att ha en chans och är nog än så länge en kritikerfavorit även om jag tror att det kommer att bli en stor publiksuccé säg tills efter sommaren. Personligen har jag inte läst någon av de nominerade och går helt på yta när jag säger att jag hoppas på Alma Whittakers betydelsefulla upptäckter för det är det snyggaste omslaget bland det nominerade. Här kan du läsa mer samt rösta, länk. Och här kan du titta på när varje bok presenteras och får sin motivering uppläst, länk.

Vem tror du tar hem vinsten och vem kommer du att rösta på?

fredag 29 april 2016

Kväll och barn- och ungas läsning

När jag ändå är igång och skriver inlägg som har blivit liggandes ett tag så fortsätter jag med den kväll om barn- och ungas läsning som följde seminariet #Boken2016 som hölls på eftermiddagen den 18 februari. Det ska sägas redan från början att det blev en lååååång kväll, jag var riktigt mör redan när vi började efter att ha suttit och lyssnat sedan kl 13 och det här evenemanget började kl 18.30. Vi fick förvisso mat i magen emellan evenemangen men huvudet var trött och intrycken många. Om det blir ett liknande evenemang nästa år bör arrangörerna (Svenska Förläggarföreningen och Bokhandlareföreningen) dela upp evenemangen på två olika dagar eller lägga dem morgon och eftermiddag inte eftermiddag och en sen kväll.
Kvällen inleddes med en kort inledning där vi hälsades välkomna, sedan höll den nya Läsambassadören Anne-Marie Körling ett anförande. Hon pratade om hur det går att bredda barn- och ungas ordförråd genom läsning och Körling är en varm förespråkare för högläsning så hon pratade även om det och vikten av att fortsätta läsa högt även i vuxen ålder. Hon berättade även om en klass som gick med sin lärare till lokala boklådan där eleverna själva fick botanisera bland utbudet för att vi besökets slut få välja en bok var hem till sig själv. Detta istället för att alla i klassen skulle få samma bok som kanske inte ens intresserar hälften.

Efter Läsambassadören berättade Katarina Jeansson om Stiftelsen Boken i Sverige och hon visade bland annat det här klippet om dyselexi.


När dessa två inledande punkter var över så inleddes den radda med förlagspresentationer som sedan varade resten av kvällens. Jag är något splittrad över vad jag tyckte om dem. Det var väldigt oproportionerligt i hur mycket tid de olika förlagen fick, otydligt att de var uppmanande att prata om för typ av böcker (de hade uppenbarligen inte fått välja detta själva) och hur väl de klarade av att hålla den tid de fått tilldelat. De två stora förlagen Bonnier Carlsen och Rabén & Sjögren hade mest tid till sitt förfogande. Så här såg laguppställningen ut:

Rabén & Sjögren- 30 min
Alfabeta- 10 min
Berghs- 10 min
Opal- 10 min
B. Wahlströms- 15 min
Lilla Piratförlaget/ Gilla böcker- 15 min
Natur & Kultur- 10 min
En bok för alla/ Hippo- 10 min
Bonnier Carlsen/Semic- 40 min

När förlagen höll sina presentationer och ju längre kvällen gick blev det för mig oklart vem målgruppen de pratade inför var. Var det bibliotekarier, bokhandlare, inköpare, journalister eller helt enkelt kollegor? För nästan efter varje förlags presentation så försvann det lite folk (de som hållit sina prestationer gick hem). Jag visste inte heller vad jag skulle göra med de boktips jag fick. Det var som på säljkonferens, så som jag förmodar att en säljkonferens går till, förlagen presenterar kommande utgivning för säg bokhandlare. Frånsett att de här inte fokuserade endast eller alls på kommande utgivning utan på olika teman som humor, serier eller fantasy. För egen del hade det varit spännande att höra mindre av varan uppradande av olika titlar och mer fokus på kanske en kampanj som förlagen haft med fokus på att få barn och unga att läsa mer, ett författarskap hos förlaget som är spännande att lyfta upp eller kanske ge förslag på hur det går att arbeta med en/några titlar kring ett tema. Men då hade det kanske varit en nyckelingrediens att veta vilka som var inbjudna att komma och lyssna. Eller så är det så att publiken var väldigt homogen av en viss typ av målgrupp och att jag som bokbloggare/allmänt intresserad av den här typen av litteratur som var svarta fåret och inte fick ut så mycket av kvällen. Jag avslutar med en liten bildkavalkad från kvällen.
Rabén & Sjögren (t.v) och Alfabeta (t.h)

Opal (t.v) och B. Wahlströms (t.h)

Gilla böcker (t.v) och Natur & Kultur (t.h)

söndag 3 januari 2016

Kulturvåren 2016: böcker

Innan jul kom så äntligen katalogen med vårens böcker från Svensk Bokhandel hem i min brevlåda. Högtidligt om alltid läste jag, gjorde kryss och satte flärpar på de böcker som jag vill läsa. Det är ett av de finaste omslag den här gången och numera slipper jag vända katalogen upp och ner för att komma till barn- och ungdomsböckerna. Jag vill passa på att tipsa om ett utmärkt och väldigt intressant reportage som finns både i katalogen och att läsa på webben, det heter den Den vita barnboken och är skriven av Klas Ekman. Det var inte supermånga böcker jag blev sugen på men tur är kanske det för jag har en hel drös kvar från i hösts som jag inte hann med. Så här ser i alla fall laguppställningen ut.
Lavender Lit
Det här är den sista säsongen som Sofia Ejheden (grundaren av imprintet) är förläggare för aktuell utgivning. Från och med januari jobbar hon på Printz Publishing. Men vilka två spännande böcker hon såg till att Lavender ger ut i vår. Jag vill som vanligt läsa allt det ger ut och i vår är inget undantag. Dumplin' av Julie Murpy handlar om kroppsnormer och Om jag var din tjej av Meredith Russo handlar om att vara transperson. Nu är det en lång väntan till april och maj när böckerna ges ut. 
B. Wahlströms 
Christina Lindström är tillbaka med en ny ungdomsbok och det är skoj för jag gillade verkligen hennes debut Hälsningar från havets botten. Den här heter Jack och kommer i april.

Lilla Piratförlaget
David Wiberg är tillbaka och den här gången med boken Vi ses i mörkret. Det ska bli spännande och läsa och jag som har kvar att läsa Dagboksanteckningar från ett källarhål (såg den dock som föreställning) har dubbelt upp av läsning i vår. 
Rabén & Sjögren
Inte mindre än två debutanter är det som jag är mest sugen på att läsa från det här förlaget. Det är inte ofta som det brukar vara två debutanter. M varken mer eller mindre är skriven av Petra Backström och Jag lever tror jag är skriven av Christine Lundgren. Och en fågel har viskat i mitt öra att det blir mer av den varan senare i år. Heja Rabén!
Kolik
En given present till alla småbarnsföräldrar jag känner blir Hej hej vardag av Louise Winblad. Och till mig själv blir det Lilla Berlin #5 av Ellen Ekman.
Bokförlaget Atlas
Elin Grelsson Almestad är aktuell med sin andra bok, Hundarna på huvudgatan och den handlar om tro, den politiska och den kristna och om när verkligheten kommer ikapp och dessa två världar ska mötas. Maria Ramenehill ger ut Ett transfeministsiskt manifest och det är en bok som passar in under spaningen böcker om att vara en transperson som vi kommer se på flera förlag i vår.

Weyler
En annan spaning jag gjort är den med böcker om familjelivet och om kanske okonventionella familjekonstellationer. Josefin Olevik ger ut Den befriande familjen som handlar om att skaffa barn som ensamstående genom spermadonation men även om att vara den som är själva donatorn.
Ordfront och Galago
Fiskarmännen av Chigozie Obioma var med på kortlistan till Man Booker-priset förra året och han kommer till Sverige i vår. Landsman med idolen Chimamanda Ngozi Adichie. Hos Galago är jag sugen på ett album om adoption, Palimpsest av Lisa Wool-Rim.
Massolit
Peo Bengtsson är aktuell med sin tredje bok, Vara Frank som är en relationsroman med en liten tvist. Och relationsromaner är ju Peos paradgren så den här är säkerligen bra. Kate Atkinson skriver i En gud i spillror om brodern till huvudpersonen i Liv efter liv. Den boken blev ju aldrig läst förra året trots att jag var så pepp på den. Det tänkte jag råda bot på genom att ha den som samläsningsbok här på bloggen i vår. Under fyra lördagar läser vi en fjärdedel och så diskuterar vi läsningen på våra bloggar eller i kommentarsfältet här på min blogg, mer info kommer i februari.
Natur & Kultur
Besöka sina rötter, ge igen och om politisk kamp det beskriver de tre böcker som jag vill läsa från NoK i vår. Caroline Hainer ger ut Åsneprinsen, Elin Cullberg ger ut Gudarna och Martin Gelin skriver om USA nästa president (det får vi i alla fall hoppas) Hillary Clinton i Den längsta kampen.
Albert Bonniers Förlag och Wahlström & Widstrand
En författare jag hört mycket gott om på Twitter är Meg Wolitzer, då främst för hennes ung vuxenlitteratur men i vår är hon aktuell med Hustrun som är en vuxenbok. Två samhällsaktuella böcker är Sverige- en (o)besvarad kärlekshistoria av Lejla Hastor och Nivin Yosef (redaktörer) och Varje dag är en vårdskandal av Sebastian Lönnlöv. Den första om det inte allt för okomplicerade förhållandet till sitt nya hemland som första generationens invandrare kan känna. Och den andra om förhållandet i äldrevården och hur mediestormar kan komma och gå med vårdskandalerna består och fortsätter att pågå.

Vad är du sugen på att läsa i vår?

lördag 2 januari 2016

Kulturåret 2015: kulturhändelser

  
Jag som är mycket förtjust i och ständigt håller mig uppdaterad om vad som händer i förlagsvärlden var i mitt esse när Förläggarföreningen bjöd in till en halvdag om just branschen, trender och spaningar. Dagen hette #Boken 2015 och hölls på ABF Stockholm.
Jag var inte mycket på bio under förra året men två filmer som jag såg och tyckte var fantastiska var Nånting måste gå sönder och Taikon. Musik är bland det viktigaste i mitt liv och den kultur jag tar till mig av mest men som jag bloggar allra minst om. Förra året var starkt svenskt och en artist som äntligen släppte sitt album var Seinabo Sey. Jag fortsatte att gå och lyssna på spoken word, både på Dramaten men även som mellanakt eller förband till andra evenemang. Bäst var dock Revolution Poetrys femårsfirandeFolkoperan. Serier fortsatte att vara en genre jag gärna läser och kulmen på serieåret är Seriefestivalen på Kulturhuset. Då köper jag seriealbum och lyssnar på serietecknare på löpande band.
Jag var flera gånger på PUNKTmedis och låtsades att jag var 16-19 år igen. Där hölls PunktShow och jag lyssnade på flera intressanta samtal, bland annat var Ison Glasgow där, det pratades om föreställningen X, om skönhetsnormer för svarta kvinnor, Rabén & Sjögren hade en kvartett av sina författare där när Punkt fyllde 10 år.
Är det något jag är oerhört tacksam och glad över så är det när jag får inbjudan till bokfrukostar, författarträffar, bloggträffar på förlagen. Förra året var jag hos Rabén & Sjögren och B. Wahlströms, Bonnier Carlsen, Lilla Piratförlaget och Gilla böcker bland annat. Det är så roligt att få träffa de som jobbar på förlagen, få förhandstittar och väldigt kvalitativt få lyssna på och prata med aktuella författare.

De två största händelserna förra året kulturellt för min del var Bokmässan i Göteborg (min andra någonsin) samt Augustpriset och då framför allt presskonferensen och galan. Då är landets litteraturelit på plats och det går att både spana på kändisar, träffa både de vars arbete är att ge ut och skriva böcker. På mässan går det att förköpa sig på böcker men roligast är att lyssna på intressanta seminarier och att träffa andra bokbloggare. På Augustgalan är det flärd och fest och det är sällan jag får uppleva det så när jag var där för andra gången förra året passade jag på att njuta i fulla drag. Det hela blev ju extra festligt när de två jag höll tummarna för också fick varsin statyett.

Nu är det dags att vinka hejdå till 2015 och välkomna 2015. Jag gör det med öppna armar för personligen var förra året ett av de tyngsta och jobbigaste åren någonsin. I vår byter jag bland annat jobb och det kommer kanske att påverka bloggen. Jag ska nämligen börja jobba som kommunikatör för dans och teater på Kulturhuset Stadsteatern. Det är nog den kulturarena i landet som jag skriver mest om men också är mest på i form av olika evenemang. I och med att jag nu kommer att jobba i huset och med dess utbud vet jag inte hur jag ska förhålla mig till att blogga om det jag går på där. Men i och med att jag börjar först 4 januari passar jag på imorgon att skriva om det jag ser fram emot under kulturvåren 2016. 

tisdag 1 december 2015

Lucka 1: Julboksfrukost hos Rabén & Sjögren

Förra veckan var jag på det som troligtvis blir årets sista bokfrukost. Det var Rabén & Sjögren som bjöd in till julboksfrukost. Vi bjöds på tomtegröt (aka risgrynsgröt), smörgås och saffransbröd tillsammans med ett väldigt fint program.Det var en perfekt start på dagen måste jag säga. Frukosten började med att Clara Lidström (UnderbaraClara) och Annakarin Nyberg presenterade sin nya bok God jul- kakor, knäck och karameller. Ett av de älsta recepten är från 1938 och det ärvdes först vid Annakarins släktings myndighetsdag. I boken finns 25 recept och lite pyssel och jag fick ett stort sug att göra julgodis efter att boken presenterades. De berättade också att de fotade omslagsbilden under julhelgen förra året då det var först då det snöade där Clara bor i Norrland (är det Umeå hon bor?)

Johanna Westman presenterade sin senaste kokbok för barn som heter Johanna Westmans barnmat. Johanna berättade om hennes syn på barnmat och att låta barnen vara med och laga maten. Men även hur hon kan få arga kommentarer från stressade föräldrar som är arga och upprörda att de förväntas laga mat till sina barn också som om de inte har nog med förpliktelsen. Clara Lidström som satt vid borde bredvid mig sa att det var sådana kommentarer hon med kan få.

Vi fick en hel drös med julklappstips och de kommer här:
Avslutningsvis pratade förläggaren Suzanne Öhman om Astrid Lindgren, hennes författarskap och betydelse för förlaget som hon inte bara gavs ut på utan även jobbade på. Hon presenterade även boken Astrid Lindgrens jul, som är en bok med hennes juliga berättelser från bland annat Pippi, Bullerbyn, Emil, Madicken och Lotta. Och det bästa är att det är en bok där du även kan lyssna på när Astrid själv läser sagorna. Vilken dröm, den här vill jag ha i julklapp! Tänk alla jular när jag var barn som jag tvingade min syster att leka någon av Astrids jular. Det är en bok ingen kan bli för gammal för. Tack så mycket för i år Rabén & Sjögren. Vi ses nästa år och då finns det nya böcker att se fram emot.

torsdag 26 november 2015

Julmarknader hos förlagen

Idag kör julmarknads/basar/julmys hos flera av de förlag som har sitt säte i Stockholm igång. För er som bor i stan eller närheten är det här ett ypperligt tillfälle att köpa finfina böcker till fina priser, träffa förlagspersoner och få lite julkänslor. Här följer en liten kartläggning över vad ni inte får missa (klicka på förlagsnamnen för att komma till Facebookeventet med mer information):
Torsdag 26 nov
Söndag 29 nov
2 dec
5 dec 
9 dec 
Förbered dig med laddat betalkort, ha en redig tygkasse och bekväma skor. Ser du mig i vimlet säg hej och framför allt god jaktlycka. 

söndag 25 oktober 2015

De nominerade till Augstpriset 2015

Bilden har jag lånat från augustpriset.se (fotograf Sören Andersson)
Sent ska syndaren vakna, jag har ju inte bloggat om de nominerade till Augustpriset ännu. Nu vet vi vilka de lyckliga 18 är och att även i år buntas barn- och ungdomsböckerna ihop i samma kategori. Jag var på presskonferensen på Nalen i måndags och det var en riktig berg- och dalbana emotionellt och efteråt när adrenalinet gått ur kroppen så var jag helt slut. Då åkte jag hem och vilade några timmar (eller ja jag åkte hem och skrev, bland annat för Kulturkollos räkning) för sen på kvällen var det Augustpriset Live, mer om det nedan. Vilka blev då nominerade i år och vad är mina tankar om det? Jo så här ser det ut inför den 23 november då vi får veta vilka som vinner.
Årets svenska barn- och ungdomsbok
Vi tar den viktiga kategorin först. Innan juryns ordförande Åsa Warnqvist hade läst upp alla namnen stod jag och svettades nere vid mitt bord, mumlade osammanhängande saker och rabblade två titlar om och om igen. Jag var så nervös, mest att det skulle bli samma fiasko som förra året med nästan uteslutande bilderböcker. Jag blev både glad, besviken och halvnöjd när alla sex bidrag lästs upp. Juryn hade fått in 148 bidrag från totalt 33 förlag och de nominerade är:
Först när vi fick veta att det var en bilderbok kände jag bara nej, inte bilderboksdominans i år igen. Men sedan kom ett seriealbum och då blev jag riktigt glad i en, det är nämligen första gången ett sådant bli nominerat. Sen kom Alla går iväg (även den en bilderbok) och vi fick veta att Eva Lindström nu blev nominerad för elfte gången vilket är rekord. Jag blev glad vid nästa titel som jag då trodde var en mellanåldersbok men den är för 6-9 åringar men ändå skoj för det är också ett segment som sällan blir nominerad. Med två titlar var jag så nervös att jag inte visste vad jag skulle ta mig till och när Åsa säger När, tänker jag kan vara en bilderbok jag inte har koll på, men så fortsätter hon och säger hundarna och jag skriker rakt ut och klappar händerna, för min förhandsfavorit När hundarna kommer fick en nominering (lycka!). Inför den sista titeln höll jag tummar och tår för Djupa Ro av Lisa Bjärbo som tyvärr inte fick en nominering (jag var så arg och besviken över det). Det blev en seriebok till och när jag lugnat ner mig lite var kategorin inte helt hemsk. Det var bättre spridning än på länge och skoj med serieroman och en riktig ungdomsbok ändå.
Årets svenska fackbok
Det här är faktiskt den kategori som jag tyckte kändes mest spännande när vi fått veta vilka de nominerade titlarna var. Här finns en bra blandning på ämnen, det är lättillgängliga faktaböcker som inte känns för akademiskt tunga. Dessutom spännande när en förlagschef nomineras för sin bok på annat förlag och en av hans egna författare är nominerade i samma kategori. Juryn hade fått in 155 bidrag från 54 olika förlag.
Årets skönlitterära bok 
Den skönlitterära kategorin var den jag blev mest besviken på. Var är Tom Malmquist, Karolina Ramqvist och Cilla Nauman till exempel? Det hela känns slätstruket och oinspirerande. Dessutom har de två jättarna Bonniers och Norstedts nästan halva kategorin var och det tycker jag är trist. Meningen med riset var ju att öka bokförsäljningen och då hade det väl varit trevligt om det hade kommit så många förlag som möjligt till gagn eller? Det blev inget lyrik i år däremot noveller. Juryn hade fått in 158 bidrag från 38 förlag.
Det blir inte så tunga och tjocka paket till jul då de flesta böckerna i år är tunna eller vanligt tjocka på ca 250-300s.

Augustpriset Live
Nytt för i år var Augustpriset Live, det var ett kvällsevenemang där inbjudna gäster fick möjlighet både att lyssna till de nominerade såväl som mingla med dem. Evenemanget ägde rum på Kulturhuset under ledning av Daniel Sjölin och Parisa Amiri. Under kvällen samtalade Daniel på scen med fyra författare åt gången och vid ett bord i publikhavet samtalade Parisa med kritiker, bloggare och journalister om de nominerade. Under kvällen hann jag gratulera flera av de nominerade författarna personligen, få böcker signerade, träffa andra bokbloggare som var på plats och allmänt kändisspana. Det var ett intressant grepp och skoj att det ordnades ett evenemang förutom galan som är ännu mer exklusiv. Här hade läsare möjlighet att få träffa författarna och om köerna på Bokmässan ibland kunde bli hysterisk långa så var det kort väntan på Augustpriset Live. Om evenemanget återkommer nästa år hoppas jag att det finns stolar framför scenen så det går att sitta och lyssna. Jag blev väldigt trött i fötterna efter att ha stått upp i stort sett hela dagen (först var det ju presskonferensen på dagen). Förläggarföreningen (som står bakom både priset och evenemanget för kvällen) skulle kunna samarbeta ännu mer med Kulturhuset till nästa år. Kulturhuset skulle kunna sälja biljetter till evenemanget och på så sätt skulle det bli än mer folktätt under kvällen. 
Nu återstår att läsa de nominerade titlarna och vara med och tycka till inför galan. Jag återkommer med recensioner främst i Barn- och ungdomsklassen men förhoppningsvis även i de andra kategoriserna. Vad tycker du om de nominerade?