fredag, januari 30

Vem behöver läsa?

Igår var jag på Svenska Barnboksinstitutet och lyssnade när Johanna Lindbäck also known as Läsambassadören höll ett föredrag om unga och läsning som hette Vem behöver läsa? Det var ett väldigt intressant och tänkvärt fördrag. Jag jobbar inte som lärare, bibliotekarie eller liknande men mitt intresse för unga, skolan, läsning och utbildningspolitik är lika brinnande för mig ändå (jag har trots allt en examen i Barn- och ungdomsvetenskap och tänkte bli lärare en gång i tiden). De flesta som var och lyssnade på föredraget tillhörde nog lärar- eller bibliotekarieskrået. Jag önskar att det hade varit smockfullt med åhörare i form av föräldrar, politiker, rektorer, idrottsledare, fritidsledare etc för detta med unga och läsning berör så många fler än bara bibliotekarier och svensklärare. Nåväl de kommer som tur är att kunna se föredraget i efterhand via nätet så småningom.

 Johanna pratade om när en person idag behöver kunna läsa och listade fem olika tillfällen:
  1. grundskolans alla ämnen
  2. gymnasiets alla ämnen
  3. på arbetet, (anställningskontrakt etc)
  4. för att kunna fungera i samhället (valsedlar, informationssajter och annan samhällsinformation)
  5. på fritiden, (mobilavtal, hyreskontrakt)
Hon fortsatte med att gå igenom hur det kommer sig att det har skett en förändring i och försämring av ungas läsförmåga  de senaste femton åren. Hon tog då upp det faktum att internet snabbt kom in i svenska hem tillsammans med bredbandet, många skolor har datorer, i stort sett alla hem och dess medlemmar har smartphones och eller surfplattor vilket gör att internet på ett eller annat sätt är lättillgängligt för unga idag. Men det är inte bara internet som är en bidragande orsak till läget med läsförmågan, unga har idag en helt annan fritid än de hade för 15 år sedan. Familjer har inte längre i lika stor utsträckning som tidigare en tryckt morgontidning. Unga har mindre lästid kopplat till att det säljs och lånas förre böcker. Det är mer tv, film, spel och annan underhållning som ockuperar fritiden. Men det som förvånade mig och samtidigt gör mig missmodig är att det idag är lättare än någonsin att välja bort avancerad text (med avancerad menade Johanna tidningar och böcker).

Det är inte det att unga inte läser, det gör de, exempelvis bloggar, sms, det som står på Facebook och Twitter och på olika forum på nätet. Men detta är kompisarnas språk och inte en utmanande språknivå. Johanna lyfte att det endast är skolan idag som står för den utmanande textförsörjningen för de unga. Och så hårt ansatt som skolan är idag förstår jag att detta leder till problem. Det är mycket som ska hinnas med, nya reformer som ska implementeras etc. Med det sagt betyder inte det att jag inte tycker att läsförmågan borde prioriteras, tas på allvar och genomsyra fler ämnen än svenskan. För att komma dit behöver dock förändringar i attityder, främst hos rektorer vad jag förstår, ske.

Johanna lyfte det goda med att kunna läsa skönlitterärt och hur viktigt det är att stå på sig när de unga inte vill läsa på grund av avsaknaden av lust. Allt kan inte vara luststyrt och varför pratar vi om läslust endast när det gäller lästräning/läsförmåga och inte när det gäller säg matte, biologi eller historia? Nej det är ämnen som bara ska läras utan att det för den skull ska vara baserat på om de unga har lust eller inte. Jag har stor respekt för alla svensklärare där ute som kämpar på, försöker att få gehör för vikten av att kunna läsa och att det ska integreras i fler ämnen än bara svenskan. Heja och fortsätt kämpa! Men jag önskar också att föräldrar tog ett större ansvar här, hjälpte till och såg till att ungarna läser även på fritiden. Det kan inte endast vara skolan som ska dra detta lass. Johanna lyfte att bäst blir det om skolan, föräldrar och bibliotek samarbetade och det kan jag inte annat än hålla med om. Läsförmåga är a och o för att kunna vara en välfungerande medborgare som både tar sitt ansvar och fungerar i samhället. Tack Svenska Barnboksinstitutet för att ni ordnade denna kväll och den serie som fördraget ingick i som heter Tema barns läsning.

#Boken2015

På eftermiddagen igår var jag tillsammans med vad som kändes som hela Förlagssverige på ABF och seminariet som Förläggareföreningen tillsammans med Bokhandlareföreningen anordnade som handlade om Bokbranschen 2015, marknaden, trender och analyser. Det var en otroligt givande eftermiddag och jag är så glad att jag som bloggare fick vara med och lyssna. Bok- och förlagsbranschen är något som intresserar mig otroligt mycket. Det är inte bara det att jag sorterar mina böcker hemma i bokhyllorna efter förlag istället för storleks- eller bokstavsordning utan jag är väldigt intresserad av hur branschen är konstruerad, fungerar, dess villkor och förmåga att förändra samhället.

Utgångspunkten för seminariet var rapporten som släpptes samma dag som heter just Boken 2015- marknaden, trender och analyser. Det är en rapport som handlar om bokförsäljningen, analyser av marknaden i sig och i stort samt vilka trender som går att utläsa. Du kan läsa rapporten i sin helhet genom att klicka här. Samma dag kom siffror om att julhandeln räddade bokhandeln förra året, att Akademibokhandeln gick med vinst för första gången på flera år och det som ökade mest var barn- och ungdomsböckerna när det gäller försäljningen förra året. Till min förvåning fick vi veta att den fysiska bokhandelns försäljning går upp medan internetbokhandeln går ner. Jag trodde att det var internetbokhandlarna för hela slanten numera, men gläds över att så inte är fallet, heja de fysiska boklådorna. Jag som vurmar mest för böcker för tonåringarna och de unga vuxna fick se glädjande siffror på att böcker för dem går upp i försäljning. Jag hoppas innerligt att förlagen ser det och därmed satsar stort och börjar ge ut mer böcker för även de äldre barnen och inte bara bilderböcker och för segmentet 9-12 år. Mer ungdomsböcker/YA till folket!!!
Vi fick höra Jonas Arnberg från Svensk Handel tala om försäljning, lönsamhet, lågprishets, e-handeln och reor. Trots att försäljningen går upp så ökar inte lönsamheten vilket kan kopplas samman med de låga priser som numera pressas fram som jag förstod det. Det var väldigt intressant när Jonas tog upp att det nästan alltid är reor i butikerna (både fysiska och e-handeln) numera och han lyfte att det måste gå att locka in kunderna till butikerna utan rea. Lars Winkler gjorde omvärldsanalys och visade oss exempel på hur bokhandeln ser ut i Norge och England. Det var upplyftande och jag fick en stor längtan efter London i allmänhet men framför allt boklådorna där. För som Lasse lyfte fram så är de på exempelvis Waterstone's i London otroligt duktiga på skyltning och då inte av bästsäljarna som här i Sverige. De skyltar med det oväntade och från backlisten (äldre titlar), vilket leder till oväntade köp utan att för den skull vara impulsköp.  Det är bara det att kunderna får hjälp att hitta bland utbudet.

Det här med backlist och en boks livslängd var något som sedan togs upp i paneldiskussionen. Jag tycker att det är så synd att en bok tycks leva i ca 3 månader numera. Detta samtidigt som det ges ut så otroligt mycket böcker och trycket om uppmärksamhet för titlarna är hårt. En bok kan hamna i skuggan oförtjänt för att det är ett surr kring någon/några andra titlar precis då och den får inte lika stor spridning och uppmärksamhet som den förtjänar. Sen kan den ses som gammal skåpmat fast den bara är kanske ett halvår gammal och då har alla redan gått vidare till något annat, något nytt. Jag tänker mycket på detta när det gäller recensionsexemplar och hur dåligt samvete jag får om jag inte hunnit läsa och blogga om ett rec.ex till recensionsdatum. Jag tänker att förlaget vill ha så mycket buzz som möjligt då kring boken. Samtidigt som jag kan önska att om en bok recenseras säg ett halvår efter att den kommer ut kan börja leva i dagsljuset igen och att böcker kan få längre livslängd än några futtiga månader på så sätt. Det är inget fel på en bok bara för att den kom för fem månader sedan och inte igår. Jag förstår ju att min lilla blogg inte kan leda till att det börjar snackas om en bok och den får nytt liv så jag ska kanske bara rätta in mig i ledet och hålla mig till recensionsdatumet.

Det var som sagt en mycket lärorik eftermiddag med många nya insikter och jag är så glad att jag fick vara med på ett hörn. Det var också intressant att se vilka det är som jobbar på förlagen (majoriteten är vita om inte uteslutande och om deltagarna där är representativa för helheten), vilka det var som fick komma till tals (huvudtalarna var alla utom en medelålders män, kvinnorna fick komma in på slutet i paneldiskussionen men inte som enskilda talare) och vilken syn på framtiden de har. Bokbranschen har väl haft kris synonymt med sig en längre tid nu? Men jag tycker mig skönja en optimism inte minst efter idag. Och det känns välkommet för detta är till viss del företag vilka som helst men det är dels företag med ett enormt samhällsansvar som kan både fostra, vidga vyerna och lära människor nya saker.

måndag, januari 26

Döm inte boken efter författaren

Igår visade Kunskapskanalen inledningsföredraget från Stockholm Literature som hölls av Aminatta Forna och som titulerades Döm inte boken efter författaren. Det var ett mycket intressant fördrag med många tankeväckande stycken. Likt första året hade festivalen valt en bra inledningstalare (första året var det Chimamanda Ngozi Adichie). Forna pratar om hur böcker sorteras, bedöms och läses beroende på vem som har skrivit den, i större utsträckning än vad den handlar om. Jag satt som klistrad framför tv:n. Och jag är så glad att Kunskapskanalen visade detta (och även seminarier med andra författare) för de som inte kunde vara på plats fysiskt under litteraturfestivalen.


onsdag, januari 21

Lika som bär?- del 3

Är det bara jag eller är dessa två omslag lika som bär? Lycka på fullt allvar av Katarina Blom och Sara Hammarkrantz och Vi var alla helt utom oss av Karen Joy Fowler

tisdag, januari 20

Läsmål för 2015

Jag kör på en enda läsutmaning i år och den är 2015 Reading Challenge som Goodreads har. Var och en sätter upp sitt eget läsmål för året. Jag kör för tredje året i rad. Målet för i år är samma som förra året, det vill säga 50 böcker. Jag hoppas att det blir fler engelska titlar i år, att några av hyllvärmarna betas av och framför allt många bra ungdoms-/YA-böcker.

Om ni vill se hur det går för mig i mitt läsande kan ni antingen kolla till höger här på bloggen där en uppdatering sker i en widget. Eller så kan ni följa mig direkt på Goodreads. Jag heter Johanna Lundin där.

Har du något läsmål för i år?

måndag, januari 19

Ungdomsböcker i Femina

I senaste numret av Femina (Nr 2) är det ett tre sidor långt reportage om ungdomsböcker (som även vuxna kan läsa)! Jo ni läste rätt ungdomsböcker i en tidning för medelålders kvinnor och då inte med vinkeln de här kan du ge bort till en tonåring som du känner. Utan det var faktiskt tips ämnade för vuxna att läsa. Jag slängde mig över tipsen men blev såklart genast besviken. För vilka böcker är det som lyfts fram? Jo fantasy/dystopierna. Suck. Eller jo det fanns en annan bok med, Allt som är av Janne Teller. I ingressen står det:
De mest populära böckerna för ung vuxna är inga rosenskimrande, småmysiga historier. I stället lockar det farliga och oförklarliga. (Femina, Nr2, si 150)
Jag vet inte om det är symptomatiskt att det är just fantasy, skräck, dystopierna som lyfts fram för att det är det som säljer, läses mest just nu. Jag hade hemskt gärna sett ett reportage om de realistiska ungdomsböckerna, för de går alldeles utmärkt att läsa även av vuxna. Men A for effort för att ungdomsböckerna fick vara med över huvud taget. 

söndag, januari 18

Läsa "Popmusik rimmar på politik" tillsammans med mig?

Jag letar efter sällskap till en läsning av Popmusik rimmar på politik av Anna Charlotta Gunnarson. Vid två tillfällen tidigare har jag testat det här att läsa en bok tillsammans med en annan bloggare och cirklat om boken via bloggen och nu vill jag köra igen. Det här är en bok som verkligen lämpar sig bra som bokcirkelbok. Oavsett om du gillar musik och/eller politik, är en inbiten faktaboksälskare eller novis så kan du genom Anna Charlottas lättillgängliga språk ta till dig boken. Den väcker många tankar och reflektioner som sedan behöver ventileras. Så var det i alla fall för mig när jag snabbt skummade den i höstas inför Augustpriset. Men nu vill jag läsa den ordentligt och gärna tillsammans med andra så jag har någon att diskutera den med. Jag har tänkt mig att läsa den under februari och ha fyra lördagar där vi diskuterar vad vi har läst under veckan. Ett förslag på upplägg är:
Första träffen lördag 7 februari- läst till och med s.60
Andra träffen lördag 14 februari- läst till och med s.120
Tredje träffen lördag 21 februari- läst till och med s.182
Fjärde och sista träffen lördag 28 februari- då summerar vi läsningen och det som återstår av boken efter vecka tre.

Alla kan vara med och läsa, du behöver inte ha en bokblogg. Jag tänkte lägga upp en eller flera frågor om det boken tar upp som ni svarar på antingen i kommentarsfältet här på min blogg eller på din om du har en egen blogg. Vi diskuterar tankar som kom upp under läsningen, det som förvånar, överraskar, upprör eller gör oss glada. Om ni vill veta lite mer om boken kolla det här klippet från Augustgalan.
Låter detta som något du vill haka på? Vad skoj, jag ser verkligen fram emot det här! Har du inte boken ännu? Jag lottar ut ett exemplar då jag har två här hemma. Du lämnar en kommentar om att du vill vara med och tävla (extra lotter om du tipsar om läsningen/tävlingen i sociala medier, glöm då inte att lämna länk). Ni kan tävla till och med nästa söndag (25 januari kl 23.59). Det är även i en kommentar till det här inlägget du meddelar om du vill vara med och läsa boken. 

lördag, januari 17

Lika som bär?- del 2

Nu har jag hittat tre böcker till som jag tycker är väldigt lika, både på utsidan och på insidan. Söt, duktig flicka faller för snygg men strulig pojke. Vad säger ni, lika som bär?

Jag tycker de är lika av två olika anledningar: dels är två av dem mörka, röda och vita på sitt omslag och dels är två av dem med en halv tjej med långt hår och alla tre har vit text på titeln. Böckerna är från vänster:
Underbara helvete av Jamie McGuire
Echo & Noah av Katie McGuarry
Nära till aldrig av J.A Redmerski

torsdag, januari 15

Museernas mångfald och Kritiken i P1

Jag har lyssnat ikapp de avsnitt av programmet Kritiken i P1 från i höstas sm jag har missat. Ett av dem handlade om museer, framför allt svenska museer och deras mångfaldsarbete. Det var ett strålande program som gav många insikter, bekräftade saker jag tänkt länge. Det glädjer mig att ett program med den pondus som programmet ändå har genom att vara ett kulturprogram i Public Service högstatuskanal P1, tar sig an att prata mångfald. Och de gjorde det inte endast med sina likar utan hade bjudit in relevanta gäster utan att de kändes som alibin och de vita medelklassgäster (min tolkning när de pratade om sina positioner) var medvetna och villiga att skapa en förändring.

Jag älskar att gå på museum och har gått och sett utställningar sedan jag var bebis i princip. Sällan eller rent ut sagt aldrig har jag fått se en utställning som jag kan känna igen mig i. När de visar utställningar med personer som antingen ser ut som mig eller har samma ursprung som mig så görs det exotifierat, klumpas ihop och kallas afrikanskt oavsett om det är ett land eller en kultur från kontinenten eller så ska det exemplifiera något hemskt som hänt i historien (slavhandeln, kolonialismen, de svartas jobbiga historia i USA). När jag var liten tänkte jag inte på att det aldrig fanns personer som såg ut som mig med i utställningarna. Den medvetenheten kom när jag blev äldre. Då kom också en sorg över vem det är som visas upp på kulturinstitutionerna runt om i landet och att de som liknar mig inte visas upp utan att behöva representera en kontinent, en mentalitet eller kultur. Om det inte är bekant för er hur det då är jag ser ut så kan jag berätta att jag är brun. Jag är född och uppväxt i Sverige, ser mig som svensk, som rasifierad svensk för den svenska självbilden är fortfarande vit. Nog om mig nu och åter till programmet Kritiken och dess avsnitt.

I programmet pratar de om ett mångfaldsarbete på svenska museer och utgår från den rapport som Riksutställningar skrivit. Den rapporten heter Museerna och mångfalden och går att läsa här, länk. Programmet leds av Gunnar Bohlin och gäster är Ceylan Holago, utställningsansvarig på Mångkulturellt centrum, Eva Hansen, strategisk chef för Malmö museer och kulturredaktionens Mattias Berg. Jag kan verkligen rekommendera avsnittet och hoppas att det blir mer diskussion om mångfaldsarbetet på svenska museer. För mig handlar mångfald om mer än hudfärg och jag skulle kunna skriva ett väldigt väldigt långt inlägg om detta men väljer att stanna här. Jag kommer dock att återvända till ämnet. Ni kan lyssna på avsnittet här:

Jag vill också passa på att reprisera det anförande som Josette Bushell-Mingo höll på Vårmötet (Sveriges museers konferens i Umeå förra året) där hon pratar om just mångfald och vad som visas på svenska museer.

onsdag, januari 14

Lika som bär?- del 1

Är det bara jag eller är dessa tre bokomslag väldigt lika? Kanske rent av lika som bär?

Jag tror att det är något med det turkosa och rosa som gör att jag tycker att de är väldigt lika. Böckerna och dess omslagsmakare är från vänster till höger:
Liv efter liv av Kate Atkinson- omslag Hanna Larsson
Tigrar i rött väder av Liza Klaussmann- omslag Lars Sundh
Den ökända historien om Frankie Landau- Banks av E. Lockhart- omslag Sanna Sporrong

Förlagsnyhet: ny förläggare hos Natur & Kultur

Bild lånad från rabensjogren.se

Natur & Kultur har rekryterat Marie Augustsson som förläggare. Hon kommer från Rabén & Sjögren där hon också var förläggare. När jag nåddes av den här nyheten för några veckor sedan var det med blandade känslor. Å ena sidan är det synd för Rabén & Sjögren att förlora en skicklig förläggare (Marie var bland annat förläggare till succén Cirkel-trilogin). Å andra sidan kan detta vara en otroligt vinst för Natur & Kultur som nu kanske äntligen börjar ge ut ungdomsböcker och inte bara böcker för de yngre barnen. Förlagschefen Richard Herold säger i pressmeddelandet:
– Statistik från såväl USA som Sverige de senaste månaderna visar att det är barn- och ungdomsmarknaden som driver försäljningsutvecklingen i bokbranschen just nu. Med Marie Augustsson på förlaget får vi en förläggare med en skarp blick för utgivningen för de äldre barnen och tonåringarna, en förläggare som under många år visat sig vara skicklig på att hitta nya författarskap för dessa läsare.
Vi får vänta och se, Maries eventuella påverkan på utgivningen kan nog som tidigast märkas till höstutgivningen skulle jag tro.

tisdag, januari 13

Två poddtips om ungdomsböcker

Jag vill tipsa om två bra avsnitt av mina favoritpoddar som i just dessa två avsnitt pratar väldigt intressant om ungdomsböcker. Det är årssummeringen av 2014 hos Allt vi säger är sant och avsnitt 9- Suger ungdomsboken? av Läs för livet podden som Läsambassadören gör. Jag blev väldigt glad när jag lyssnade på båda avsnitten. De behandlar både trender inom och statusen för ungdomsböcker i Sverige idag. Hos Lisa och Per som driver podcasten Allt vi säger är sant, gicks ungdomsboksåret igenom, inbjudna deltagare likväl som publiken fick vara med och rösta fram årets ungdomsbok. Här kan ni få många bra boktips och lyssna på framför allt de kloka ungdomarna som är gäster denna gång (also known as målgruppen för ungdomsböckerna). Erik Titusson som är förlagschef och förläggare på Lilla Piratförlaget är med i båda poddarna och jag blev så glad att jag studsade på stolen när jag hörde honom säga hos Allt vi säger är sant: "Realismen har blivit den nya dystopin på mässorna". Hurra, det är ju det jag har längtat efter! Jag beklagade mig ju så sent som igår över att jag saknar realismen och gärna slipper dystopier och fantasy.
I Läs för livet- avsnittet är som sagt Erik gäst likväl som Cecilia Nilsson, förläggare och publicistisk chef för textböcker på Rabén & Sjögren. Tillsammans med Johanna Lindbäck diskuterar de Augustpriset (uppdelning av kategorin, status för kategorin), hur bra är svenska ungdomsböcker, mångfalden i ungdomsböcker samt bland författarna och till sist föreställningen av vad barnboken (dit även ungdomsboken verkade räknas i detta sammanhang) är. Jag fick väldigt många tankar efter att jag lyssnade just på detta samtal och hade så väldigt gärna sett att det var ett längre avsnitt än de 20 min det var. Det fanns så många tankar som de tog upp som jag hade velat få lite fylligare svar på. Ni får gärna lyssna och så kan vi diskutera det i kommentarsfältet till det här inlägget, för jag vill inte spoila avsnittet för er.



För av lyssna på Läs för livet klicka här, länk.

Bokvåren 2015- vuxenböckerna

Jag läser mest ungdomsböcker och romance men för det är jag sugen på en hel del andra skönlitterära titlar för vuxna i vår. Dock läser jag för få för att kunna uttala mig om trender och tendenser, så jag övergår raskt till att presentera de titlar jag vill läsa istället:
Albert Bonniers förlag
Jag blev tipsad om Kristin Hannah nyligen och i vår är hon aktuell med Flyga vilse. När jag läste om den först tänkte jag att den skulle vara lik Min bästa väns dotter av Dorothy Koomson men den här verkar vara lite djupare och mer svärta i. 

Bokfabriken
För mig är det här första säsongen som jag uppmärksammat förlaget. Och anledningen att jag fastnade på deras sidor i katalogen var Katerina Janouchs bok Babyrace, som vad jag förstår är en chicklit. Dock finns det ingen information om varken boken eller författaren på deras hemsida (och då kommer boken om en vecka). 
Brombergs
I vår ges det ut en ny bok i Blå blixt-serien, och den heter Den sista fasta kontinenten. Jag brukar ha svårt att läsa poesi men dikterna i Blå blixt brukar jag kunna ta till mig och förstå. De har releasefest öppen för alla den 23 januari. En bok om systrar och syskonskap som jag vill läsa är den av Sara Paborn och den heter En eller annan väg. Förlaget ger åter ut De små tingens gud av Arundhati Roy och omslaget är så snyggt att jag skulle kunna ha den inramat på en vägg här hemma. Snälla kan jag inte få köpa den som plansch?
Kolik
Min favorit Ellen Ekman är tillbaka i vår med ett nytt seriealbum om Lilla Berlin, och den här heter Lilla Berlin #3. Det är fantastiskt att de kommer tätt albumen om hipsterkompisarna.

Galago
Numera är seriealbumen något jag både läser och gillar. I vår kommer Henrik Bromander ut med albumet Kurs i självutplåning och det vill jag verkligen läsa.
Norstedts
Lärarkåren är en yrkeskår jag har stor respekt för. Malin Hedin ha skrivit boken Inte gå under om en ung ny lärare som försöker att inte gå under. Det låter kanske deppigt men jag är riktigt sugen på att läsa den ändå. Sofia Nordin är dubbelt aktuell i vår, dels med en ungdomsbok och dels med en bok för vuxna. Den för vuxna heter Atomer och är en kärlekshistoria och det är jag svag för så den känns som given läsning.
Ordfront
Den här är en sannerligen inte en feelgood men historien verkar så stark att jag är villig att frångå det fluffiga och mysiga. Det är Och runt mig faller världen av Marit Sahlström jag menar. Ni kan lyssna på Marit på Release me nästa vecka (20 januari).

Natur & Kultur
Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli har en podd ihop, den heter En varg söker sin pod. Nu ger de ut en bok tillsammans också och där svarar de på lyssnarnas brev. Boken heter Kära Liv och Caroline,
Printz Publishing
Pia och Anna som driver förlaget ber om ursäkt i vår. Förlaget som gjort sig kända för sin smarta feelgood ger nu ut en riktigt sorglig historia som kommer att kräva många näsdukar. Det är främst Rabbit Hayes sista dagar av Anna McPartlin de syftar på då. Jag är förutom den även sugen på Den tredje hustrun av Lisa Jewell och Jag minns ingenting av Nora Ephron.
Lind & Co
Jag missade Äta kakan och ha den kvar av Kristin Emilsson när den kom ut och nu kommer uppföljaren som heter Den som väntar. Jag vill läsa båda två men ska ta dem i rätt ordning.

Leopard förlag
En viktig antologi som kan läsas både inom och utanför akademin är Sexualpolitiska nyckeltexter med redaktörerna Klara Arnberg, Pia Laskar och Fia Sundevall. Troligtvis en kommande klassiker på litteraturlistan på genusvetenskapen på universitet och högskolor runt om i landet.

Lavender Lit
Det förlag vars hela utgivning i vår jag inte tänker missa är Lavender Lits. De ger ut två böcker som jag är otroligt sugen på. Tyvärr kommer inte böckerna fören i april/maj så jag får väl vänta och önska mig dem i födelsedagspresent (fyller år i slutet av maj). De ger ut Vi var alla helt utom oss av Karen Joy Fowler (vuxen) och Den ökända historien om Frankie Landau-Banks av E. Lockhart (ung vuxen). Heja Lavander som håller böcker för unga vuxna högt och jag kan numera lita på att de ger ut åtminstone en bok av typen samtida realism som är den typ av ungdomsbok/ung vuxen jag gillar bäst!


Bonnier Pocket
Inte för att jag är sugen på att läsa böckerna men omslagen är så snygga. De är gjorda av duktiga Fideli Sundqvist som är så skicklig att skapa med papper. Jag vill hellre läsa hennes bok I love paper som kom ut på Natur & Kultur i höstas.

måndag, januari 12

Bokvåren 2015- ungdomsböckerna

Jag börjar känna mig tjatig som gapar det här varje säsong numera: Var är alla ungdomsböcker (som inte är fantasy/dystopier/trilogier)? Jag vill ha contemporary YA (kan översättningen vara samtida realism?) allra helst för lite äldre ungdomar, säg från 15 år och uppåt. Våren brukar inte vara den säsong på året som det ges ut lika mycket som hösten men jag hoppas att det blir fler ungdomsböcker under resen av året. Så att det inte är en ny trend det här. Nu är vårkatalogen från Svensk Bokhandel genomläst och de böcker som jag är sugen på är markerade. Så här ser listan ut på de titlar jag vill läsa i vår:
Opal
Det är roligt att se att Opal ger ut två böcker för +15 år (det hör inte till vanligheten). Jag är intresserad av en av dem, nämligen Kickar av Staffan Cederborg.

Berghs
Förlaget följer upp succén med Eleanor & Park och ger ut ännu en bok av Rainbow Rowell. Den här gången är det Fangirl som ges ut. Den har jag redan läst på engelska men kan varmt rekommendera den för er som inte läst den ännu. 
 
HOI
Är det jag som är oinsatt eller har HOI utökat sin ungdomsutgivning? Om så är fallet är det väldigt skoj. I vår vill jag läsa En dröm från att dö av Emelie Kalén.

B. Wahlströms
Camilla Jönsson är tillbaka med en ny bok efter debuten Det går bara inte. Den nya boken heter Ekon
Gilla böcker
Jag förstår att förlag vill/måste förändra sig och sin utgivning, men jag saknar verkligen Gilla böckers utgivning som den var förr. När X Publishing lade ner satte jag mitt hopp till Gilla böcker att de skulle fortsätta att vara min trygga hamn med ungdomsböcker för de lite äldre tonåringarna. Men de senaste säsongerna har jag blivit besviken, det har varit böcker för yngre ungdomar och nu i vår har även fantasyn hittat dit. Det känns så himla trist för detta är ett av de förlag jag håller närmast hjärtat och jag saknar tiden när jag ville läsa varenda en av deras titlar. I vår vill jag läsa Livets outgrundliga mysterier av Benjamin Alire Sáenz.

Rabén & Sjögren
Det här förlaget är numera det förlag jag kan lita på ge ut samtida realism för tonåringar ofta flera titlar. Jag hoppas att den enda titel jag blir sugen på i vår inte blir den enda i år utan att de kommer med fler redan till sommaren och ännu fler i höst. Det är Lina Stoltzs bok Nothing else matters som jag vill läsa i vår. 
 
Bonnier Carlsen
Här fortsätter förlaget att ge ut John Green. Nu har vi kommit till min vän Jennys favorit bland Mr Greens titlar, den har fått den svenska titeln Katherine-teorin. Eftersom jag inte hunnit läsa den på engelska än så tänkte jag läsa den på svenska. Huset mittemot av Alex Haridi är förvisso spänningslitteratur men ingen regel som inte har ett undantag. Så den boken fick följa med på listan. Vi kan lyssna på författaren den 20 januari då han är med på Release meKulturhuset i Stockholm. Min favorit Manne är tillbaka, eller ja hans lillasyster är med. Pija Lindenbaum ger ut Jag hämtar nappen och den känns given i min samling då jag är så glad över att det finns en bilderbok med en mörkhyad karaktär som det inte är fel på (brukar vara dess utanförskap som är i fokus) och som inte passar in utan får ta plats och ha agens.

Om några förlagspersoner läser detta får ni gärna säga emot mig om det här med att det ges ut få ungdomsböcker inom spannet samtida realism! Är det så att jag kommer att behöva vända mig till engelska utgivningen för att få min hunger stillad eller har jag bara missat något i kommande utgivning?