tisdag, september 23

Lite mer än en kram

Bilden har jag lånat från rabensjogren.se
Lite mer än en kram av Mårten Melin är lite mer än en vanlig bok för mellanstora barn. Det är en väldigt fin bok för alla åldrar, även vuxna. Jag tycker så hemskt mycket om den. Boken handlar om 13 årige Manne och sommaren då han träffar på snart 15 åriga Amanda, hans storasysters nya kompis. Och Manne har aldrig kysst någon förut, det finns mycket han inte har gjort förut, mycket sexuellt han inte har gjort förut. Nu finns Amanda helt plötsligt där och Manne både vill och kan testa på saker som han är nyfiken på. Manne är så otroligt fint beskriven och jag faller så för honom, både hans oskuldsfullhet och hans trevande fram i tidiga tonårslivet.

Ett tag stör jag mig lite på Amanda och tycker att hon är något framfusig och att hon borde veta bättre och ta mer ansvar. Men så vänder det och jag känner så med henne. För även om hon är äldre än Manne så är det inte lätt för henne heller. Att vara 15 år är inte lätt och även om en tror att en vet och kan allt så är en bara ett barn på samma gång. Lite mer än en kram är en perfekt bok om sex, kärlek, puberteten och att gå från barndom till tonår. Den är lagom avvägd, tillräckligt utmanande och väldigt pirrig.

Det här är verkligen en bok jag skulle vilja höra unga prata om. Hur uppfattar de den och vad tycker de om Manne och Amanda? För det är en sak för mig som vuxen och som har gått igenom det där stadiet som huvudkaraktärerna befinner sig i och unga som är mitt uppe i det. Tycker de att Amanda är för påstridig, är Manne mesig eller modig, är bästa kompisen Alvin störig eller cool?

Något annat som jag tycker mycket om är att Manne läser och att det figurerar många boktips i boken. Så snyggt gjort av Mårten och jag hoppas verkligen att det kan ge ringar på vattnet och att de unga som läser boken också kollar upp de böcker som omnämns. Men det jag tycker allra bäst om är slutet. Jag fullkomligt älskar slutet och samtidigt vill jag inte att det ska sluta så, för jag vill veta mer. Snälla Mårten Melin, om du läser det här, skriv en uppföljare!

Under förra veckan så bloggade Mårten på Rabén & Sjögrenbloggen. Då fick vi möte några av karaktärerna från Lite mer än en kram igen. Ni kan läsa inläggen här: måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag. Här nedan kan du höra Mårten prata och läsa ur boken.

Höstfest hos Lilla Piratförlaget

Lilla Piratförlaget bjöd i början på september in till höstfest. Jag blev så otroligt glad över att jag fick en inbjudan. Känner mig som en bandspelare som har hakat upp sig men att gå på förlagets tillställningar, om det så är fest likt denna eller en releasefest, är så himla trevligt. Förlaget kan det här med att ta hand om sina gäster. Festen var hos förlaget på kontoret de delar med Piratförlaget. Och det var ingen mindre än Piratförlagets förlagschef Ann-Marie Skarp som delade ut välkomstdrinkarna. Under kvällen så vimlade det av författare från båda förlagen och andra förlag. Vi fick gott att äta och dricka, trevligt sällskap och samtal samt se, känna på och höra om höstens utgivning. Titta bara på bilden ovan som är deras utgivningsvägg.
 
Från höstens utgivning finns det tre böcker som jag är riktigt sugen på (och de två första finns redan hemma hos mig, yay): Vero hit & dit av Katarina Kieri, Allt som är av Janne Teller och kanske ihop av Johanna Lindbäck. Men de har även finfina böcker för de mindre barnen som ges ut i höst. Du gör klokast i att läsa höstkatalogen och välja ut dina favoriter. Du kan läsa den här, länk.

Tusen tack Erik och Linda för att jag fick komma!

måndag, september 22

Bloggträff på PUNKTmedis med Bonnier Carlsen

Bilden är tagen av och tillhör mig, Sincerely Johanna
Förra veckan bjöd Bonnier Carlsen och PUNKTmedis in till bloggträff. Vi som var där fick lyssna till samtal med bokaktuella Maria Nygren och Magnus Ljunggren som samtalade med bloggaren Lihini från bloggen TeenBookaLover. PUNKTmedis är verkligen ett bibliotek som jag tycker om och deras ungdomsfokus är inspirerande. När vi kom bjöds vi på goda bullar och fick möjlighet att samtala med varandra och de förlagspersoner som var på plats. Sedan började samtalen med en författare åt gången först för att sedan få möjlighet att ställa frågor till dem båda på slutet. Först ut var Magnus som är aktuell med Skärvor av J. Lihini och han pratade om skrivprocessen, vad han stör sig på hos hos andra författare, vilken bok han tycker bäst om och vad Skärvor av J handlar om.

Sedan var det Marias tur och hon är aktuell med Miriam om natten (för övrigt med ett otroligt snyggt omslag). Hon och Lihini samtalade om hur det är för henne att skriva och hur det var att återvända till Uppsala och studentlivet där samt hur det är att ta sig en ny identitet. När vi fick möjlighet att ställa frågor var det frågor om hur en orkar fortsätta att skriva när det känns som om en inte kommer någonstans, hur lång tid det tar att skriva en bok och om hur det känns om något blivit fel efter att en bok blivit tryckt.

I och med att PUNKTmedis är ett ungdomsbibliotek och Bonnier Carlsen ger ut barn- och ungdomsböcker var det inte konstigt att det var många unga på plats för bloggträffen. Och det är så otroligt roligt, intressant och lärorikt för mig som vuxen att få möjlighet att vara med vid sådana tillfällen. När målgruppen, det vill säga ungdomar, är med får jag förstahandsinblick i vad de tycker och tänker om böckerna. För vanligtvis diskuterar jag ungdomsböcker med andra vuxna som läser och tycker om ungdomsböcker.

Innan vi gick hem fick vi alla en goodiebag med böcker i, dessutom var kassen den nya snygga tygkassen från PUNKTmedis så jag blev dubbelt så glad över gåvan. I påsen låg Skärvor av J, Miriam om natten och Född fenomenal av Josephine Bornebusch. Jag ser fram emot dem alla tre. Tack så mycket Bonnier Carlsen för att jag fick komma.

Onanisterna

Bilden har jag lånat från rabensjogren.se
Jag tyckte väldigt mycket om Gul utanpå som är Patrik Lundbergs första bok, det gjorde jag verkligen. Men den nya boken Onanisterna den är något alldeles extra. Jag slukade den på en dag, helt omöjlig att lägga ifrån sig och när den var slut var jag helt tagen. Den ger mig en bild av hur det kan ha varit för dem jag gick i skolan med och som valde att bo kvar efter studenten, i den lilla orten där vi växt upp, sida vid sida under sisådär 18-19år. För sanningen är den att så fort jag tog studenten, hade sommarjobbat färdigt och augusti kom så for jag till Stockholm och började läsa på universitetet. Det fanns inget annat alternativ för mig än att flytta. Jag var ämnat för ett annat liv (inte på något sätt bättre bara ett annat på en annan plats). Jag hade så länge jag växt upp känt att jag var fel och inte passade in. Och jag behövde komma till en storstad där det fanns fler alternativ. Onanisterna ger mig dock en så tydlig bild av hur det kan ha varit för mina jämnåriga som inte flyttade, började plugga eller jobba på en annan ort (en större ort än den vi växt upp i).

Boken handlar om Kim och om hans bästa vän Simon och de andra polarna. De har just tagit studenten och nu väntar Komvux för Kim och Simons del. För medan de var fullt upptagna med att vara skolans kungar och leva livet så rann studierna dem ur händerna och det måste de nu ta igen. Livet går nu ut på att läsa in gymnasiet, äta mat på diverse hak runt om i Sölvesborg, hänga med polarna och spela fotboll. Men så händer något med Kim, dels träffar han Robin, han lyssnar på Håkan Hellström och börjar lyssna på Säkert och Markus Krunegård och dels kommer Malmö in i hans liv. Och efter det blir inget mer sig likt. 

I Gul utanpå kunde jag så väl känna igen mig i hur det är att växa upp som rasifierad i ett vitt samhälle, hur det är att söka sina rötter och att på sätt och vis komma hem och bli lite mer hel. I Onanisterna får jag spegla mig i hur det är att växa upp på en ort där du är annorlunda (inte bara vad gäller din hudfärg), där du har en roll du nödvändigtvis inte trivs med och som du inte kan ta dig ur om du inte flyttar därifrån. Boken handlar om att växa upp, växa ifrån och längta efter något annat. Om att på en annan plats finna ett sammanhang som på sätt och vis känns mer som hemma än det som i alla år varit ditt hem. Det kryper i mig under läsningen och jag känner så för Kim när det börjar skava hos honom. När Sölvesborg är för litet och när det känns som om livet är en skiva som går på repeat och det är ett spår som inte längre är bra och det skaver i öronen. Till en början vet Kim inte riktigt vad det är som är fel men så kommer Robin tillbaka in i hans liv och visar upp nya möjligheter. Så får Kim äta ny mat, lyssna på ny musik, träffa nya människor och inser att han är ämnat för något annat. Det är nödvändigtvis inte finare än det hans vänner ägnar sig åt, det är bara något annat och något som passar honom bättre.

Visst finns det saker som jag tycker mindre bra om med boken, som den grabbiga jargongen, det ihärdiga användandet av sexuella referenser och titeln (Patriks definition av vad onanister är tycker jag han hade kunnat välja ett annat ord för men hej det är inte min bok så vem jag att kommentera på detta). Men bortsett från det är det här en bok om min generation, vår coming of age-berättelse. Och med vår menar jag vi som kommer från en mindre ort eller småstad, vi som är dåtidens arbetarklass, vi som blev lovade att vi kunde göra vad vi ville bara vi la manken till. Vi som drömde om något annat, ett annat liv med andra ramar än de vi växt upp med. Den finaste raden i boken är: "Lyckligast är den som har både rötter och vingar". För även om vi (både Patrik, Kim och jag) tog oss vidare så är i alla fall för mig min hemby mina rötter. Även om jag nu bor i storstan och har hittat till ett sammanhang där jag trivs och kan vara mig själv så är min hemort ändå hem och jag skulle inte vara den jag är utan den. Jag är bara så glad att jag fick vingar också. Och att Patrik Lundberg skrev den här fina boken, där jag kan se tillbaka, försonas med och få inblick i det liv jag hade kunnat leva om jag stannat kvar. Tack så mycket för det Patrik!

lördag, september 20

Bloggen fyller 5 år!


Den 7 september så fyllde den här lilla delen av cyberrymden även kallad bloggen Sincerely Johanna hela fem år!!! Bloggen var ju dessvärre pausad just då så jag missade att blogga om födelsedagen. Att blogga är så otroligt roligt och tack vare mitt bloggande har jag genom åren fått möjlighet att lära känna så många fina människor, varit på skojiga event och fått braiga tips.

Även om jag använder andra sociala medier också (Instagram och Twitter) så är det något visst med bloggen. Här kan jag skriva längre inlägg om saker jag sett, läst och upplevt. Jag vill rikta ett stort tack till de förlag och andra kulturinstitutioner som har bjudit in mig till olika events, samtal, utställningar och bidragit med recensionsexemplar genom åren.

Men det största tacket vill jag rikta till er läsare. Utan er skulle det här inte vara lika roligt och jag är så tacksam att det finns människor som vill läsa det jag skriver. Tack för att ni finns, tack för att ni klickar in er här och tack för att ni kommenterar. Nu ska jag fira och det på ett av de finaste sätten, med en bok. Puss och kram!

Ungdomsböcker hos Rabén & Sjögren hösten 2014

I torsdags morse tog jag mig genom ett dimmigt Stockholm till Rabén & Sjögren och deras ungdomsboksfrukost. Jag har varit uppspelt över den ända sedan jag fick reda på datumet och sedan även vilka författare som skulle vara med. Jag var på plats tidigt för jag ville få mitt exemplar av Patrik Lundbergs nya bok signerad. När det var gjort minglade jag med andra bokbloggare, bibliotekarier och personer från förlaget samtidigt som jag åt frukost. Sen körde det igång och det var sex författare på plats och pratade om sina böcker. Och många av dem står på min lista med böcker jag inte får missa i höst.
Bilderna är tagna av och tillhör mig, Sincerely Johanna
Eftersom Patrik Lundberg skulle iväg till Gomorron Sverige direkt efter sitt prat fick han vara först ut. I höst är Patrik aktuell med sin andra bok Onanisterna (recension av den kommer imorgon). Han pratade om boken och visade oss bilder på ställen i Sölvesborg och Malmö som figurerar i boken. Det var riktigt skoj att se dem på bild och hur de ser ut i verkligheten kontra hur jag föreställde mig dem när jag läste boken. Och så pratade han om titeln (vilket jag tänker mig att han kommer att få prata om till leda i höst) och varför boken heter som den gör. 

Johanna Koljonen var näst på tur och hon inledde med att säga att hon var väldigt nervös. Hon hade dock inget att vara nervös för, det gick jättebra. Det var seriealbumet Oblivion High 2 Johanna skulle prata om, där hon har skrivit texterna och Nina von Rüdiger har tecknat. Det är en serie som utspelar sig i Upplands Väsby och det här är bok två i serien. Jag som numera läser och gillar serier blev väldigt sugen på att läsa både del ett och del två.

Morgonens internationella gäst var finska Salla Simukka. Hon är aktuell med första boken i en trilogi, Röd som blod. Det är en thriller vars uppkomst kom till i en bokaffär i Frankfurt. Salla kom på titlarna på alla tre böcker först och fick efter det jobba fram historierna. Till vardags är hon översättare och författare. Vi fick se några av översättningarna av Rött som blod. Det roliga var att den tyska översättningen är dubbelt så tjock som den finska (och svenska) och hon undrar hur det kommer sig. Rättigheterna till böckerna har sålts till hela 47 länder (!) vilket jag antar är en författares dröm.

Gunnar Ardelius är äntligen tillbaka med en ny ungdomsbok och som vanligt har den en supersnygg titel. Den heter Vill ha dig så illa. Likt Patriks bok handlar den om ett gäng ungdomar som precis har slutat gymnasiet och hur deras liv nu ter sig. Men i den här boken är en i gänget försvunnen! En rolig anekdot som Gunnar berättade var varför en av karaktärerna hete Jeppe. På en blogg hade det diskuterats varför Gunnars karaktärer alltid heter så konstiga namn och varför kunde de inte heta något vanligare, typ Jeppe. Och voilà nu heter en karaktär Jeppe.

Carolina Ståhlberg var ännu en av författarna från Kolik förlag denna morgon, även hon aktuell med ett seriealbum. Det heter Necropop och är en mangabok i något så ovanligt som fyrfärg. Vilket såg väldigt mäktigt ut på den bilder från boken som vi fick se. Carolina ritar serier till KamratPosten och Necropop är ett svar på en önskan att hon ska rita serier för lite äldre barn än de som läser KP. Där heter serien Bleckmossen.

Sist ut var Christina Wahldén som är aktuell med boken Villig. Den kan ses som Kort kjol 2.0, vilket var Christinas första bok och som har samma tema, det vill säga våldtäkt. Det här är en viktig bok på ett jobbigt tema. Trots att Kort kjol kom ut 1999 har den lånas ut massor med gånger på biblioteket senaste året. Säkerligen för att det är ett tema som berör och som ständigt, tyvärr, är aktuellt.   
Jag som dessvärre missar Bokmässan i år tycker att det här var ett mycket fint substitut då jag fick möjlighet att höra författare prata live om sina aktuella böcker. Det är också trevligt att vi får möjlighet att mingla både med författarna, förlagspersoner och andra besökare (där många av oss är bloggare). Tack för att jag fick komma Rabén & Sjögren.

fredag, september 19

Bokmånad: augusti

I augusti påbörjade jag säkert tio böcker. Jag läste något kapitel, halva boken eller skummade lite här och där. Därför bli statistiken över utlästa böcker löjligt låg. Jag läste ut två böcker. Förhoppningsvis blir de påbörjade böckerna utlästa snart.

Som en drömbild av Nora Roberts
Fangirl av Rainbow Rowell

Totalt antal lästa böcker: 2st 
Antal böcker lästa på engelska: 1st
Antal böcker lästa på svenska: 
1st

torsdag, september 18

Fangirl fjärde och sista veckan

Bättre sent än aldrig lyder ju ordspråket och det tar jag fasta på. Det har varit väldigt mycket i mitt liv på sista tiden och bloggen fick pausa ett tag, men nu så ska jag vara tillbaka. Det är dags för mig att gå i mål med min läsning av Fangirl. Bokpotaten som jag läste tillsammans med har redan skrivit sitt sista inlägg om boken. Till den sista gången hade vi inget särskilt fokus utan skulle endast summera läsningen. Så vad tyckte jag då?

Den sista delen ger svar, reder ut och syr ihop historien. Men det skaver ändå i mig. Jag är inte tagen med samma storm som av Eleanor & Park. Med Fangirl har jag verkligen fått kämpa med läsningen. Dels är det Wren som jag störde mig så mycket på att jag hade svårt för hela syskonrelationen. Sen är det föräldrarna som jag bara vill säga till att de måste ta sig i kragen och skärpa sig, båda två. Nick är bara en jobbig typ och hela fanfictiongrejen gick mig förbi.

Cath är ju en gullig filur och jag gillar henne, jag lider med henne stundvis (som vid nyår där hon vacklar om hon ska åka tillbaka till skolan eller inte, tårar och mer tårar) och jag gläds med henne. Levi är mysig och jag gillar deras samspel och relation genom hela boken. Rumskompisen, Reagan, växer utmed resans gång och jag gillar läraren. Det är ingen tvekan att Rainbow Rowell kan det här med att skriva trovärdiga, levande och intressanta karaktärer. 

Även om den här boken inte föll mig i smaken tänker jag inte ge upp Rainbow Rowell. Jag vill gärna läsa hennes böcker skrivna för vuxna, Landline och Attachment. Här kan du läsa om första veckan, andra veckan och tredje veckan. Tack till Bokpotaten för samläsningen.

onsdag, augusti 27

Programmet för Stockholm Literature är släppt

Bilden har jag lånat från modernamuseet.se
Min första reaktion när jag läst programmet för årets upplaga av Stockholm Literature var besvikelse. Va kommer det ingen författare jag är sugen på eller ens vet vem det är? Men så kom jag över det och förväntningarna som var skyhöga efter förra året. Det kanske kan bli bra det här. Dels kommer det en hel del bokbloggare till festivalen och de vill jag gärna träffa. Och dels kan det här bli ett gyllene tillfälle att upptäcka nya författarskap som jag inte kände till innan. Det kommer att vara en invigning på fredagskvällen och sedan pågår festivalen lördag och söndag. Författarsamtal, läsningar och filmvisningar och performance samt signeringar är grundbultarna i festivalen.

FREDAG

AUDITORIET/MODERNA BAR
19.00-20.00 Invigning | Årets översättning | Samar Yazbek (SV/AR)
20.00-23.00 Invigningsfest i Moderna Bar

LÖRDAG

AUDITORIET
10.30-11.15 Aminatta Forna; Key Note Speaker (EN)
11.45-12.30 Juan Gabriel Vásquez & Lena Andersson (SP/SV)
13.00-13.45 Ying Chen & Meriç Algün Ringborg (EN)
14.15-15.00 Edmund White & Aykan Safoğlu (EN)
15.30-16.15 Nthikeng Mohlele & Elisabeth Hjorth (EN)
16.45-17.30 Enrique Vila-Matas & Daniel Sjölin (SP/SV)

SÖNDAG

AUDITORIET
11.45-12.30 Michail Sjisjkin & Sofi Oksanen (EN)
13.00-13.45 Goran Vojnović & Akram Zaatari (EN)
14.15-15.00 Josefine Klougart & Anna Clarén (DK/SV)
15.30-16.15 Carol Ann Duffy (EN)
16.45-17.30 Álvaro Enrigue & Carina Burman (EN)

Festivalpasset kostar 299kr och de olika samtalen etc 20kr/st (!!!). Jag kommer nog gå på en hel del.
Ses vi där?

tisdag, augusti 26

SVUNG

Den här veckan är det som bekant SVUNG-vecka i bloggsfären. SVUNG står för svenska ungdomsböcker. Jag kommer att både skriva arga inlägg, glada inlägg, tipsa om mina favoriter och lägga upp recensioner under veckan. För att kicka igång veckan kommer här mina fem favoriter bland svenska ungdomsböcker. Det är böcker som jag återkommer till, som jag plockar upp med jämna mellanrum och läser om stycken i, som jag alltid tipsar om och som jag tycker hemskt mycket om.
1. Syskonkärlek av Katrina von Bredow
En av de absolut finaste och sorgligaste böcker om kärlek jag någonsin läst.

2. Det är så logiskt alla fattar utom du av Lisa Bjärbo
En troligt fin debutbok med vackraste titeln, om ungdomskärleken i sin renaste form.

3. Antiloper av Ester Roxberg
Om vänskap, om smärta, om att slå sig fri och om att växa upp. Åh den är så bra!

4. Min typ brorsa av Johanna Lindbäck
Lindbäck är en mästare på det vardagliga. Denna hennes bästa, gör mig fortfarande arg över slutet. 

5. Gul utanpå av Patrik Lundberg
En bok jag önskar hade getts ut när jag var ungdom. Om identitet, att finna sig själv och om mamma.

Vilken bok är din favorit ungdomsbok?

måndag, augusti 25

Sov gott Birgitta

Bilden har jag lånat från vilaser.se
I helgen somnade en av Sveriges största författare in, Birgitta Stenberg. Hon avled i sviterna av cancer, 82 år gammal. Jag har alltid varit så imponerad av henne och hennes coolhet. Om ni vill ta del av henne och hennes liv kan jag varmt rekommendera intervjun i senaste Vi Läser (nr 4) och hennes senaste sommarprat i P1. Vila i frid Birgitta och "nu är det här och alles ist gut"


lördag, augusti 23

Fangirl tredje veckan

Vi har snart läst ut Fangirl och denna lördag har jag och Bokpotaten läst tre fjärdedelar av boken som vi har en samläsningen av. Tills idag skulle vi ha läst till och med kapitel 29 och fokus kommer i alla fall för min del att ligga på föräldrarna. Men vad har hänt sedan sist då? Utan att ge bort för mycket av handlingen: Cath och Wrens pappa mår inte så bra, mamma gör en återkomst i tvillingarnas liv (inte helt okomplicerat), Levi åh Levi, jullov och tvillingarnas relation har väl gått från sval till iskall.

Det har kommit smygande att något är fel med pappan men vi har inte fått reda på exakt vad det är, inte fören nu. Pappa jobbar med marknadsföring och är väldigt kreativ. Han jobbar mycket, för mycket och under den tidiga vintern når han en gräns. Detta tar Cath och Wren väldigt olika och Cath är den som lämnar allt och åker hem till pappa medan Wren stannar kvar i skolan. Under den här delen av boken som vi har läst den här veckan blir det otroligt tydligt vilken splittrad familj detta är och hur de alla tre är skadade på något sätt. Om det i Eleanor & Park var misär, fattigdom och misshandel är det i den här boken med dysfunktionellt på annat sätt. Tvillingarna tar föräldrarnas skilsmässa på olika sätt och detta skapar roller som de fortfarande har på sätt och vis. Jag känner att pappan får ta sig i kragen, ta tag i problemet och sluta få speciellt Cath att oroa sig och vara barn till sin förälder och inte tvärtom. I den här delen av boken kom också tårarna. Jag led så med Cath vid ett tillfälle när hon känner att det är lönlöst och hon inte vill eller orkar längre.

Mamman har lämnat familjen när barnen bara gått några år i skolan och fortfarande var ganska små. Hon har inte hållit kontakten men har nu när de är unga vuxna ändrat sig och vill ha en kontakt och relation. Detta splittrar systrarna än mer och jag blir vansinnig på mamman. Hur kan hon bara lämna sina barn, vara borta i flera år och sedan bara förvänta sig att de ska förlåta och ta henne till sig och sina hjärtan ovillkorligt igen? Moderns återtåg ger även en förklaring till varför Wren är som hon är, vad hennes problem är. Det gör dock inte att jag tycker bättre om henne. Även om deras mamma gör ett återtåg så är hon ändå bara med i kulisserna i boken och mycket sägs mellan raderna på något vis. I och med att Cath och Wren har så olika relationer och vi får läsa boken utifrån Caths perspektiv så blir hon inte så närvarande. Även om hennes frånvaro säger mer än en närvaro. En sak är ju klar och det är att familjer påverkar oss. Våra föräldrar och deras val påverkar oss. Och syskons relationer till sina föräldrar kan påverka syskonrelationen.

Nästa vecka läser vi ut boken och pratar om den som helhet. Det ska bli mycket spännande att se hur det hela slutar. Läs vad Bokpotaten tycker om veckans läsning här, länk. Och så hörs vi i kommentarsfälten om veckans läsning och med nytt inlägg nästa lördag.

fredag, augusti 22

Cecilia Uddén på Kulturhuset

Bilden är tagen av och tillhör mig Sincerely Johanna
I onsdags var jag på samtalet mellan Lena Sundström och Cecilia Uddén Kulturhuset Stadsteatern i deras serie På djupet. Och vilket samtal det var sedan. Jag är fortfarande helt tagen av det så här några dagar senare. Den stora anledningen till att det var så bra vad Lena Sundström och hennes intresse för Cecilia Uddén. Lena ställde nyfikna frågor som om hon själv gärna ville veta svaret inte för att hon var tvungen att få samtalet att rulla vidare. Jag har varit på många samtal där samtalsledaren mest är intresserad av sig själv och då faller det liksom platt. Men Cecilia var väldigt bra hon också. Hon ville dela med sig och berätta och det kändes som om den fullsatta salongen inte var där utan vi var som flugor på en vägg när dessa två kvinnor förde ett privat samtal. De pratade om hur det är att arbeta i Mellanöstern, hur det har varit för henne som kvinna både i Mellanöstern och hur hennes manliga chefer i Sverige har behandlat henne, om fördomar kring de människor vars länder/områden/kulturer hon bevakar men även hennes egna.

Cecilia Uddén är för mig en röst jag har växt upp med. Hennes avslutning på sina inslag: "Det här är Cecilia Uddén för Sveriges radio i XX" har följt mig genom åren. Hennes röst är ikonisk för mig och det var så häftigt att få sitta där i 1,5 timme och lyssna på henne när hon berättade och inte bara 1-2 min som det brukar vara på radion. Det här var ett väldigt bra samtal att inleda säsongen med och jag är så glad att serien har öppnats upp för fler än författare. Kolla in vilka mer som kommer i höst, länk.

torsdag, augusti 21

Nathalie: en delikat historia

Bilden har jag lånat från bokus.se
I min bokcirkel läste vi nu senast Nathalie- en delikat historia av David Foenkinos. Vår vana trogen från Sekwa förlag (vi tycks endast alternera mellan två förlag, Sekwa och Gilla böcker). Boken handlar om Nathalie. Hon träffar på François på en trottoar en dag. De gifter sig och lever otroligt lyckliga. Så en dag omkommer François och Nathalie blir förkrossad, fast på det där franska sättet och inte det klichéartiga amerikanska vi är så vana vid från tv och film. Nathalie arbetar på ett svenskt företag och har en chef som är otroligt störig och påstridig, han heter Charles. På samma företag arbetar en försynt svensk kollega vid namn Markus. En dag kysser Nathalie Markus på ren impuls och nu tar den delikata historien sin början. Vi får följa Nathalie på jobbet och privat och denne speciella Markus som är som en gammal farbror fastän han inte mer än dryga 30 år.

Jag tyckte mycket om boken och det är verkligen en fin historia. Den går väldigt fort att läsa, då det är ett lätt språk, korta kapitel och insprängda stycken som är mer av referenser än en del av själva historien. Just det där med stycken av kuriosa tyckte jag var festliga, de gav en extra dimension till historien. I mitt tycke är det en väldigt fransk bok, så där mysig och vacker och som förlaget är mästare på att hitta och ge ut. Det var både själva berättelsen och språket som kändes franskt. Berättelsen smyger sig fram, den är filosofisk och lösryckt på det där franska sättet som jag gillar. Även om jag läste den svenska översättningen kunde jag ändå få en känsla för hur boken hade varit att läsa på originalspråk. Och där ska översättaren ha en stor eloge, hon heter Sofia Strängberg, som har lyckas behålla känslan och berättelsen kändes inte översatt och stel. Det kan lätt bli att det hela känns konstlat när en stil översätts, men här köper jag stilen rakt av.

I och med att jag läste en upplaga som har filmatiseringen av bokens filmomslag som bokomslag och rollen som Nathalie spelas då av Audrey Tautou, såg jag hela tiden henne för mitt inre. Vi pratade om detta i bokcirkeln och funderade på om det är en svensk eller fransman som spelar Markus. För i boken köper jag inte att han är svensk. Han känns som så svensk som en fransman kan tänka sig att en svensk skulle kunna vara. Men jag som svensk tyckte inte att han kändes speciellt svensk. Jag vill verkligen se filmen och se hur de har gjort den. Och framför allt vill jag se hur de har löst de där bitarna av insprängd kuriosa. Alla tre i bokcirkeln gillade boken och den fick en solid trea när vi diskuterat färdigt.

onsdag, augusti 20

Kulturkollo

Bilden har jag lånat från kulturkollo.se
I helgen lanserades bloggkollektivet Kulturkollo. Det är sju bokbloggare som nu kommer samman och driver denna gemensamma blogg och plattform. Många känner säkert till bloggarna sedan innan, det är Och dagarna går..., Enligt O, Hyllan, Lyrans noblesser, Camilla läser, Fiktiviteter och Litteraturkvalster & småtankar.

Det är utlovat recensioner, diskussioner om böcker, samläsningar och utlottningar av böcker. Men även det jag ser mest fram emot annan typ av kulturbevakning utöver böcker. Det ska bli väldigt intressant att läsa just de inläggen då även jag brinner för fler typer av kultur än bara litteraturen.

De sju bloggarna har trots att lanseringen skedde i lördags redan hunnit publicera massor med inlägg och det kommer flera per dag (jisses hur ska jag hinna med?). De utlovade utlottningarna har redan dragit igång och jag rekommenderar er alla att tävla om Eleanor & Park. Det kommer även bli en första samläsning i form av Maken (som det också går att tävla om). Många olika typer av listor har även presenterats.

Roligt att ni har llanserat och det ska bli spännande att följa er Kulturkollo!

tisdag, augusti 19

Invigning av nya Lava

Bilderna är tagna och tillhör mig, Sincerely Johanna
Förra veckan var det invigning av nya Lava Kulturhuset Stadsteatern. Lava är numera både ett bibliotek och en verkstad för tonåringar mellan 14 och 25 år. Det var verkligen på tiden att det öppnade ett bibliotek för de något äldre ungdomarna och ung vuxna. Sedan innan finns Rum för barn, TioTretton och sedan vuxenbiblioteket, Biblioteket Plattan. Men det där rummet som tonåringarna kan hänga har saknats. Det var jag och många med mig som var övre den åldersgräns som finns under själva invigningen även om det fann några ur målgruppen på plats också. Invigde gjorde Ingemar Fasth (litteraturchef), Helena Gomér (barnbibliotekariechef), Madeleine Sjöstedt (kulturborgarråd i Stockholm) och Benny Fredriksson (VD för Kulturhuset Stadsteatern).

Besökarna bjöds på isglass (hurra för alternativ till det där glaset alkohol som brukar vara på liknade tillställningar) och underhållning. Efter invigningstalen fick besökarna strosa runt och utforska lokalerna. Här finns musikrum, bibliotekshörna, pysselhörnor, en scen, en trappa att hänga i och mycket mer. Jag är verkligen avundsjuk på målgruppen som har detta coola ställe att hänga på. Min stora stora förhoppning är att det kommer att bjudas in en massa författare så att jag äntligen får gå på ungdomsboksförfattarsamtal. Och främst hoppas jag att vi som är för gamla för Lava får smyga oss in och lyssna då.

Eftermiddagen avslutades med ett spoken word-framträdande från Revolution Poetry och hiphopkonsert med Adam Kayama. Vilket var riktigt häftigt båda två, hoppas på mer sådant. Förhoppningsvis hittar massor med unga till Lava nu. Jag hoppas att de både får utveckla och förkovra sig i sådant de gillar, men även upptäcker nya saker i och med bredden om finns i verksamheten.

Tre på tre

Tess som har bloggen Pocketlover kör även i år sin bokutmaning Tre på tre. Den utmaningen går ut på att välja tre böcker, läsa dem under tre månader. Det vill säga böckerna ska läsas någon gång mellan september och november. Jag har velat fram och tillbaka med vilka böcker jag ska välja till årets omgång. Nu har jag äntligen bestämt mig och det blir tre hyllvärmare som många läst och hyllat. De blev samtliga på engelska och det känns bra då jag får öva upp den lite. Jag valde:

Me before you av Jojo Moyes
Tell the wolves I'm home av Carol Rifka Brunt
Half of a yellow sun av Chimamanda Ngozi Adichie

Nu är bara den stora frågan vilken av böckerna jag ska börja med.

måndag, augusti 18

Världens längsta bokbord

Igår avslutades Stockholms Kulturfestival med det sedvanliga Världens längsta bokbord. Utrustad med min nya fina bibliotekskasse så begav jag mig in till city för att ta mig ann rad efter rad med böcker. Det är som vanligt mycket deckare, sönderlästa pocketböcker för 30 kr (det är inte ett fynd), gamla böcker som folk inte vill ha, gamla böcker som folk vill ha och så lite nytt från mindre förlag som är på plats. Jag börjar bli rätt rutinerad på att skanna av bokryggar och se vad som finns i lådor och uppställda på borden. Därför går det rätt fort för mig att ta mig gatan fram (det äger rum längst Stockholms turistgata nr 1 Drottninggatan). Tygkassen var tom när jag började och inte proppfull men ändå fylld när jag var klar lite mer än två timmar senare. Vad fick jag då med mig hem?
Katarina von Bredows bästa bok Syskonkärlek
Jag skulle vilja att någon väntade på mig någonstans av Anna Gavalda (samlar på hennes böcker men har inte läst något än)
Fördelarna med en kollaps av Jonathan Tropper
Moranthology av Caitlin Moran (påminner mig om att jag borde läsa ut hennes Konsten att vara kvinna)
Det enda könet av Katrine Kielos (Who runs this world? Jo än så länge män)
Rosa den farliga färgen av Fanny Ambjörnsson (vår egen favorit antropolog och genusvetare)
Blå koral av Louise Bojie af Gennäs (köpte del ett i trilogin förra året på Världens längsta bokbord, och i höst kommer sista delen)

SVUNG - temavecka om svenska ungdomsböcker

Bilden har jag lånat från svb.se men gjort ett tillägg med svart inramning
Maria på läsekoftan har haft den goda smaken att styra upp en temavecka om svenska ungdomsböcker (SVUNG) och jag är otroligt peppad inför detta. Mellan den 25 och 31 augusti kommer vi som anmält oss att prata ungdomsböcker hela veckan lång. Och du kan vara med! Det är bara att anmäla sig till Maria på hennes blogg och så lägger du det på den nivå du själv vill och mäktar med. Jag kommer att både skriva recensioner, tipsa om mina favoritböcker och inlägg av karaktär upp till kamp för ungdomsboken. Väl mött om en vecka alltså (i alla fall på det temat)!

söndag, augusti 17

Slut på romantikveckan

Nu har den här upplagan av romantikveckan nått sitt slut. Jag hoppas att ni fick några boktips längst vägen. En av de stora behållningarna med att ha läst så mycket romantiska/romanceböcker i sommar är att jag nu vet bättre var jag gillar för typer av böcker inom genren och vad som går bort. Jag gillar inte läkarromanerna, de med mordgåtor/brott, de historiska och de traditionella romantik/passions böckerna. De är för kliché, för stereotypa i könsrollerna och för smöriga för min smak. Däremot tycker jag mycket om Nora Roberts och Harlequins serie Silk. Det är vardagsnära, romantiska men har även en vettig story utöver själva kärleksdelen. Ett tips om du vill läsa romantiska böcker och gillar att läsa e-böcker är att hålla koll på främst Dito (Bokus) och Mondo (Adlibris). Under sommaren hade båda superpriser på Harlequins böcker och jag köpte en drös för under hundralappen. Nu i veckan hade Harlequin själva en kampanj på sin Preludé-utgivning (ännu mer vardagskontext och romantik), därifrån har jag inte läst något. Men jag klickade genast hem en tre böcker från Kimberly Van Meter som jag sett i deras utbud under sommaren men inte läst något av.

Något jag är på jakt efter är böcker där det finns en huvudperson som inte är vit, säg en brun tjej, som jag skulle kunna få identifiera mig med. Jag förutsätter att de alla är vita, för det brukar skrivas ut om en person har en annan hudfärg och alla personer på omslagen är vita. Sen skulle det vara roligt och läsa annat än amerikanska författare. Amerikanarna och deras romantik kan jag nu, jag är sugen på att läsa någon författare som inte är från USA. 

Även om den här omgångens romantikvecka är slut är det inte sista gången jag skriver om den här typen av böcker här på bloggen. Jag ska ju läsa Kimberly Van Meters böcker, Nora Roberts Nyårskyssen kommer i september och så kommer det säkert någon mer bok jag klickar hem. Om ni har några boktips är det bara att lämna en kommentar.