måndag, maj 25

Två tips om ungas läsning- imorgon 26 maj

 
Imorgon kan du som bor i Stockholm gå till Kulturhuset och träffa representanter från Praesa som är årets ALMAvinnare.
Kl 18.00 -19.30 kommer det att vara ett samtal som är gratis och öppet för alla.

Det är ett samtal mellan verksamhetschefen Carole Bloch och koordinatorerna Ntombizanele Mahobe och Malusi Ntoyapii och författaren och juryledamoten Mats Kempe. Obs samtalet hålls på engelska.





Om du inte bor i Stockholm eller inte kan gå och lyssna på Kulturhuset så visar Kunskapskanalen årets upplaga av Bokprovningen från Svenska Barnboksinstitutet kl 16.00-18.00. Men misströsta inte om du inte hinner titta live för det avsnittet kommer att ligga på URPlay i 6 månader och ur.se i fem år.

söndag, maj 24

Nära till aldrig- tredje träffen

Näst sista träffen i Sofia Fritzon och min bloggbokcirkel om boken Nära till aldrig av J.A Redmerski och till idag har vi läst till och med sidan 333. Och det blir ett kort inlägg för min del och detta för att ni ska slippa mitt klagande över saker jag stör mig på. Andrew och Camryn fortsätter sin bildfärd ner till Texas men även sin katt och råttalek. Vi får lära känna dem båda lite mer och får glimtar från deras förflutna. Bästa vännen, eller föredetta bästa vännen, Nathalie dyker upp i historien igen. De stannar till lite längre på et ställe och där börjar de även att sjunga och spela musik tillsammans och jag fick ett väldigt sug efter The Civil Wars när jag läste.

Jag fortsätter att störa mig på Andrews knäppa "jag måste äga Camryn" grej och hela deras kärleksrelation är seg och inte särskilt trovärdig. Relationerna i den här boken känns inte så välbearbetade och grundliga vilket gör att jag har svårt att tro på de vändningar historien tar och saker Anderw och Camryn säger och gör. Det går lätt att läsa men det är inte en historia som griper tag eller engagerar mig.

Nästa vecka är sista träffen och då sammanfattar vi. Väl mött då.

torsdag, maj 21

Födelsedagstävling

Idag är det min födelsedag och det tänkte jag fira med en liten tävling. Jag lottar ut två fina ungdomsböcker. Det är Den blomstertid nu kommer av Marie-Chantal Long och Du föll och jag för dig av Lina Stoltz. För att vara med och tävla behöver du endast lämna en kommentar till det här inlägget. Och vill du få en extra lott delar du tävlingen på din blogg/i sociala medier (lämna en länk till din delning med din kommentar). Tävlingen avslutas om en vecka, den 28 maj kl 20. Lycka till!

onsdag, maj 20

Firandet av PUNKTmedis 10 år

Bilderna är tagna av och tillhör mig, SincerelyJohanna
Jag har ju helt glömt att blogga om 10 årskalaset för PUNKTmedis som fyller år i år. Jag var där på lördagen när de hade firande i form av författarsamtal med tre ungdomsboksförfattare. Bibliotekarien Alle Eriksson samtalade med Patrik Lundberg, Sandra Beijer och Gunnar Ardelius. Det hela började med att de läste ur sina aktuella böcker. Patrik läste ur Onanisterna (om 90-patten), Sandra läste ur Det handlar om dig (chattscenen) och Gunnar läste ut Vill ha dig så illa (alldeles i bokens början). Sedan pratade de om vad det var som fick dem att börja skriva och Patrik sa att en bok inte alltid behöver vara viktig att det räcker att den underhåller. Jag tycker det är väldigt intressant i relation till ungdomsböcker och moralpanik över vissa ämnen.

Gunnar pratade om att det finns en typ av prestationshets i vuxenblivandet och hans bok utspelar sig precis efter studenten (precis som Patriks). Han menar på att det inte finns en rak linje i hur en blir vuxen. Och den delen tycker jag personligen är superintressant när den skildras i ungdomsböckerna. Det är också delvis därför jag fortsätter att läsa ungdomsböcker fast jag nu kan räknas som vuxen, för jag upplevde att det inte fanns lika många böcker på det temat när jag var tonåring.

Sandra berättade att hon fastnar i tonåren när hon ska skriva. Hon tycker att det är spännande att utforska hur det är att vara 15 år men är innerligt glad att hon inte längre är 15 år. Gunnar och Sandra har mejlväxlat och det finns och läsa om på hennes blogg, länk. Patrik berättade att Håkan Hellström har räddat hans liv och hur viktig hans musik var och är. Och jag minns så väl hur Håkans första skiva är som soundtracket till mina tonår (jag var sådär 15-16 när den skivan kom) och jag slungas alltid tillbaka till den åldern när jag hör den skivan än idag.

Författarna fick frågan om ungdomslitteratur alltid måste innehålla kärlek. Gunnar sa nej på den frågan men sa att de måste innehålla relationer av något slag. Sandra berättade att hon både vill läsa om och skriva om kärlek.

Det var ett väldigt fint samtal som trots att det var en timme tog slut alldeles för fort. Jag kan varmt rekommendera deras böcker och håller tummarna för att de ses i en panel snart igen.

tisdag, maj 19

Radioteater, det nya svarta

Jag har blivit helt såld på Radioteatern i Sveriges Radio P1 just nu. Jag har dessutom lyssnat på flera föreställningar den senaste tiden. Därför tänkte jag tipsa om två uppsättningar som jag lyssnade på för några dagar sedan och de är perfekta för de är endast ca 30 min långa.
Bilden har jag lånat från sverigesradio.se
Den första är No limit skriven av Alejandro Leiva Wenger. Den handlar om ett tjejgäng som återses. När de var unga var de kickers, aggressiva, coola, våldsbenägna tjejer. En av karaktärerna gör en återblick och intervjuar de andra om hur det verkligen var när de var unga och vad som egentligen hände med en av dem som försvann.

Bilden har jag lånat från sverigesradio.se
Den andra är Hemmakväll med Gruppen. Den utspelar sig på valkvällen och hur ett gäng tjejer inväntar valresultatet. Dessutom är det insprängt fakta på sina ställen, som Sveriges koloniala historia. Det är lite föreställningen XUnga Klara över den. Men jag gillar Gruppen så det kan jag ta.

Jag trodde inte att jag skulle gilla radioteater så mycket som jag gör. Det är ett fantastiskt sätt att ta till sig teater och inte bara för de som inte kan se en teater från en scen. Radioteatern gör dessutom så mycket bra nyskrivet och det gillar jag, när klassikerna trängs på teaterscenerna i stan just nu. Jag lär återkomma med fler tips.

Främlingen på Stadsteatern Skärholmen


I ett par minimala badbyxor och med sådana där löparskor med tår spelade Jonas Nilsson monologen Främlingen i en stor sandlåda på Stadsteatern Skärholmen i Stockholm. Pjäsen handlar om Meursault som är en rätt avtrubbad kille som inte bryr sig om särskilt mycket här i livet. Inte ens när hans mamma dör visar han några känslor. När han sedan utför och anklagas för ett brott är det ingen som tror på hans oskyldighet då han är så likgiltig att han inte kan vara annat än iskall och skyldig.

Jag är så imponerad av skådespelare som klarar av att göra monologer. Du har ingen annan på scen som kan hjälpa dig att komma ihåg vad du ska säga härnäst eller fylla ut om du glömmer bort/kommer av dig. Jonas Nilsson hade en otrolig scennärvaro (trots sig feber som vi fick reda på efteråt). Även om jag inte läst boken som pjäsen bygger på, Främlingen av Albert Camus, så kunde jag ta till mig föreställningen. Den kändes både samtida och aktuell och intressant som ungdomspjäs. Boken utgavs 1942 men dess teman var ändå brännande aktuella.  Det var några ungdomar i publiken den kvällen jag var och såg föreställningen och det var intressant att se hur de reagerade på vissa scener. Pjäsen tar upp frågan på vilka grunder vi dömer andra människor. Och jag tänker mig att ungdomar ofta kan tas för ointresserade, likgiltiga och så vidare av vuxenvärlden. Om vi då tar det i beaktning när vi ser föreställningen så blir det en intressent analys av Meursault och hans öde. Är han som vilken inåtvänd och nonchalant ungdom som helst? och hur ska vi döma hans handlingar och beteenden. Jag hade hemskt gärna hört ungdomar analysera föreställningen. Imponerande av Jonas Nilsson som inte bara spelar monologen, han har även skrivit dramatiseringen från bok till pjäs, gjort sceneriet och kostym samt regisserat sig själv.

måndag, maj 18

Det här är tydligen världens bästa barnböcker

Idag publicerade SVT Kultur nyheten om att världens bästa barnböcker har utsetts. Det är brittiska litteraturkritikern Jane Ciabattari på BBC som fått i uppdrag att ta fram en lista på de bästa barnböckerna genom tiderna utgivna på engelska. Resultatet blev det här:

1. EB White – ”Fantastiska Wilbur” (1952)
2. CS Lewis – ”Häxan och lejonet” (1950)
3. Maurice Sendak – ”Till vildingarnas land” (1963)
4. Lewis Carroll – "Alice i Underlandet” (1865)
5. Louisa May Alcott – ”Unga kvinnor” (1868)
6. Antoine de Saint-Exupéry – ”Lilla prinsen” (1943)
7. AA Milne – ”Nalle Puh” (1926)
8. Roald Dahl – ”Kalle och chokladfabriken” (1964)
9. Ursula K Le Guin – ”Trollkarlen från Övärlden” (1968)
10. Madeleine L'Engle – ”Ett veck i tiden” (1962)
11. Laura Ingalls Wilder – ”Lilla huset på prärien” (1935)

Jag kan förstå att listan ser ut som den gör när hon har att förhålla sig till att det ska vara böcker utgivna på engelska. Men att rubriceringen hos SVT blir världens bästa, som om det anglosaxiska är världen. Min enda kommentar är suck. Suck för att det är sådant fokus på det anglosaxiska, europeiska och vita författarskapen jämt. Och suck för att det bara är gamla böcker som kom med på hennes lista. Jag hade gärna sett en lite mer blandad lista, både vad gäller var författaren kommer ifrån och när böckerna gavs ut. För kom igen det här kan väl inte bli sista ordet och den slutgiltiga listan över världens (just det världens) bästa barnböcker?!

Bara läsa romance/romantik?

För ungefär ett år sedan började jag läsa romance på allvar. Jag var inne i en sjukt stressig och tung period och samtidigt som jag var väldigt trött och sliten ville jag inte sluta att läsa. Min räddning för att hålla uppe läsandet blev romance. Det var litteratur på precis den nivå som jag klarade av att ta in. Under våren och sommaren förra året läste jag väldigt många böcker inom romance/romantik. Jag hade romantikvecka här på bloggen, inte bara en utan två gånger. Mitt läsande av romantiska böcker slutade inte i somras utan jag fortsatte att läsa dem men numer blandar jag upp dem med andra typer av böcker. Även om jag inte skäms för att jag läser romance lika mycket som jag gjorde i början så har jag tyvärr inte lyckats skaka av mig den skamkänsla jag har.
Bilden har jag lånat från svb.se
En person som uteslutande läser romance och romantik är Carolina Oikarinen som Svensk Bokhandel har gjort en intervju med. Carolina läser sedan fyra år tillbaka endast romantiska böcker från mästerförlaget på det planet, Harlequin. I intervjun pratar Carolina bland annat om varför hon endast läser böcker från Harlequin och vilka favoritförfattare hon har.
Harlequin har ett ”tantsnusk”-rykte. Hur ser du på det?
   – Jag tycker inte att det stämmer. Det beror kanske på vilken Harlequin-genre man har läst. Det finns en serie som heter Passion, men man kan ju välja någon av de andra serierna om man inte gillar den. Jag fick väldigt mycket reaktioner från äldre kompisar när jag började läsa Harlequin: ”Jaha, ska du läsa det där? Gud vad snuskigt”. Det tyckte jag var jättejobbigt så jag försökte gömma vad jag läste i en tidning eller en annan bok. Men sen tänkte jag att, ”nä, det är ju inte så”, så det gör jag inte längre.
Du läser bara Harlequin. Varför då?
   – Jag blir aldrig besviken. De levererar alltid. Varför ska jag läsa något annat om jag inte vet om jag blir nöjd? Ska jag chansa på en bok som jag inte vet någonting om, när jag har Harlequin där jag vet exakt vad jag får?
(från intervjun i Svensk Bokhandel)

Ni kan läsa intervjun i sin helhet här, länk. Själv läser jag helst böcker från serierna Silk eller Romantik. De känns inte allt för överdrivna och könsrollerna är inte allt för uppåt väggarna. Och det har jag sagt förut men den feministiska sidan av mig får jag lite stänga av när jag läser romance. I alla fall när jag läser amerikansk romance för den är allt för ofta stereotyp i sina könsrollsskildringar.
Bilden tillhör mig, SincerelyJohanna
Förra veckan var jag på bokrelease för Simona Ahrnstedts nya bok En enda hemlighet. Det var knökfullt på Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan i Stockholm. Nästan alla i publiken var kvinnor och kvinnor i min ålder och uppåt. I signeringskön var det många som boktipsade varandra om andra böcker inom genren. Simona kallas ofta för Sveriges romancedrottning och det kan jag skriva under på. Det är inte så många författare som skriver romance i Sverige. Jag passar på att återigen tipsa om Iza Melody Frost eller som hon heter egentligen Sofia Fritzon och hennes noveller Vardagserotik som var de som fick mig att börja läsa romance förra våren.

söndag, maj 17

Nära till aldrig- andra träffen


Jag höll helt på att glömma vår träff i bokcirkeln om boken Nära till aldrig av J.A Redmerski som jag och Sofia Fritzon läser. Vi har nu läst två fjärdedelar och det är dags att prata lite om det vi läst. Under läsningen den här veckan pendlar jag mellan att vilja sluta läsa och fortsätta. Jag fortsatte men det finns saker med storyn som jag har svårt för. Det förefaller sig som om jag hela tiden jämför boken med Underbara helvete. Och nu har jag kommit på vad det är som skiljer dem åt. Böckerna har samma upplägg, snygg och smart tjej och snygg och våldsam kille. Det som dock skiljer böckerna åt är kärlekshistorien. I Underbara helvete störde jag mig på våldet och tyckte att det var överdrivet. Men jag kunde se bortom det för att kärlekshistorien var så stark och övertygande. I Nära till aldrig finns den inte där på samma sätt. Det puttrar på i för sakta tempo för att jag ska fångas av den. Camryn och Andrew trevar sig fram för länge innan det händer något.

I veckans avsnitt har det hänt en hel del runt dem, som har med Andrews familj att göra och de har även slutat åka buss och åker nu bil ihop istället med en ny färdväg. De bor på olika motell längst vägen och jag tycker om själva roadtrip-avsnitten men så kommer vi till scenen där Andrew tar en vändning som jag varken köper eller gillar. Han framstår som en toppenkille och har alla de attribut som Camryn gillar. Men så snurrar han runt och vill helt plötsligt inte ha sex med Camryn för då måste hon låta honom äga henne. Jag känner bara nej kom igen, nu får det vara nog. Han är alltså inte bara våldsam han är dominant också. Och detta på ett sätt som jag varken tycker funkar eller gillar och boken tappar mig ännu mer.

Vi får se vad som händer nästa vecka men det känns som bäst för boken att det tar sig för annars riskerar det här att bli en blek kopia till Underbara helvete och dess våldsamma inslag känns förlåtna då den kärlekshistorian fångade mig mer. Nästa vecka läser vi till och med sidan 333. Väl mött då.

fredag, maj 15

Stora bokbytardagen 16 maj

Bilden har jag lånat från storabokbytardagen.se
Imorgon är det dags för den årliga Stora bokbytardagen. Då kan vi byta böcker med varandra i stort sett överallt. Så passa på att gallra i dina bokhyllor och byt bor böcker du inte vill ha kvar och gör på så sätt plats för nya böcker som du är sugen på att läsa. I år är bokbytardagen på en lördag så för oss som brukar byta på jobbet och som inte jobbar helg gäller det att vara lite påhittig. Du kan läsa mer om dagen och se vilka registrerade platser som finns för bokbyten och se filmer med boktips på hemsidan. Stora bokbytardagen finns även på Facebook och Twitter. Jag ska gå på Operan imorgon och tar nog med mig någon bok dit.

Nominera till nya Läsambassadören


Bilden har jag lånat från kulturradet.se
Just nu går det att nominera personer som du skulle vilja se som den nya Läsambassadören. Nuvarande läsambassadör är Johanna Lindbäck och det är hennes efterträdare som ska utses för perioden 2015-2017. Uppdraget som läsambassadör går ut på att verka för att barn och unga ska få tillgång till litteratur oavsett bakgrund. Det handlar praktiskt bland annat om att inspirera vuxna att främja ungas läsning, delta i det offentliga samtalet om litteratur och läsning. Det är Kulturrådet som ansvarar för Läsambassadören men uppdraget är väldigt fritt att själv vara med och utforma. Följande kriterier finns för att få bli läsambassdör (så tänk på dem när du nominerar):
  • vara författare, illustratör eller tecknare
  • vara en engagerad läsfrämjare
  • ha möjlighet att nå ut och skapa förtroende hos en bred målgrupp
  • ha förmåga att arbeta självständigt
Skicka in ditt förslag tillsammans med en kort motivering till lasambassador2015@kulturradet.se senast den 1 juni. Sedan tar en jury vid och det är de som bestämmer vem det är som ska utses. Juryn består av:
Daniel Boyaciouglu, poet
Daniel Sjölin, författare
Elin Lucassi, tecknare, handläggare, Kungliga biblioteket
Lars H Gustafsson, barnläkare och författare
Nina Frid, handläggare, Kulturrådet
Sannah Salameh, programledare, konstnär
Sara Lafolie, bibliotekarie, Myndigheten för tillgängliga medier
Sofia Gydemo, bibliotekarie, Svenska barnboksinstitutet

Vi får veta vem den nya Läsambassadören blir på Bokmässan i september. Nu ska jag ta mig en riktig funderare på vem jag ska nominera. 

onsdag, maj 13

Janne min vän på Stadsteatern Skärholmen

Bilden är tagen av och tillhör mig, SincerelyJohanna
Det första vi fick göra när vi kom innanför dörrarna på Stadsteatern Skärholmen när vi skulle se föreställningen Janne min vän, var att ta av oss skorna och byta om till tofflor. Jag kan säga att där försvann min vuxenhet och likt ett uppspelt barn hasade jag runt i tofflorna kvarten innan vi blev insläppta i salongen, till min systers stora förtret för hon skämdes ögonen ur sig över min barnslighet. Det var Per Öhagen som spelade monologen som bygger på Peter Pohls bok Janne min vän. Det var en helt magisk föreställning. Vi var inte så många i publiken (vilket inte heller gick då det var en liten scen den spelades på) och vi satt alla i en ring med scenen i mitten. Här gick det inte att somna, tappa koncentrationen eller smälta in. Det var även en interaktiv föreställning vilket jag i vanliga fall hatar men den här gången gick det bra. Pjäsen handlar om Krille som en dag träffar på Janne och dennes coola cykel. Vi får följa Krille och hur hans liv blir ett annat när Janne kommer in i hans liv. Det är som om Krille lever två liv. Även om pjäsen utspelar sig på 50-talet är den brännande aktuell. Det handlar om att hitta sig själv, om hur elaka barn kan vara och vikten vid att ha en vän och vuxna som ser barn och vad de behöver. Jag blev så varm i hjärtat över de unga som var och tittade. Några av barnen kom dit utan vuxen och det var så häftigt hur de valt att själva gå och se en föreställning. Att göra en monolog är otroligt imponerande, och Per Öhagen gör det verkligen bra. Då och då sätter han sig bland publiken och berättar historien direkt riktad mot en av besökarna vilket skapade en sådan direkthet. Det här var den andra ungdomspjäsen och monologen jag såg på ungdomsscenen i Skärholmen nu i vår (den andra är Främlingen, inlägg om den kommer imorgon). Har ni möjlighet att åka dit och se något med eller utan barn/ungdomar tycker jag att ni ska göra det. De sätter upp så himla mycket bra och Carolina Frände som är konstnärlig chef där gör ett sådant otroligt bra och viktigt jobb där. 
Bilden är tagen av och tillhör mig, SincerelyJohanna

tisdag, maj 12

Häng på bloggstafetten om sommarböcker

Sofies bokblogg anordnar den 7 juni en bloggstafett om den bästa sommarboken. Jag kommer att vara med och du har också fortfarande chansen att haka på. Så här skriver Sofie om upplägget:
1. Anmäl dig till bloggstafetten via mejl till sofie.tiger(snabela)hotmail.com, skriv "Bloggstafett" i ämnesraden. Skriv även ditt och bloggens namn/adress.
Om du inte har en egen blogg, men ändå vill medverka, får du gärna gästblogga på min blogg. Då mejlar du adressen ovan.
Skicka mejlet senast 1/6  kl. 19.00

2. Efter 1/6 får du ett mejl med den tid då du ska blogga om "den bästa sommarboken". (Den behöver inte utspela sig under sommaren.) På min blogg publiceras även en lista på alla medverkande och när deras inlägg publiceras. I nämnda mejl finns all info du behöver.
Jag tycker att det här är den perfekta uppladdningen inför sommaren. Tänk så många fina boktips vi kommer att få. Själv ska jag nu bestämma mig för vilken bok jag själv ska tipsa om. Känns svårt att välja bara en som jag vill tipsa om. 

Liebster award

 För över en månad sedan blev jag Liebster award-nominerad av Boklusen. Jag har dock glömt bort att svara på frågorna så nu tar jag tag i det. Men först, tack för nomineringen Boklusen.

1. Vilken bok läser du just nu?
Jag slalomläser tre böcker, Nära till aldrig, Linjen och Vi är alla helt utom oss.

2. Vilken är din favoritförfattare?
Har många några av dem är: Lisa Bjärbo, Ingrid Olsson, Patrik Lundberg, Johanna Nilsson och Katarina von Bredow.

3. Vilken bok ser du mest fram emot att läsa i sommar?
Det är en lång lista med det som jag inte hunnit läsa i vår. Bloggar nog mer om det när jag närmar mig min semester.

4. Vilken genre läser du helst?
Romaner, gärna med mycket kärlek i.

5. Hur står dina böcker i bokhyllan? (alfabetiskt, efter färg mm)
De sorteras efter förlag. På vissa hyllplan kan ett förlag husera själv och på vissa är det flera förlag som delar hyllplan.

6. Vilken är den bästa bok du läst och varför?
Jellicoe Road av Melina Marchetta och The Fault in Our Stars av John Green är mitt stående svar. För att de är briljanta, de innehåller kärlek, spänning och underbart fina huvudpersoner.

7. Hur många olästa böcker äger du?
På tok för många och för deprimerande att räkna hur många de är.

8. Vilken är den senaste bok du köpt?
Jag köpte två seriealbum på Stockholms Internationella Seriefestival i helgen. Det var Kurs i självutplåning av Henrik Bromander och Nattbarn av Hanna Gustavsson.

9. Var handlar du helst böcker?
Det blir tyvärr mest via nätet fast jag skulle vilja köpa mer i fysisk bokhandel.

10. Vilken var den senaste boken du valde att inte läsa klart?
Jag har supersvårt att inte läsa ut böcker och betraktar ofta böcker jag inte gillar men inte lägger undan som pausade och har ambition att läsa ut dem.

11. Vilken bok tycker du att jag ska läsa?
Jag tycker att du ska läsa Onanisterna av Patrik Lundberg eller Kanske är det allt du behöver veta av E. Lockart.

måndag, maj 11

Nomineringar till Barnens romanpris 2015

Bilden har jag lånat från URs pressmeddelande
Idag offentliggjordes vilka böcker som är nominerade till Barnens romanpris 2015. Det är fem böcker som är nominerade och det är barnen själva som väljer vem som vinner. Det är ett pris för en bok riktad till åldrarna 9-13år och juryn i år kommer ifrån Tiundaskolan i Uppsala och går i femte klass. De nominerade böckerna till Barnens romanpris 2015 är:

Lite mer än en kram av Mårten Melin, Rabén & Sjögren
Den blomstertid nu kommer av Marie-Chantal Long, Opal
Berättelsen om Taur av Bengt Tollesson, Idus förlag
Inmurade av Lena Ollmark, B Wahlström
Vi ses i Obsan av Cilla Jackert, Rabén & Sjögren

I höst kommer radioprogrammet Barnens romanpris att sändas i sex avsnitt med start onsdagen den 7 oktober (kl 13.20 i P1). Då träffas juryn och diskuterar böckerna som är nominerade och vi får veta vem som vinner den 18 november. Böckerna som nominerats är utgivna mellan hösten 2014 och våren 2015. Prissumman är på 50 000kr och priset är ett samarbete mellan Sveriges Radio och UR. I år fyller priset fem år.

Teaterpodcast

Jag har just nu helt snöat in mig på podcasts. Förra veckan var det litteraturpoddar som jag tipsade om. Idag vill jag tipsa om en teaterpodcast som jag hittade förra veckan som är ett program i P1. Det heter Teaterprogrammet och görs av Radioteatern i P1. Programledaren Roger Wilson intervjuar under 30 min en person inom teatervärlden. Det har hitintills sänts fem program och sändningstid live i radio är fredagar kl 19.04 men kan lyssnas på närsomhelst i SverigesRadio Play eller via en poddspelare i din mobil. Jag har lyssnat på alla fem avsnitt under helgen och tyckte bäst om de med Anna Takanen (teaterchef på Stadsteatern i Stockholm), Ingela Olsson (skådespelare) och Farnaz Arbabi (konstnärlig ledare på Unga Klara). Jag tycker hemskt mycket om programmet som är både lekfullt och skarpt. Jag gillar också längden, det är alldeles lagom långt med en halvtimme. Det ska bli väldigt spännande att lyssna på kommande avsnitt och se vilka som kommer att intervjuas. Jag hoppas att det kan komma gäster från fler teatrar än de i storstäderna och från fler grenar än teaterchefer och skådespelare. Här nedan kan ni lyssna på de avsnitt jag gillat bäst så här långt:






söndag, maj 10

Nära till aldrig- första träffen

Vi har nått första veckan i cirklandet av Nära till aldrig av J.A Redmerski. Jag och min cirkelpartner Sofia Fritzon har läst till s. 115 (i den tryckta boken) och det är dags att prata lite om vad vi tycker så här långt. Under de här första drygt 100 sidorna har vi fått stifta bekantskap med Camryn, kallad Cam och Andrew. De har träffats på en bussresa genom landet. Cam är på väg bort från sitt liv där hemma och tack vare en bakad potatis hittar hon på en historia om var hon är på väg. Andrew är på väg till sin pappa som ligger för döden med en obotlig hjärntumör. De är med andra ord inte så uppåt och lyckliga just nu. Boken är uppdelad i både kapitel och i delar, där delarna berättas ur antingen Cam eller Andrews perspektiv. Vi fick först lära känna Camryn och sedan efter halva läsningen så fick vi läsa historien och fick lite bakgrundshistoria till Andrew.

Det som slår mig och även stör mig är det här med underskön ljuvlig tjej som är oskuldsfull och i behov av beskydd träffar snygg, muskulös och våldsam kille. Varför är det alltid det upplägget i den här typen av bok? Jag antar att den på den amerikanska marknaden fick benämningen New Adult, vilket är lite mer sexig form av Young Adult. I Underbara helvete av Jamie McGuire är det samma typ av karaktärer. I början av När till aldrig tyckte jag dock att den var strået vassare än Underbara helvete och att det föl mig mer i smaken. Men så blev Andrew våldsam och spöar skiten ut en kille som förvisso försöker våldta Cam men ändå det blir så brutalt och våldsamt och hur hon då faller ännu mer för honom. Jag hoppas att de här dragen hos Andrew kommer att tonas ner och att vi kan gå tillbaka till hur han var innan under resten av boken. För annars finns det en risk att jag börjar störa mig så mycket på våldet att jag inte tar till mig resten av historien.

Jag undrar även över två andra saker, ett varför berättar inte Cam för sin mamma att hon har gett sig av om de nu är så nära och två Cams relation till bästa vännen Nathalie har jag svårt för. Nathalies kille Damon stöter på Cam och när hon berättar detta för kompisen så stänger hon bara av och vägrar prata med Cam. Hela det scenariot kändes som om det hade kunnat utvecklas lite mer för nu köper jag inte riktigt hennes anledning att hastigt och lustigt ge sig av på en resa utan mål. Jag kanske låter lite väl negativ här men det ska sägas att jag ändå vill läsa vidare och framför allt se hur Cams och Andrews kärlesrelation utvecklas för det känns givet att de är vänner nu men kommer att bli mer än det.

Nästa vecka ska vi ha läst till och med sid. 229. Väl mött då och kommentera gärna med dina tankar om läsningen här eller hos Sofia.

fredag, maj 8

Bokfrukost hos B.Wahlströms

Bilderna är tagna av och tillhör mig Sincerely Johanna
Ett inlägg som är redigt försenat är det om bokfrukosten som B. Wahlströms hade på Nordiska museet den 27 mars. Men bättre sent än aldrig så här kommer det. Jag hade tagit semester den dagen och begav mig i hällregn ut till Djurgården i Stockholms och till Nordiska museet där förlaget hade sin frukost. Det är en väldigt pampig byggnad och det var skoj att få smita in via personalingången flera timmar innan museet öppnade för allmänheten. Väl på plats i restaurangen bjöds vi på den lyxigaste frukost på en bokfrukost jag har varit med om.

Upplägget för frukosten var dels författarpresentationer och presentationer av kommande böcker av förlagspersonal. Det var en hel del titlar som presenterades och det enda som var riktigt synd med frukosten var att personerna som pratade inte hade mikrofon så jag hörde dessvärre endast hälften av vad som sades, hur mysig lokalen än var så har den en redig akustik så ljudet sugs snabbt upp och det var tur att de hade bildspel så jag kunde se vilka titlar det var de pratade om.

Först ut var debutanten Christina Lindström, hon är dubbelt aktuell just nu. Dels har hon en ungdomsbok som heter Hälsningar från havets botten och dels är det en lättläst bok som heter Leo och klumpen i magen. Ungdomsboken är jag riktigt sugen på, den handlar om en kille och en tjej som blir kära i varandra men där det för ovanlighetens skull är killen som är mer kär och vi får följa hur det är för honom. Jag som är riktigt svag för kärlek i böcker var inte en svår målgrupp att sälja in boken hos.

Efter Christina var det tre personer från redaktionen på förlaget som presenterade böcker som kommer nu i sommar:
Siri Pettersen aktuell med den kritikerhyllade Odinsbarn var där och pratade om boken. Jag blev riktigt besviken på att jag dagen innan inte hade möjlighet att gå och lyssna på henne när hon var på PUNKTmedis, för jisses vilken intressant författare att lyssna på. Hennes norska till trots och det faktum att det är en fantasybok så fick hon mig riktigt intresserad av boken.

Camilla Lagerqvist är aktuell med boken Isbarnen som är del 2 i hennes serie Svarta rosorna. Del 1 heter Uppdraget och nästkommande del heter Förrädarna. Böckerna vänder sig till barn i åldrarna 9-12 år. Camilla har 2010 gett ut boken Cirkusflickan och den kommer nu i nytryck.

Sen fick vi som var på frukosten vara med och rösta om omslaget på en kommande bok. Det är Kråkviskaren av Jacob Grey. Boken beskrevs som Batman möter Harry Potter och riktar sig till barn i åldrarna 9-12 år. Boken kommer i september och jag är mycket nöjd med omslaget som fick flest röster, det andra tyckte jag var på tok för likt den stil som Bonnier Carlsen har på sin serie Pax. Boken är såld till 30 länder redan.

Avslutningsvis fick vi en förhandsvisning av böcker som kommer i höst. Den ena var Jag är Malala som är en omarbetning av vuxenboken med samma namn men nu är den skriven på ett lättare språk för att fungera även för en yngre publik. Den andra är ungdomsboken Jag och Earl och tjejen som dör av Jesse Andrews. Boken beskrivs som ett syskon till The Fault in Our Stars av John Green, men om Greens karaktärer mer känns som vuxna än som tonåringar så är Earl i den här boken en mer trogen skildring av en butter och cynisk tonåring. Det kan bli intressant och alla ungdomsböcker som inte ä dystopier/fantasy väcker alltid mitt intresse.

Det här var min första bokfrukost hos B. Wahlströms och jag tackar så mycket för att jag fick komma.

Bokfrukost hos Rabèn & Sjögren

Bilderna är tagna av och tillhör mig Sincerely Johanna
Igår var jag på vårens sista bokfrukost hos Rabén & Sjögren. Det gick att liknas vid ett uppsamlingsheat med blandad kompott av böcker. Det var som vanligt sex författare med och vi fick bilderbok, faktabok, antologier, kokbok och ungdomsböcker presenterade för oss.

Först ut var Ulf Stark som tillsammans med Eva Eriksson är aktuell med boken Sommar i Stora Skogen. Det är en uppföljare till Jul i Stora Skogen. Ulf beskrev boken som en blandning mellan Viktor Rydberg och Shakespeare. Boken tar upp teman som kärlek, tankar om döden och vänskap. Och det finns en så fin bröllopsscen som Ulf läste högt för oss som säger: "Lovar ni att ha roligt ihop och att trösta varandra när ni blir ledsna?" Så enkla och fina löften, jag tycker att det summerar väldigt fint vad ett äktenskap kan gå ut på. Ulf lyfte upp minskningen gällande föräldrar som läser högt för sina barn och hur han tycker att det är en av de finaste stunderna en förälder kan ha med sitt barn. Det blev så fint då när Ulf läste för oss, jag som vuxen kunde nästan sakna det här när mamma läste högt för mig.

Anna Ribbing och Mia Nilsson är aktuella med Engelska bildordboken. Det är deras tredje ABC-bok tillsammans. Den här gången är det engelska ord som får förklaringar genom illustrationer och de står Mia Nilsson för och Anna Ribbing står för texten. Anna lyfte hur svårt det var att göra urvalet av vilka ord som skulle komma med i boken. Och Mia fick i uppdrag att illustrera så som orden låter. Ett exempel var ladybird (nyckelpiga) som var illustrerad som en fågel i kvinnokläder, lady och bird.

Förläggaren Sofia Hahr presenterade de två antologier som kommit från tryck bara dagen innan. De handlar om livet i och utanför skolan och heter Bara för dig på Lågstadiet och Bara för dig på Mellanstadiet. I dessa två antologier har namnkunniga barn- och ungdomsförfattare/illustratörer skildrat livet i skolan. Boken om lågstadiet har 13 bidrag och är även illustrerad och den om mellanstadiet har 12 bidrag utan några illustrationer. Bidragen tar upp alla möjliga teman, allt ifrån kärlek, döden, uppbrott och önskan om att få ett husdjur. I höst kommer det även att finnas diskussionsfrågor till alla bidrag gratis för nedladdning på förlagets hemsida. Frågorna är skapade av lärare och vänder sig till andrar lärare som vill diskutera böckerna med sina elever. Jag vill läsa båda böckerna så fort det bara går trots att det var länge sedan jag själv gick i både låg- och mellanstadiet.

Energiknippet nummer ett Smilla Luuk berättade om sin nya bok som den här gången är en kokbok. Den heter Smilla lagar glutenfritt och till skillnad från den förra som fokuserade på bakning handlar den här om mat. Smilla fick inspiration till sin blogg Glutenfritt liv när hon såg filmen Julie & Julia och det förstår jag, jag vill också alltid starta ett projekt när jag ser den filmen. Det var tack vare sin blogg som hon fick ge ut sin första bakbok och bland de unga med celiaki är hon en stor idol och förebild.

Moa Eriksson Sandberg är aktuell med boken Paris, Lola & jag och det är en bok för 12-13 åringar. Moa testar ett lite nytt formspråk i form av ett mer poetiskt och avskalat språk som hon tyckte var både spännande och blev nöjd med. Hon gillar att skildra livet mellan barn och inträdet i vuxenvärlden och den här berättelsen bygger delvis på hennes egna erfarenheter av att som 12 åring åka till Paris. Boken har illustreringar och de liksom omslaget är gjorda av Moas man Erik Sandberg. Jag kan tänka mig att det uppstår ett akut sug efter att åka till Paris efter att både ha läst boken och tittat på bilderna i den.

Sist ut var Lina Stoltz som är aktuell med sin sjunde och tjockaste bok Du föll och jag för dig. Lina berättade att hon har jobbat så länge på den här boken att den redaktör som först fick se den har gått i pension sedan några år. Vissa saker är kanske värda att få ta sig sin lilla tid. Det är en kärleksberättelse och den strulige killen Jakob har en verklig förlaga i en av Linas tidigare elever. Hon behövde veta mer om droger och då kontaktade hon den här eleven och hand gick med på att berätta mer för henne. Nu sitter han på anstalt för rätt grova brott men han har fått läsa boken och han kunde se vissa likheter mellan sig själv och den fiktive killen. En sak var ett ärr på handen som både den tidigare eleven och Jakob har. Lina berättade att hon inte kan veta riktigt om det var en omedveten handling eller inte att ge Jakob i boken samma typ av ärr som eleven. Lina berättade även att de partier i boken som hon var mest nöjd med, speciellt kärleksscener, strök hennes redaktör med kommentaren to much. Nu är Lina glad att det ströks men då var det mindre kul att se sina scener krympas. Jag är otroligt sugen på att läsa boken och så snart jag får tid ska jag läsa den.

Ett stort plus var dels de nya större kopparna vi fick kaffe/te i, de innan var så små att de mest var en hutt medan de här var en mer vanlig storlek på, och dels att jag fick träffa flera fina bokbloggare och andra bokrelaterade personer. Vi fick dessutom katalogen med höstens utgivning med oss hem och jisses vad mycket bra de kommer att ge ut. Jag kommer att blogga mer om detta i början av juni när den stora höstkatalogen kommer från Svensk Bokhandel. Men ni som inte kan vänta kan läsa katalogen från förlaget själva här, länk.

torsdag, maj 7

Ännu en litteraturpodcast

Det verkar onekligen vara litteraturpodcastens vecka den här veckan. Igår meddelade Internationell författarscenKulturhuset Stadsteatern här i Stockholm att det startar en podcast. Den heter Författarscenen och är författarsamtal som har ägt rum live på deras scen. Just nu ligger det två avsnitt uppe. Det första avsnittet är ett samtal mellan Herta Müller och Ingrid Elam från 2011. Det andra avsnittet är samtalet mellan Richard Ford och Hans Olav Brenner från 2014. Ambitionen är att det ska komma två avsnitt i månaden. Jag tycker att det här är perfekt för alla som inte bor i Stockholm och som kanske inte brukar ha internationella författare på besök där de bor i lika stor utsträckning som vi har här i Stockholm. Undrar vem som släpper nyheten om en podd härnäst?