tisdag, oktober 21

Om kategorin för barn-och ungdomsböcker del 1

Det är inte bara jag som finner det problematiskt att kategorin Årets barn- och ungdomsbok är för bred. Jag kommer att skriva mer om detta men i det här inlägget kommer jag att lyfta några av de som igår skrev om problematiken och oron över den breda kategorin. Lisa Bjärbo skriver på sin blogg Onekligen om att det är för trångt i kategorin. 
"Varje år muttras det om att priskategorin "Sveriges bästa barn- och ungdomsbok" är för trång och svår, och att priset skulle behöva delas upp. Ett pris för barnböcker (upp till nio år, kanske?), och ett pris för ungdomsböcker.Tycker aldrig det har varit mer tydligt än i år att det skulle vara en sanslöst bra idé. "- Lisa Bjärbo
Lotta OlssonDagens Nyheter är också förvånad och förbryllad över att det är fem av sex böcker som är bilderböcker.
Men betyder detta att det inte har kommit något exceptionellt bra i andra genrer? Naturligtvis inte. Det vore intressant att höra hur juryn tänkte när de åsidosatte närapå allt som skrivits för äldre barn och ungdomar.- Lotta Olsson
Jag fick ett svar från Augustpriset på min tweet, om att jag tyckte det var så synd att inga ungdomsböcker fanns med i år bland de nominerade. Jag tycker svaret visar just på det Lotta och Lisa lyfter upp, att bilderböcker ställs mot ungdomsböcker. Det är två olika typer av bok och det är sorgligt att de ska behöva ställas mot varandra. Mer om detta imorgon.

måndag, oktober 20

Filmklipp med några av de nominerade barnboksförfattarna

Det lades på Augustprisets YouTube-kanal upp tre filmer där några av de nominerade barnboksförfattarna intervjuas. Jag tänkte att jag lägger upp dem här på bloggen också så ni kan ta er en titt.



Och de nominerade är.....

Bilden är tagen av och tillhör mig, Sincerely Johanna
Nu är jag hemma en snabbis innan jag ska iväg igen och tänkte blogga om de nominerade titlarna för årets Augustpris och berätta en rolig grej. Det var en riktigt uppspelt Johanna som begav sig till Nalen idag vid kvart i tolv. Där hölls presskonferensen för Augustpriset och årets nominerade avslöjades. Det vimlade av förläggare/förlagsfolk, kända litteraturkritiker och andra med anknytning till boksverige. Vi fick en lunchtallrik och mingla lite innan det hela drog igång kl 12.15.

Först ut var Erik Titusson som presenterade de som nominerats till Lilla Augustpriset.
  • När två blir mer än en, Frida Alexandersson
  • Orangeriet, Matilde Villegas Bengtsson
  • Saker jag inte gör: mjölkar kor, Louise Brahce
  • Badrummet, Annina Claesson
  • Nangijala, Nangilima, Ludvika, Aron Ekelin
  • Medresenärer, Amanda Forsman-Sundell
Sedan kom den kategori som jag var särskilt intresserad av: Barn- och ungdomskategorin. Och där blev det besvikelse och otrolig frustration. Fem av sex böcker är bilderböcker och inte en enda bok för de äldre barnen/tonåringarna. Detta kommer jag att återkomma till var så säkra. Nåväl de nominerade är: 
  • Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn, Malin Axelsson, Klara Persson
  • Nu leker vi den fula ankungen, Barbro Lindgren, Eva Lindström
  • Vi är vänner, Eva Lindström
  • Tilly som trodde att…, Eva Staaf, Emma Adbåge
  • Vi springer, Joar Tiberg, Sara Lundberg
  • Mördarens apa, Jakob Wegelius
Därefter var det Årets fackbok som presenterades. Och förutom de som nominerats i barn- och ungdomskategorin är det två böcker i den här kategorin som jag verkligen vill läsa.
  • Popmusik rimmar på politik, Anna Charlotta Gunnarsson
  • Vid tidens ände. Om stormaktstidens vidunderliga drömvärld och en profet vid dess yttersta rand, Håkan Håkansson
  • Naturlära, Lars Lerin 
  • Plundrarna. Hur nazisterna stal Europas konstskatter, Anders Rydell 
  • Doktor Nasser har ingen bil. Kairo i omvälvningens tid, Tina Thunande 
  • Erik och Margot. En kärlekshistoria, Per Wästberg
Sista kategorin och den ni kommer höra, se och läsa mest om, Årets skönlitterära bok:
  • Ma, Ida Börjel
  • Alkemistens dotter, Carl-Michael Edenborg
  • Ett så starkt ljus, Lyra Ekström Lindbäck 
  • Liv till varje pris, Kristina Sandberg
  • De utvalda, Steve Sem-Sandberg
  • Beckomberga. Ode till min familj, Sara Stridsberg
Jag gissade endast rätt på en enda bok och det var Liv till varje pris av Kristina Sandberg och den jag hoppas tar hem priset också. Ni kan på Twitter läsa mer från presskonferensen i realtid och se fler bilder jag återfinns på @johannalundin86 eller under hashtaggen #Augustpriset

Nu till det roliga, som ni kan se till höger här på bloggen så kommer jag att vara en av de bloggambassadörer som finns i år för Augustpriset. Vad det innebär mer exakt förutom att jag kommer att recensera de nominerade titlarna i kategorin Årets barn- och ungdomsbok vet jag inte än så det får jag återkomma till. Men det ska hur som helst bli väldigt skoj.

Se presskonferensen om Augustpriset

Idag presenteras de nominerade till årets Augustpris. Presskonferensen pågår mellan kl:12.15-13.00. Ni kan se den live här

 
Och följa mig liverapportera via Twitter, @johannalundin86

söndag, oktober 19

Mina gissningar inför Augustpriset 2014

Bilden är tagen av och tillhör mig, Sincerely Johanna
Imorgon blir det känt vilka 18 titlar som nomineras till årets Augustpris. Det är sex böcker i tre kategorier (barn och ungdom, skönlitteratur och fakta). Jag tänkte i detta inlägg skriva lite om vilka titlar jag tror och hoppas nomineras i år samt några tankar om kategorierna titlarna sorteras in under.

Det är riktigt svårt att gissa vilka som kommer att bli nominerade. Kommer juryn att välja titlar som har varit snackisar, storsäljare, doldisar? Kommer det bara att vara böcker från de stora förlagen? Hur kommer spridningen i utgivningen över året att se ut? Många frågor och svaren får vi nog först imorgon när vi vet vilka titlarna är.

Jag hade mycket lättare att gissa i kategorierna Årets faktabok och Årets skönlitterära bok. Eller gissa det kan mer ses som mina önskningar. När det gäller Årets barn- och ungdomsbok var det svårare, av fler anledningar och de kommer jag att återkomma till. Jag lyckades dock inte komma på sex böcker i varje kategori. Jag hoppas att de nominerade imorgon är några eller alla av de som nu presenteras:

Årets faktabok
  • Sex med mera av Sandra Dahlén (en otroligt viktig bok om sex för unga och jag er mycket hellre att den nomineras här än i barn- och ungdomskategorin, för där är det trångt som det är)
  • Nyponbuskar nyponbuskar hela vägen nyponbuskar av Jan Gradvall (han skriver om vårt samhälle och de vi är genom att skriva om populärkultur och han gör det väldigt bra)
  • Min pappa Ann-Christine av Ester Roxberg (en bok om en far och hans dotter men även om hemligheter och försoning)
  • Kunskapens frukt av Liv Strömquist (för att hon är så briljant och för att det kvinnliga könet äntligen får ta den plats det förtjänar och kunskapen om den lyfts, feministiskt viktig)
  • Rasismen i Sverige med redaktörerna Lawen Mohtadi och Devrim Mavi (en otroligt viktig bok som ger flera vinklar av det komplexa med rasism i ett land som inte tror eller vill erkänna att det finns)
Årets skönlitterära bok
Årets barn- och ungdomsbok
  • Onanisterna av Patrik Lundberg (den bok jag hoppas mest på imorgon, för att den är så bra och för att den förtjänar det)
  • Lite mer än en kram av Mårten Melin (riktigt bra bok som är svår att säga vem som ska läsa den och det gör den egentligen till den enda bok som spänner bredast i en redan för stor kategori)
Det känns så sjukt att jag bara kan komma på två titlar i barn- och ungdomskategorin. Jag har bläddrat och kollat i utgivningskatalogerna från Svensk Bokhandel flera gånger om nu på morgonen men kan inte hitta fler böcker. De böcker jag läst och tyckt om senaste året och som jag tycker är värda en nominering är de två ovan och resten som varit riktigt bra har varit översatt litteratur. Men det stora problemet som jag har med kategorin är att den är så stor. Och DET är egentligen det stora problemet. Här ska det rymmas böcker riktade till barn från 0 till 18 år. Det är helt befängt att de klumpas ihop så här. Varför ställs en bilderbok mot en ungdomsbok riktad till en 15 åring?

Det brukar vara två bilderböcker/ böcker som riktar sig till de riktigt små, två mellanåldersböcker och två ungdomsböcker i den här kategorin. Så på så sätt är det inte konstigt att jag inte har bättre koll på vad som skulle kunna förtjäna en nominering. För det jag läser mest av är ungdomsböckerna. Jag är inte själv om att tycka att den här kategorin är problematisk. På Twitter är vi flera stycken som har skrivit om det och frågat varför det ser ut så här. Johanna Lindbäck tillika Läsambassadör skrev en mycket bra text om det som ni borde läsa. Den heter Jag har några synpunkter om August-priset. Författaren Christin Ljungqvist skrev idag en bra text där även hon ifrågasätter omfattningen på kategorin. Hennes blogginlägg heter Årets svenska ungdomsbok. Jag kommer att återkomma till detta ämne om kategorin under perioden mellan nomineringarnas tillkännagivande och galan när vinnarna koras. Så jag lämnar det för nu. För imorgon kommer mycket att handla om varför den här kategorin inte lyfts upp lika mycket och högtidligt som de andra två. Och det är också ett problem!

Vilka titlar tror du kommer nomineras?

torsdag, oktober 16

Trialogen ”Ursprungets förgiftande makt”

Bilden har jag lånat från nok.se
Förlaget Natur & Kultur bjuder in till en trialog på Teater Brunnsgatan 4 den 29 oktober kl:19-20, med titeln Ursprungets förgiftande makt. Det är Marie NDiaye bok Ladivine som står i fokus för kvällen. Boken kommer att diskuteras av Lawen Mohtadi, Anneli Jordahl och Jonas Mosskin. Jag är inte bekant med begreppet trialog sedan innan. Jag finner följande definition: 
Trialog är ett programkoncept från England uppfunnet av Royal Shakespeare Theatre som bygger på att yrkesverksamma från olika discipliner möts i läsningen av en skönlitterär text. Via var sitt impulsreferat på cirka tio minuter reflekterar deltagarna från sin egen horisont kring de frågor som texten väcker, och belyser på så sätt romanen från olika, och inte sällan oväntade, håll. -nok.se
Tillställningen är gratis, och det går fortfarande att anmäla sig. OSA senast 22 oktober till helena.eitrem@nok.se  Efter trialogen är vi alla välkomna att stanna länge för diskussion om boken, mingla och drick lite gott. Med fördel har boken lästs innan. Jag håller på och läser för fulla muggar. Vi ses där!

onsdag, oktober 15

Releasefest för Lavender Lit

Imorgon kommer nystartade inprintet Lavender Lit att ha sin releasefest. Och då kommer det att finnas en panel som ska diskutera ungdomsböcker. Väldigt intressant och skoj för ungdomsböcker är något jag verkligen brinner för och känner starkt för. Panelen kommer att bestå av Sofia Gydemo, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet och en av bloggarna bakom Flaskposten, och Johanna Lindbäck, författare och Läsambassadör samt en bloggare. Nu till det sjuka, den bloggaren är JAG! Jag är just nu helt upprymd och livrädd på samma gång. Dessa två, Sofia och Johanna, har jag otrolig respekt för och det finns så många smarta bokbloggare där ute så varför lilla jag liksom. Men men jag ska försöka att inte få total minnesförlust, mista talförmågan och i allmänhet tala osammanhängande. Det är en tillställning som endast är för dem med inbjudan och är därmed inte ett publikt evenemang. Är det någon mer som är inbjuden till festen så vi ses där?

tisdag, oktober 14

Sex i barnböcker

Den första oktober begav jag mig i raskt takt från jobbet till Odenplan där Svenska barnboksinstitutet ligger. Kvällens program hette: Vad har sex i barnböckerna att göra? Det var ett samtal mellan Mårten Melin, Moni Nilsson, Karin Lemon och Johan Unenge var moderator. Vi fick se bilder från barnböcker på 70-talet och framåt där de från 70-talet var betydligt mer explicita än de är idag när det gäller sexskildringar. Panelen inledde med att prata om huruvida de var blyga när de var yngre sedan läste Mårten och Moni högt ur sina böcker (Lite mer än en kram och Klassresan). Karin Lemon som är förläggare på Bonnier Carlsen berättade att ca 20 procent av de manus de får in till förlaget per år innehåller sexskildringar. Vi fick även veta att det är unga personer som lånar böcker likt Fifty shades of grey i störst utsträckning. Panelen pratade om att unga läser vuxenböcker med sex och kärlek i för att få lära sig mer. Medan vuxna som läser ungdomsböcker mer vill minnas tillbaka till det där första, första kärleken, första beröringen och det första sexet. Sedan följde en längre diskussion om Mårtens bok (Lite mer än en kram) och vem den vänder sig och i vilka åldrar den lämpar sig att läsas, det blev lite moralpanik som jag tycker var överdriven. Jag fick flera boktips under samtalets gång bland annat: Nu heter jag Nirak av Peter Pohl, Kram av Hans-Eric Hellberg (som Mårtens bok är inspirerad av) men även Klassresan av Moni Nilsson som jag inte läst innan. En reflektion som kom upp i samtalet var att skräck och sex är en bra kombo i böcker, för då är pulsen uppe hela tiden. Det kan nog ligga något i det även om jag tycker att sex och kärlek står sig alldeles förträffligt på egna ben utan skräck. Det var ett intressant samtal men jag blev bekymrad över moralpanik, restriktioner på skolbibliotek och avfärdande av sex i barnböcker men tillåtelse eller blindhet över barns konsumtion av sex och massor med våld på internet.

Samtalet filmades och ni kan nu se det i sin helhet via klippet här nedanför.   

måndag, oktober 13

Kanske är det allt du behöver veta

Bilden har jag lånat från lavenderlit.com
Jag hade en handfull böcker som jag absolut inte ville missa att läsa i höst. En av dem är Kanske är det allt du behöver veta av E. Lockhart. Den ges ut av nylanserade Lavender Lit. Och innan jag går in på vad den handlar om och vad jag tyckte om den vill jag att vi alla först beundrar det fina omslaget som Hanna Larsson på Formgivningsfabriken har gjort. Sedan ska vi ta av hatten för bokens översättare som har gjort ett mycket bra jobb, hon heter Carina Jansson.

Det här är en bok som väcker starka känslor hos mig som läsare och det är främst slutet av boken. Detta är en bok som mycket väl lämpar sig för bokcirkelläsande och jag känner verkligen att jag vill prata om den nu när den är utläst.  Boken handlar om välbärgade familjen Sinclair. Det är mor och far (Tipper och Harris), deras tre döttrar (Carie, Bess, och Penny) De bor på olika ställen i USA under övriga året, men på somrarna bor de i varsina hus på en privatägd ö. Döttrarna Sinclair har i sin tur barn och ett av dessa Cadence är vår berättare. Hon är 18år när vi först kommer in i historien. På ön umgås hon med lögnarna, och det är kusinerna Mirren och Johnny samt bonuskusinen Gat. Det är galna upptåg, överklasstristess, alkohol, namnlösa hembiträden men främst familjehemligheter och en olycka.

Först läser jag på vid glatt mod och både ryser och myser. Jag får starka Gossip Girl-vibbar under läsningen. Det är främst på grund av rikedomen, tristessen och känslan av odödlighet som den säkerhet massor med pengar kan ge. Men så händer något, jag läser och bläddrar som i en frenesi och när jag börjar närma mig slutet är det nästan som i ett feberrus jag tar mig ann texten. Och så kommer slutet, som vi på bokens baksida får följande instruktioner om: "Och om någon frågar hur den slutar – LJUG." Jag messade sent på kvällen när boken var utläst till min kompis Sofia och beklagade mig upprört över slutet, varpå hon svarar roat att hon visste att jag skulle reagera över slutet. Jag förväntade mig inte hur det hela skulle sluta. Och nu när jag vet slutet vill jag nästan läsa om och se ledtrådarna som jag är säker på finns där. Jag kan bara uppmuntra er att läsa och gärna tillsammans med andra. För det är en bok som vill diskuteras efteråt. Om det är någon som läst och vill prata om den med mig är det bara att säga till.

Nu hoppas jag att Lavander Lit ger ut fler böcker av E. Lockhart. För om hon skriver lika bra som i Kanske är det allt du behöver veta, vill jag läsa mer.

fredag, oktober 10

Mode på tv och radio i höst

Utbildningsradion satsar på mode i höst och det ska bli superkul för mig som modeintresserad. Därmed är modefredag här på bloggen tillbaka. Det är en satsning på hållbarhet, kvalitet och mode som UR gör i höst och innefattar fyra program, två på tv och två på radio.
Den 15 oktober börjar Camilla Thulins program Kvalitet på SVT1 kl 22.00. Det är ett program i åtta delar som kommer att handla om konsumentkunskap och textilkonsumtion. Vi tittar ska få lära oss hur vi väljer rätt kläder och tar hand om våra kläder. Utöver att vi får lära os att ta hand om våra kläder får vi lära oss mer om hur de tillverkas och hur villkoren ser ut för dem som tillverkar genom reportage från världens olika hörn.
Sy, sy, sy är ett program där modeskaparen Jenny Hellström hjälper och inspirerar åtta ungdomar att sy sina egna plagg. Programmet kommer att gå direkt efter Kvalitet, det vill säga kl 22.30 i SVT1 med start den 15 oktober. Förutom att hjälpa ungdomarna att sy får vi tittare tips på hur vi kan sy i vår vardag och klädhistoria.

I P4 med start 18 oktober och tio lördagar framöver kommer Sagal Hussein Omar att leda programmet Bäst klädd. Programmet handlar om hur vi med en liten budget kan vara både medvetna och välklädda, samt om konsumentmakt och mode. Jag tänker mig att det kanske blir lite mer praktiskt än Stil som går i P1 som mer djupdyker i modevärlden och dess historia.

Som en egen julkalender börjar den 1 december programmet Bildningsbyrån - Tyg och Otyg i P1. Under fyra måndagar i december får vi en grundlig genomgång av våra kläder. Vi får lära oss skillnaden på olika material och kemikalier. Det här är en naturvetenskaplig vinkling på det estetiska och humanistiska ämnet mode. Programledare är Lovisa Haag, reporter på Bildningsbyrån.

lördag, oktober 4

Bokmånad: september

Nu är det oktober och hösten är här på allvar, riktigt härligt tycker jag. Det är hög tid att summera september och läsningen. Det blev skralt resultat även då och jag hoppas på mer läst när oktober ska sammanfattas sedan.Det var dock tre riktigt bra böcker jag läste. Ur jämställdhetssynpunkt är det helt snedvridet med bara tre män.

Lite mer än en kram av Mårten Melin
Onanisterna av Patrik Lundberg
Ibland bara måste man av David Levithan

Totalt antal lästa böcker: 3st 
Antal böcker lästa på engelska: 0st
Antal böcker lästa på svenska: 
3st

torsdag, september 25

Ebbot Lundberg på Berwaldhallen

Berwaldhallen som är hem åt Sveriges Radios Symfoniorkester har en fin tradition numera att bjuda in svenska artister under parollen Svenska stjärnor. I början av september var det Ebbot Lundbergs tur att spela sina låtar tillsammans med symfoniorkestern och med Hans Ek som dirigent. Och vilken kväll det var, han spelade två kvällar och jag var på den andra kvällen. Gästartist var Agnes Carlsson. Det är så mäktigt när artisterna blir ackompanjerade med en stor orkester och instrument som vanligtvis inte spelas på en pop-/rock-/hiphopplatta. Ebbot var i sitt esse och full av energi och finurligheter. Jag njöt hela konserten igenom och ville inte att det skulle ta slut. Han spelade både nya låtar (som soloartist) och gamla godingar (covers och från The Soundtrack of Our Lives). Ebbot och Agnes gjorde samma duett som de gjorde i tv-programmet Så mycket bättre, nämligen You are the beginning. Den kan ni lyssna på här nedan. 
Jag hade hoppats och hoppats att han skulle köra Dansa på min grav, även den från Så mycket bättre men det gjorde han inte. Så jag lägger upp den här och lyssnar på den så här istället.

Det är superkul att Berwaldhallen öppnat upp för den här typen av konserter, för det var betydligt mer blandat i publiken den här kvällen än vad det brukar vara. Sådant gillar jag när en yngre målgrupp tar sig till väldigt traditionella kulturinstitutioner och publiken blir mer blandad både vad gäller ålder, etniskt rsprung och socio-ekonomiskt. Ett annat initiativ som Berwaldhallen har är Club Berwald. Det är en klubb för oss mellan 18 och 35 år. Vi får en gång i månaden ungefär gå på en konsert för endast 150kr (vilket är väldigt förmånligt) och efter konserten är det klubb uppe i baren. Jag brukar gå några gånger per år och kan varmt rekommendera detta. Medlemskapet är gratis. 

onsdag, september 24

Samtal om rasismen i Sverige

Bilden har jag lånat (och kapat en bit på) från aspuddensbokhandel.se
En av höstens viktigaste böcker är antologin Rasismen i Sverige- nyckeltexter 2010-2014 med redaktörerna Lawen Mohtadi och Devrim Mavi. Jag missade dessvärre releasefesten för boken då jag var på konferens med jobbet. Men när de kom till min favoritbokhandel Aspuddens bokhandel för ett samtal tillsammans med Judith Kiros (som har skrivit en text i boken) var det givet att jag skulle gå och lyssna. Och vilket samtal det var sedan. Jag och min kompis hade smart nog köpt våra biljetter i god tid innan. Det var tur för samtalet var slutsålt och det var en redig kö med personer utanför som hoppades att de skulle kunna köpa en restbiljett, däribland min syster.

Lawen modererade samtalet mellan Devrim och Judith. De pratade om hur samtalet om rasism i Sverige ser ut och kan te sig, om det politiska läget och den politiska utvecklingen och vilka strategier de har i sitt antirasistiska arbete. Jag är så imponerad av dessa tre, de är så kunniga, pålästa och kloka. Det var befriande att de tre fick samtala med varandra och inte vara den enda i en annars normativt vit panel som jag sett dem i ett flertal gånger tidigare. Boken Rasismen i Sverige ser jag som välbehövlig och viktig, än mer nu efter valet. Många av texterna har jag läst tidigare på de ställen där de publicerats innan de kom med i boken. Men jag ser ändå fram emot att läsa om dem och de texter som jag ännu inte hunnit läsa samt de nyskrivna texterna. Jag kommer även att ha en temavecka utifrån boken, Rasismen i Sverige, där jag kommer att diskutera texterna i olika blogginlägg och tipsa om andra texter/verk/samtal på ämnet. Det blir om ca två veckor, häng med då.

Om ungas läsning på Sigtuna Litteraturfestival

Bilden är tagen av och tillhör mig, Sincerely Johanna
Jag var uppe på en blixtvisit i Sigtuna under Sigtuna Litteraturfestival i slutet på augusti. Jag skulle lyssna på Richard Ford och ett samtal om unga och läsning med Johanna Lindbäck. Samtalet Johanna höll i var tillsammans med en annan Johanna, nämligen Johanna Hansson som är stadsbibliotekarie i Uppsala. De pratade om unga, läslust, att fånga ungas läsintresse, att läsa i skolorna och skolbibliotek bland annat. Det var ett väldigt intressant samtal och jag som älskar bibliotek fick god lust att spontanapplådera vid ett flertal tillfällen när vikten av bibliotek/skolbibliotek lyftes. Johanna Lindbäck gillar inte ordet läslust, hon tycker inte heller om när elever tillåts välja bok helt fritt när det ska läsas i skolan och jag håller verkligen med henne. Läsning är oerhört viktigt och det är så tråkigt att läskunnigheten går ner bland dagens unga. Skolan har där ett stort ansvar. Men de behöver inte göra arbetet med läsningen helt på egen hand. Det finns en hel yrkeskår som har det här med böcker och läsning som sin specialitet och det är bibliotekarierna. Använd dem och låt dem hjälpa till med boktips, urval och stöd i läsningen. Se till att det finns ett skolbibliotek på varje skola och framför allt att det finns en skolbibliotekarie på varje skola. Låt inte eleverna välja helt fritt och skippa den skriftliga recensionen efter läsandet.

Om du vill förkovra dig ännu mer i ämnet med unga och läsning tycker jag att du ska lyssna på den podcast som Johanna Lindbäck gör i egenskap av LäsAmbassadören. Den heter Läs för livet och kommer ut en gång i månaden. Jag tycker att den är fanatiskt bra, lärorik och intressant. Där möter hon olika personer som på något sätt har med böcker och läsning att göra. Alla avsnitt som släpps så här långt är läsvärda. Här kommer länkar de dem alla: Avsnitt 1, Avsnitt 2, Avsnitt 3, Avsnitt 4 och Avsnitt 5.

tisdag, september 23

Lite mer än en kram

Bilden har jag lånat från rabensjogren.se
Lite mer än en kram av Mårten Melin är lite mer än en vanlig bok för mellanstora barn. Det är en väldigt fin bok för alla åldrar, även vuxna. Jag tycker så hemskt mycket om den. Boken handlar om 13 årige Manne och sommaren då han träffar på snart 15 åriga Amanda, hans storasysters nya kompis. Och Manne har aldrig kysst någon förut, det finns mycket han inte har gjort förut, mycket sexuellt han inte har gjort förut. Nu finns Amanda helt plötsligt där och Manne både vill och kan testa på saker som han är nyfiken på. Manne är så otroligt fint beskriven och jag faller så för honom, både hans oskuldsfullhet och hans trevande fram i tidiga tonårslivet.

Ett tag stör jag mig lite på Amanda och tycker att hon är något framfusig och att hon borde veta bättre och ta mer ansvar. Men så vänder det och jag känner så med henne. För även om hon är äldre än Manne så är det inte lätt för henne heller. Att vara 15 år är inte lätt och även om en tror att en vet och kan allt så är en bara ett barn på samma gång. Lite mer än en kram är en perfekt bok om sex, kärlek, puberteten och att gå från barndom till tonår. Den är lagom avvägd, tillräckligt utmanande och väldigt pirrig.

Det här är verkligen en bok jag skulle vilja höra unga prata om. Hur uppfattar de den och vad tycker de om Manne och Amanda? För det är en sak för mig som vuxen och som har gått igenom det där stadiet som huvudkaraktärerna befinner sig i och unga som är mitt uppe i det. Tycker de att Amanda är för påstridig, är Manne mesig eller modig, är bästa kompisen Alvin störig eller cool?

Något annat som jag tycker mycket om är att Manne läser och att det figurerar många boktips i boken. Så snyggt gjort av Mårten och jag hoppas verkligen att det kan ge ringar på vattnet och att de unga som läser boken också kollar upp de böcker som omnämns. Men det jag tycker allra bäst om är slutet. Jag fullkomligt älskar slutet och samtidigt vill jag inte att det ska sluta så, för jag vill veta mer. Snälla Mårten Melin, om du läser det här, skriv en uppföljare!

Under förra veckan så bloggade Mårten på Rabén & Sjögrenbloggen. Då fick vi möte några av karaktärerna från Lite mer än en kram igen. Ni kan läsa inläggen här: måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag. Här nedan kan du höra Mårten prata och läsa ur boken.

Höstfest hos Lilla Piratförlaget

Lilla Piratförlaget bjöd i början på september in till höstfest. Jag blev så otroligt glad över att jag fick en inbjudan. Känner mig som en bandspelare som har hakat upp sig men att gå på förlagets tillställningar, om det så är fest likt denna eller en releasefest, är så himla trevligt. Förlaget kan det här med att ta hand om sina gäster. Festen var hos förlaget på kontoret de delar med Piratförlaget. Och det var ingen mindre än Piratförlagets förlagschef Ann-Marie Skarp som delade ut välkomstdrinkarna. Under kvällen så vimlade det av författare från båda förlagen och andra förlag. Vi fick gott att äta och dricka, trevligt sällskap och samtal samt se, känna på och höra om höstens utgivning. Titta bara på bilden ovan som är deras utgivningsvägg.
 
Från höstens utgivning finns det tre böcker som jag är riktigt sugen på (och de två första finns redan hemma hos mig, yay): Vero hit & dit av Katarina Kieri, Allt som är av Janne Teller och kanske ihop av Johanna Lindbäck. Men de har även finfina böcker för de mindre barnen som ges ut i höst. Du gör klokast i att läsa höstkatalogen och välja ut dina favoriter. Du kan läsa den här, länk.

Tusen tack Erik och Linda för att jag fick komma!

måndag, september 22

Bloggträff på PUNKTmedis med Bonnier Carlsen

Bilden är tagen av och tillhör mig, Sincerely Johanna
Förra veckan bjöd Bonnier Carlsen och PUNKTmedis in till bloggträff. Vi som var där fick lyssna till samtal med bokaktuella Maria Nygren och Magnus Ljunggren som samtalade med bloggaren Lihini från bloggen TeenBookaLover. PUNKTmedis är verkligen ett bibliotek som jag tycker om och deras ungdomsfokus är inspirerande. När vi kom bjöds vi på goda bullar och fick möjlighet att samtala med varandra och de förlagspersoner som var på plats. Sedan började samtalen med en författare åt gången först för att sedan få möjlighet att ställa frågor till dem båda på slutet. Först ut var Magnus som är aktuell med Skärvor av J. Lihini och han pratade om skrivprocessen, vad han stör sig på hos hos andra författare, vilken bok han tycker bäst om och vad Skärvor av J handlar om.

Sedan var det Marias tur och hon är aktuell med Miriam om natten (för övrigt med ett otroligt snyggt omslag). Hon och Lihini samtalade om hur det är för henne att skriva och hur det var att återvända till Uppsala och studentlivet där samt hur det är att ta sig en ny identitet. När vi fick möjlighet att ställa frågor var det frågor om hur en orkar fortsätta att skriva när det känns som om en inte kommer någonstans, hur lång tid det tar att skriva en bok och om hur det känns om något blivit fel efter att en bok blivit tryckt.

I och med att PUNKTmedis är ett ungdomsbibliotek och Bonnier Carlsen ger ut barn- och ungdomsböcker var det inte konstigt att det var många unga på plats för bloggträffen. Och det är så otroligt roligt, intressant och lärorikt för mig som vuxen att få möjlighet att vara med vid sådana tillfällen. När målgruppen, det vill säga ungdomar, är med får jag förstahandsinblick i vad de tycker och tänker om böckerna. För vanligtvis diskuterar jag ungdomsböcker med andra vuxna som läser och tycker om ungdomsböcker.

Innan vi gick hem fick vi alla en goodiebag med böcker i, dessutom var kassen den nya snygga tygkassen från PUNKTmedis så jag blev dubbelt så glad över gåvan. I påsen låg Skärvor av J, Miriam om natten och Född fenomenal av Josephine Bornebusch. Jag ser fram emot dem alla tre. Tack så mycket Bonnier Carlsen för att jag fick komma.

Onanisterna

Bilden har jag lånat från rabensjogren.se
Jag tyckte väldigt mycket om Gul utanpå som är Patrik Lundbergs första bok, det gjorde jag verkligen. Men den nya boken Onanisterna den är något alldeles extra. Jag slukade den på en dag, helt omöjlig att lägga ifrån sig och när den var slut var jag helt tagen. Den ger mig en bild av hur det kan ha varit för dem jag gick i skolan med och som valde att bo kvar efter studenten, i den lilla orten där vi växt upp, sida vid sida under sisådär 18-19år. För sanningen är den att så fort jag tog studenten, hade sommarjobbat färdigt och augusti kom så for jag till Stockholm och började läsa på universitetet. Det fanns inget annat alternativ för mig än att flytta. Jag var ämnat för ett annat liv (inte på något sätt bättre bara ett annat på en annan plats). Jag hade så länge jag växt upp känt att jag var fel och inte passade in. Och jag behövde komma till en storstad där det fanns fler alternativ. Onanisterna ger mig dock en så tydlig bild av hur det kan ha varit för mina jämnåriga som inte flyttade, började plugga eller jobba på en annan ort (en större ort än den vi växt upp i).

Boken handlar om Kim och om hans bästa vän Simon och de andra polarna. De har just tagit studenten och nu väntar Komvux för Kim och Simons del. För medan de var fullt upptagna med att vara skolans kungar och leva livet så rann studierna dem ur händerna och det måste de nu ta igen. Livet går nu ut på att läsa in gymnasiet, äta mat på diverse hak runt om i Sölvesborg, hänga med polarna och spela fotboll. Men så händer något med Kim, dels träffar han Robin, han lyssnar på Håkan Hellström och börjar lyssna på Säkert och Markus Krunegård och dels kommer Malmö in i hans liv. Och efter det blir inget mer sig likt. 

I Gul utanpå kunde jag så väl känna igen mig i hur det är att växa upp som rasifierad i ett vitt samhälle, hur det är att söka sina rötter och att på sätt och vis komma hem och bli lite mer hel. I Onanisterna får jag spegla mig i hur det är att växa upp på en ort där du är annorlunda (inte bara vad gäller din hudfärg), där du har en roll du nödvändigtvis inte trivs med och som du inte kan ta dig ur om du inte flyttar därifrån. Boken handlar om att växa upp, växa ifrån och längta efter något annat. Om att på en annan plats finna ett sammanhang som på sätt och vis känns mer som hemma än det som i alla år varit ditt hem. Det kryper i mig under läsningen och jag känner så för Kim när det börjar skava hos honom. När Sölvesborg är för litet och när det känns som om livet är en skiva som går på repeat och det är ett spår som inte längre är bra och det skaver i öronen. Till en början vet Kim inte riktigt vad det är som är fel men så kommer Robin tillbaka in i hans liv och visar upp nya möjligheter. Så får Kim äta ny mat, lyssna på ny musik, träffa nya människor och inser att han är ämnat för något annat. Det är nödvändigtvis inte finare än det hans vänner ägnar sig åt, det är bara något annat och något som passar honom bättre.

Visst finns det saker som jag tycker mindre bra om med boken, som den grabbiga jargongen, det ihärdiga användandet av sexuella referenser och titeln (Patriks definition av vad onanister är tycker jag han hade kunnat välja ett annat ord för men hej det är inte min bok så vem jag att kommentera på detta). Men bortsett från det är det här en bok om min generation, vår coming of age-berättelse. Och med vår menar jag vi som kommer från en mindre ort eller småstad, vi som är dåtidens arbetarklass, vi som blev lovade att vi kunde göra vad vi ville bara vi la manken till. Vi som drömde om något annat, ett annat liv med andra ramar än de vi växt upp med. Den finaste raden i boken är: "Lyckligast är den som har både rötter och vingar". För även om vi (både Patrik, Kim och jag) tog oss vidare så är i alla fall för mig min hemby mina rötter. Även om jag nu bor i storstan och har hittat till ett sammanhang där jag trivs och kan vara mig själv så är min hemort ändå hem och jag skulle inte vara den jag är utan den. Jag är bara så glad att jag fick vingar också. Och att Patrik Lundberg skrev den här fina boken, där jag kan se tillbaka, försonas med och få inblick i det liv jag hade kunnat leva om jag stannat kvar. Tack så mycket för det Patrik!

lördag, september 20

Bloggen fyller 5 år!


Den 7 september så fyllde den här lilla delen av cyberrymden även kallad bloggen Sincerely Johanna hela fem år!!! Bloggen var ju dessvärre pausad just då så jag missade att blogga om födelsedagen. Att blogga är så otroligt roligt och tack vare mitt bloggande har jag genom åren fått möjlighet att lära känna så många fina människor, varit på skojiga event och fått braiga tips.

Även om jag använder andra sociala medier också (Instagram och Twitter) så är det något visst med bloggen. Här kan jag skriva längre inlägg om saker jag sett, läst och upplevt. Jag vill rikta ett stort tack till de förlag och andra kulturinstitutioner som har bjudit in mig till olika events, samtal, utställningar och bidragit med recensionsexemplar genom åren.

Men det största tacket vill jag rikta till er läsare. Utan er skulle det här inte vara lika roligt och jag är så tacksam att det finns människor som vill läsa det jag skriver. Tack för att ni finns, tack för att ni klickar in er här och tack för att ni kommenterar. Nu ska jag fira och det på ett av de finaste sätten, med en bok. Puss och kram!

Ungdomsböcker hos Rabén & Sjögren hösten 2014

I torsdags morse tog jag mig genom ett dimmigt Stockholm till Rabén & Sjögren och deras ungdomsboksfrukost. Jag har varit uppspelt över den ända sedan jag fick reda på datumet och sedan även vilka författare som skulle vara med. Jag var på plats tidigt för jag ville få mitt exemplar av Patrik Lundbergs nya bok signerad. När det var gjort minglade jag med andra bokbloggare, bibliotekarier och personer från förlaget samtidigt som jag åt frukost. Sen körde det igång och det var sex författare på plats och pratade om sina böcker. Och många av dem står på min lista med böcker jag inte får missa i höst.
Bilderna är tagna av och tillhör mig, Sincerely Johanna
Eftersom Patrik Lundberg skulle iväg till Gomorron Sverige direkt efter sitt prat fick han vara först ut. I höst är Patrik aktuell med sin andra bok Onanisterna (recension av den kommer imorgon). Han pratade om boken och visade oss bilder på ställen i Sölvesborg och Malmö som figurerar i boken. Det var riktigt skoj att se dem på bild och hur de ser ut i verkligheten kontra hur jag föreställde mig dem när jag läste boken. Och så pratade han om titeln (vilket jag tänker mig att han kommer att få prata om till leda i höst) och varför boken heter som den gör. 

Johanna Koljonen var näst på tur och hon inledde med att säga att hon var väldigt nervös. Hon hade dock inget att vara nervös för, det gick jättebra. Det var seriealbumet Oblivion High 2 Johanna skulle prata om, där hon har skrivit texterna och Nina von Rüdiger har tecknat. Det är en serie som utspelar sig i Upplands Väsby och det här är bok två i serien. Jag som numera läser och gillar serier blev väldigt sugen på att läsa både del ett och del två.

Morgonens internationella gäst var finska Salla Simukka. Hon är aktuell med första boken i en trilogi, Röd som blod. Det är en thriller vars uppkomst kom till i en bokaffär i Frankfurt. Salla kom på titlarna på alla tre böcker först och fick efter det jobba fram historierna. Till vardags är hon översättare och författare. Vi fick se några av översättningarna av Rött som blod. Det roliga var att den tyska översättningen är dubbelt så tjock som den finska (och svenska) och hon undrar hur det kommer sig. Rättigheterna till böckerna har sålts till hela 47 länder (!) vilket jag antar är en författares dröm.

Gunnar Ardelius är äntligen tillbaka med en ny ungdomsbok och som vanligt har den en supersnygg titel. Den heter Vill ha dig så illa. Likt Patriks bok handlar den om ett gäng ungdomar som precis har slutat gymnasiet och hur deras liv nu ter sig. Men i den här boken är en i gänget försvunnen! En rolig anekdot som Gunnar berättade var varför en av karaktärerna hete Jeppe. På en blogg hade det diskuterats varför Gunnars karaktärer alltid heter så konstiga namn och varför kunde de inte heta något vanligare, typ Jeppe. Och voilà nu heter en karaktär Jeppe.

Carolina Ståhlberg var ännu en av författarna från Kolik förlag denna morgon, även hon aktuell med ett seriealbum. Det heter Necropop och är en mangabok i något så ovanligt som fyrfärg. Vilket såg väldigt mäktigt ut på den bilder från boken som vi fick se. Carolina ritar serier till KamratPosten och Necropop är ett svar på en önskan att hon ska rita serier för lite äldre barn än de som läser KP. Där heter serien Bleckmossen.

Sist ut var Christina Wahldén som är aktuell med boken Villig. Den kan ses som Kort kjol 2.0, vilket var Christinas första bok och som har samma tema, det vill säga våldtäkt. Det här är en viktig bok på ett jobbigt tema. Trots att Kort kjol kom ut 1999 har den lånas ut massor med gånger på biblioteket senaste året. Säkerligen för att det är ett tema som berör och som ständigt, tyvärr, är aktuellt.   
Jag som dessvärre missar Bokmässan i år tycker att det här var ett mycket fint substitut då jag fick möjlighet att höra författare prata live om sina aktuella böcker. Det är också trevligt att vi får möjlighet att mingla både med författarna, förlagspersoner och andra besökare (där många av oss är bloggare). Tack för att jag fick komma Rabén & Sjögren.