Och vinnaren är...

Nu har jag äntligen dragit en vinnare i tävlingen om ett exemplar av Det är inte jag, det är du och på den vinnande lotten stod det..... Boklusens Bokblogg! Grattis till vinsten. Skicka din adress till sincerelyjohanna@gmail.com så kommer boken på posten. Tack så mycket ni som var med och tävlade!

Glöm inte att tävla

Ni har väl inte missat att ni kan vinna Det är inte jag, det är du av Mhairi McFarlane? Tipsa mig om en bok jag borde läsa i sommar så har du chans att vinna. Här hittar du tävlingen, länk.

Foyles vs Waterstones + bokinköpen från London

I slutet av maj fyllde jag 30 år och det firade jag med en resa till London. Under själva födelsedagen hade jag bara en önskan och det var att få gå i boklådor hela dagen. Förutom att titta in i en del independent boklådor så var jag och min syster mest inne på Foyles och Waterstones respektive flaggskeppsbutiker. Den förstnämnda ligger vid Charings Cross och den andra vid Picadilly Cirkus. Det är Storbritanniens stora kedjor och både dessa flaggskeppsbutiker har sex våningar med ett fik/restaurang högst upp. Jag hade aldrig varit på Foyles förut men är väl bekant med Waterstones (vi var även inne i deras butik vid Covent Garden som är en av mina favoriter). Efter att ha promenerat under förmiddagen och både varit lite turistiga (var inne en sväng på National Gallery) och inne i små boklådor lägst vägen gick vi med bestämda steg mot Foyles. Väl där åkte vi högst upp och tog oss en ordentlig fika för att ladda batterierna. I denna jämförelse om fik/restaurang vinner Foyles ronden om gott utbud av ätbart och Waterstones vinner på utsikten.

Innan resan hade jag sett på Foyles instagramkonto att de skulle ha en kampanj med ta 3 betala för 2 så jag såg verkligen fram emot att handla. När vi fikat klart och tog oss ner i butiken slogs vi av hur ljus och luftig den var. Visst fanns det små bokbord/öar lite här och var med olika teman. Men de där borden med böcker som ingick i erbjudandet hittade vi inte någonstans i butiken. Så vi gick och frågade om kampanjen var slut och fick till svar att det var den inte men böckerna som ingår står i hyllorna. Nu började det svåra, för till skillnad från Waterstones så frontas inte så mycket av böckerna med framsida. Många eller nästan alla titlar står med ryggen till och det innebar att vi var tvungna att dra ut och kolla på varenda bok för att se om de var del av kampanjen. Innan jag åkte hade jag gjort en lista med titlar som jag var på jakt efter men jag var även öppen för att bli inspirerad av ny böcker jag inte kände till. För i London är de väldigt duktiga på just att skylta och fronta med böcker i bokhandeln på ett sätt som Sverige har mycket att lära där topplistorna dominerar (i alla fall hos kedjorna). Men inne på Foyles var det svårt att bli inspirerad, där krävdes det nästan att du visste vad du var ute efter och sedan gick och plockade ut den boken ur hyllorna. Det hela resulterades i att jag gick därifrån tomhänt och lite besviken. Visst är deras fina hälsning när du kommer in i butiken fin, visst är den ljus och luftig men särskilt inbjudande att strosa runt och inspireras är det inte. Därför kändes det bra att gå till ett säkert kort, Waterstones.

Så vi traskade på genom stan och kom således fram till bokhandlarnas bokhandel. Vi åkte högst upp även där men mest för att titta på utsikten än att äta. Sedan gick vi våning för våning och spenderade mest tid på barn- och ungdomsplanet samt det för skönlitteratur. Här däremot fanns det bord med kampanjer och erbjudande överallt och i själva bokhyllorna står många av titlarna med framsidan till. Jag hittade titlar som jag både hört talas om innan och inte på ett snabbt och enkelt sätt. Visst är Waterstones mörkare och murrigare än Foyles men de vinner på skyltning och att vara inbjudande och inspirerande. Medan Foyles fokuserade på dystopier och trilogier på ungdomsavdelningen (en trend som var aktuell när jag var i London för tre år sedan med) hade Waterstones klassiska barn- och ungdomsböcker (olika bord för olika åldersgrupper), tips på perfekt sommarläsning, ett bord med erbjudande och ett med bok blir film-tema. Samma sak var det när vi kom ner till vuxenavdelningen med skönlitteratur. Där var det öar av tematiserade bokbord och många av dem hade kampanjen som fanns i hela butiken, ta 2 böcker få ena för halva priset. Så från att inte ha handlat något på Foyles så köpte jag fyra böcker på Waterstones. Vi var faktiskt tillbaka på det här Waterstones dagen efter och då köpte jag en omgång böcker till. Och sista dagen i stan var vi inne på ett Foyles som ligger vid South Bank där vi också bodde och där köpte jag också några böcker.

Sammanfattningsvis så vinner Waterstones för min del och så här ser argumenten ut för respektive bokhandel.

Foyles
+ Ljus och lyftig
+ Fint fik högst upp
- Stort utbud men du måste veta vad du letar efter för det bjuder inte in att spontant bli inspirerad då böckerna står med ryggen utåt

Waterstones
+ Stort utbud och inspirerande skyltning dessutom lätt att hitta till erbjudanden på alla våningsplan
+ Utsikten från restaurangen
+ Mycket personal i butiken så det finns alltid någon nära till hands att fråga om hjälp
- Lite mörkt inne i butiken

På det stora hela ser min totala bokshoppning under Londonresan ut så här. Det blev 11 böcker totalt, nio av dem är YA/ungdomsböcker. De två "vuxenböckerna" är inköpta på flygplatsen i häftat format vilket var väldigt tursamt för jag hittade bara dem i inbundet inne i stan och då var de så tunga. Hälften av alla böckerna hade jag på min lista sen innan och hälften var böcker jag hittade i butiken och blev inspirerad att köpa. Några av dem kommer ut på svenska under året men jag tyckte bättre om de engelska omslagen så jag köpte dem där istället. I högen finns både lättsmält, tunga ämnen/historier, nyutgivet och någon från backlist. Och så fort jag kom hem från resan satte jag mig och beställde de böcker som jag inte hittade i fysisk bokhandel (för de har endast kommit ut i USA än så länge). Nu har jag sommarläsning i alla fall och jag kom hem med mest böcker från resan vilket också var målet.

Roxane Gay och Chigozie Obioma på Internationell författarscen

De två bästa författarsamtalen på Internationell författarscen på Kulturhuset Stadsteatern i vår var helt klart det med Roxane Gay och Chigozie Obioma. Gay är aktuell med essäsamlingen Bad feminist och den skönlitterära I vilt tillstånd (har läst den första men inte den andra) och Obioma med Fiskarmännen (recension kommer nästa vecka).

Först ut var Obioma, han samtalade med kulturjournalisten Nina Solomin. De pratade om hans bok, om skrivprocessen och om att han inte vill att boken ska ses i skenet av postkolonial litteratur. Det tycker jag är väldigt intressant för jag tänker mig att många i västvärlden gärna ser honom och säg Chimanada Ngozi Adichie som författare inom det postkoloniala fältet och att deras böcker ska ge förklaringar till hur den afrikanska kontinenten har påverkats, utvecklats och fungerar efter kolonialiseringen från Europa. Det var vid ett tillfälle i samtalet som samtalsledaren ryggade tillbaka och inte alls förstod att det var legitimt att slå sina barn, en sekvens som finns med i boken med som Obioma också pratade om förekommer idag i Nigeria. Där blev det både ifrågasättande och ett tilltal som var fördömande snarare än visade prov på förståelse för olika kulturella syn på barnuppfostran och att alla inte gör som vi i västvärlden gör och att det inte behöver vara fel. Nu är inte jag för barnaga men jag förstår att alla inte gör som vi i Sverige och kom ihåg att det inte alltid har varit förbjudet att slå sina barn här heller. Nog om detta. Obioma läste högt ett flertal gånger ur boken och det var verkligen en trollbindande stämning i lokalen då när alla satt och lyssnade hänfört. De pratade även om krav från föräldrar på att bli något och någon, om stora familjer och om hur det är att flytta mellan Afrika, Europa och Nordamerika. Jag hade lätt kunnat sitta och lyssna hela kvällen för det här är en mycket intressant författare och hans bok är väldigt bra.

Så har vi kommit till Roxane Gay, denna übercoola människa.  Jag var på Babel-inspelningen dagen innan och då hade jag hälsat på henne och sagt hur mycket jag såg fram emot det här samtalet. När vi kom in i Hörsalen satt hon och hennes samtalspartner kulturjournalisten Mona Masri redan på scen och i högtalarna spelades Beyoncés nya skiva Lemonade. När jag och min syster som fått samtalet och boken Bad feminist i julklapp satte oss (på andra raden, så otroligt lyxiga platser vi hade) så såg Roxane mig och vinkade. Behöver jag säga att jag löstes upp i lyckoatomer där och då? Samtalet sen handlade både om nya boken I vilt tillstånd, om vad som händer när en person kidnappas, när en far inte betalar lösensumman och om att bli våldtagen. Men de pratade också om att vara satt på en feministisk piedestal, om Beyoncé, om vikt/skönhetsnormer och om Twitter. Gay är även hon en person som jag kan lyssna på hur länge som helst, vilket jag också har gjort för efter Babel-inspelningen har jag dammsugit Internet på samtal och föredrag med henne. Hela Hörsalen var fylld till bredden och det var så kul att se att det både var en yngre publik än normalfallet men även att det fanns en större mångfald på personerna där. Publikfrågorna efteråt höll hög klass och det var en uppfyllande känsla i lokalen. Efter samtalet var det signering och den signeringen måste ha slagit rekord i hur länge den pågick. Gay satt kvar på scenen och så fick vi komma upp till henne. Väl där tog hon sig tid att prata med alla, fotas tillsammans med de som ville. Jag och min syster samt min kompis Julia gick fram ihop och då kände Roxane igen mig och sa till min syster att "åh du måste vara Johannas syster!". Oh yes hon kom ihåg vad jag hette från dagen innan och att jag skulle ta med min syster på samtalet. Vi både fotades med henne, fick våra böcker signerade och pratade en stund. Som på moln gick vi sedan ut i stockholmskvällen. Detta kommer både jag och syrran att leva på länge.

Stockholms Litteraturmässa

För första gången arrangerades Stockholms Litteraturmässa i mitten av april i år. Den hölls på Kulturhuset Stadsteatern mitt i stan och där bjöds det på både en utställningsdel med bokbord och ett seminarieprogram. Jag var där under mässans andra dag, lördagen. Invigningen med tal och anföranden var på fredagskvällen. Under lördagen var jag både runt och kollade förlagens olika bokbord och lyssnade på två samtal.

Bokborden hölls inne i Hörsalen och det intressanta där var att alla förlag oavsett hur stora eller små de är fick exakt lika stora bord. Det var en intressant och demokratisk tanke och vi jämför med Bokmässan där förlagsjättarna är de som har störst montrar och sedan minskar montrarna i takt med hur stort eller litet förlaget är. Min syster som var med mig och som är bokmässeovan tyckte att det var mycket folk och hektiskt på mässan i Stockholm. Jag skrattade åt henne och sa att då har du inte sett mässgolvet på lördagen på Bokmässan, där kan vi snacka om hektiskt och mycket folk. Jag köpte inga böcker även om flera förlag hade både fina böcker och priser, jag sparade mig tills jag skulle till London månaden efter.

De två seminarierna jag var på handlade först om svenskhet och identitet och det andra om dystopier. Det första ville jag verkligen lyssna på och det andra hade jag planerat att gå på för att Jessica Schiefauer skulle moderera och det visade sig vara riktigt intressant på kuppen. Det första samtalet handlade om boken Sverige- en (o)besvarad kärlekshistoria och deltog gjorde två av skribenterna i antologin, Elnaz Baghlanian och Nisha Besara samt bokens förläggare Sara Nyström. De pratade om att komma till Sverige som liten, om att komma in i samhället och om att inte göra det. Dessutom läste de väldigt fint ur sina bidrag i boken. Det var ett intressant samtal men vissa av frågorna som ställdes var lite tröttsamma och känns som att de har ställts så många gånger förut. Jag blev påmind om att jag verkligen måste ta och läsa boken snart och hur inspirerade både Elnaz och Nisha är. Jag satt och var lite star struck under hela samtalet.

Samtal nummer två handlade som sagt om dystopier men även om utopier och förutom Jessica som moderator deltog David Norlin och Camilla Sten. De är aktuella med i Davids fall Dagar utan ljus, nätter utan mörker och i Camilla med En annan gryning. Under samtalet pratade de om skillnaden mellan dystopi och utopi och hur den enas dystopi kan vara någon annans utopi. En annan aspekt var att det som skrivs som en mörk dystopi skrämmande nog kan bli verklighet och inte lika långt fram i framtiden som det beskrivs i boken. Jag som annars är allt utom ett fan av dystopi blev sugen inte bara på att läsa Camilla och Davids böcker men tyckte även att det var ett riktigt intressant samtal.

Det ska bli intressant att se hur den här mässan utvecklas med åren, för det känns givet att den kommer tillbaka nästa år. Bokmässor och litteraturfestivaler finns på många ställen runt om i landet. I Stockholm har vi både Sigtuna Litteraturfestival och Stockholm Literature som tuffat på några år nu. Ingen av dem är i samma klass som Bokmässan men det gör mig absolut ingenting. Bokmässan är ett evenemang i särklass där det känns mer kommersiellt, massor med montrar där det är stort fokus på att kränga böcker. På både Stockholm Literature och Sigtuna Litteraturfestival är det samtalet om litteratur som känns mer i fokus och det är rätt befriande att det inte säljs en massa böcker eller i alla fall inte finns förlagsmontrar. På Stockholms Litteraturmässa är det mer åt Bokmässehållet men å andra sidan så är det mindre rent geografiskt och där är det små bokbord och inga jättemontrar. På återseende nästa år #litteraturmässan.

Kristina Sandberg hos ABF Stockholm

Är det någon jag kan lyssna på hur länge som helst så är det Kristina Sandberg. En tidig morgon i mitten av april begav jag mig till ABF Stockholm för en författarfrukost med Kristina, i samtal med journalisten Johanna Palmström. Eftersom det var Kristina som skulle prata var det fullsatt i publiken (en man och resten kvinnor i olika åldrar). Många av de närvarande nickade instämmande när Johanna presenterade Kristina och frågade om någon läst böckerna om Maj. Sedan följde en timmes samtal om främst nygamla boken Ta itu som ges ut igen. Där vi håller oss på 70-talet och bekantar oss med Maria som ska självförverkliga sig själv och börjar läsa konstvetenskap på universitetet och samtidigt lider av psykisk ohälsa.

Utmed samtalets gång tänkte jag mycket på Det mest förbjudna av Kerstin Thorvall och jag blev riktigt sugen på att läsa både den boken av henne och sedan Ta itu av Kristina Sandberg. Kvinnlig frigörelse, förväntningar på kvinnor kontra män och psykisk ohälsa är alla tre ämnen kanske inte de muntraste men nog så intressanta. Det var ett helt fantastiskt bra samtal och det märktes att Johannas både läst böckerna men även är påläst och kunnig i ämnen som feminism. Intresset både för Maj och hennes skapare verkar aldrig sina och jag unnar verkligen Kristina alla framgångar hon får för där har ni en hårt arbetande författare som dessutom är så vänlig och smart.

Jag behöver inte säga att signeringskön efteråt aldrig ville ta slut och att alla ville byta några ord med Kristna. Upplyft och på bra humör gick jag sedan ut i vårsolen, stärkt av att få börja dagen med ett så berikande samtal.

En kväll med Contempo Förlag

Contempo Förlag var en ny bekantskap för mig när de bjöd in till författarträff och filmvisning i våras. Vi var bland annat ett gäng bloggare som fick träffa författaren Margaret Mazzantini. Hon är aktuell med boken Hela härligheten och var därmed på Sverigebesök. Hon berättade om sin skrivprocess (sitter i ett litet litet rum och skriver dag ut och dag in tills hon är färdig), innan hon blev författare på heltid var hon skådespelerska och om hur det känns när ens bok blir film. Contempo är som ett syskon till Sekwas nästan, de ger ut italiensk litteratur på svenska och Sekwa franska diton. När jag inte läser svensk eller översatt från engelska så är det just Sekwas franska pärlor jag läser och det italienska är nytt för mig. Jag blev dock väldigt sugen på att läsa Hela härligheten när Margaret berättade om den.

Efter att ha mumsat jordgubbar och druckit bubbel begav vi oss till en biograf på Östermalm för att se Nessuno Se Salva Da Solo som bygger på Margarets bok med samma namn. Det är hennes make som är regissör som har regisserat den. Det var en riktig pärla och precis som jag är svag för franska filmer är italiensk film helt i min smak. Det är vackert foto, intressanta karaktärer, känns mer äkta än om den hade gjorts i USA och språket är som balsam för själen. Lite påminner den mig om Avd. för grubblerier av Jenny Offil. Är nog att de båda handlar om det där paret som nu är medelålders, skilda, bittra och ser tillbaka på när de träffades, när deras liv var fulla av kärlek och lycka och de trodde att det alltid skulle vara så där. Dessvärre vet jag inte om de kommer visas på svensk bio, vi fick se den genom ett arrangemang som Italienska kulturinstitutet hade och det var ett slutet evenemang. Jag kan varmt rekommendera filmen vilket fall, den kanske går att hitta där du hyr filmer/biblioteket eller på nätet. Se trailern här nedan.

Tack så mycket Contempo och editK för en trevlig kväll och den fina goodiebagen!

Bokfrukost hos Natur & Kultur maj 2016

Ännu en bokfrukost som jag har missat att blogga om är den som var hos Natur & Kultur i maj. Det var fem författare inbjudna och det var så lyxigt att Yukiko Duke var moderator och samtalsledare. Medverkande författare var Lena Ackebo, Elin Unnes, Negra Efendic, Madeleine Bäck och Kristoffer Leandore.

Lena Ackebo är serietecknaren som nu debuterar som romanförfattare. Hon gör det med boken Världens vackraste man, den handlar om två medelålders systrar som har en skakig relation men ändå bestämmer sig för att åka på semester ihop till Mallorca. Den ena är en introvert person och den andra mer social. Har bara hört bra saker om den här boken.

Elin Unnes är rockjournalisten som nu skriver trädgårdsböcker. Hon är aktuell med boken Herbariet och den handlar bland annat om blommor kan kommunicera med varandra. Elin och Yukiko pratade om växters känslor, om att blommor kan skrika av smärta och andra saker som får dem att ni vara lite rädda för växter både hemma och vid kolonilotten. Deras samtal fick mig att bli mycket sugen på boken, dessutom har den helt enastående fotografier i sig.

Mycket gripande berättelse om flykt stod Negra Efendic för när hon berättade om sin flykt till Sverige som liten. Hur det var att vara ny i landet, att lära sig språket och om tillhörighet. Boken är dessutom skriven väldigt tillgängligt så att många olika människor alltifrån läsvana till ovana och de som nyligen lärt sig svenska ska kunna läsa. Boken heter Jag var precis som du.

Den författare som jag såg mest fram emot att få lyssna på var Madeleine Bäck. Hennes bok Vattnet drar är det inget som ogillat och flera personer som vanligtvis inte läser skräck har ändå gillat den massor. Jag som själv är från en lite bruksort tänker mig att det kommer att vara en hel del igenkänning. Boken ligger mycket högt upp i min läshög och jag räknar med att få den läst i sommar. Egentligen vill jag vänta med den för det är den första boken i en planerad trilogi (ett grepp som jag är riktigt less på) och slutet ska vara skrivet så att du vill läsa nästa del NU och då kommer det vara så långt tills del två kommer 2017. Men nyfikenheten att få läsa tar över så jag läser nog i sommar ändå.

Sist ut var Kristoffer Leandore som är aktuell med boken De försvunna böckernas bibliotek. Den handlar om en berättare som tar oss med på en resa bland idag olästa författare och deras verk samt litteraturens historia.

Det var väldigt trevligt att få komma på frukost hos Natur & Kultur. De har en så fin lokal att vara i högst upp i deras hus. Dessutom skoj att få komma på en frukost för vuxenböcker, jag brukar annars mest få inbjudan till barn- och ungdomsboksförlag.

Bokfrukost hos Rabén och Sjögren maj 2016

Vårens sista bokfrukost hos Rabén & Sjögren innehöll en gammal favorit sen ungdomen och en ny favorit samt fyra författare till. Medverkande författare var i turordning Petrus Dahlin, Per Nilsson, Måns Jonasson, Kerstin L. Hahn, Anna Ahlund och Ingelin Angerborn.

Petrus Dahlin inledde morgonen med att berätta hur han nästan skrämde slag på en kollega för nästan 20 år sedan. Och så pratade han om hans fascination för skräck och varför det är roligt att skrämmas. I vår är han aktuell med Spöknät.

Näste man till rakning var Per Nilsson. I år firar han 30år som författare och det är ett författarskap som har följt mig nästan hela mitt liv. Jag är uppväxt med hans böcker och det är så skoj att han fortfarande är aktiv och skriver böcker. Nu är han aktuell med en könslös kärlekshistoria som heter Som hund, som katt. Och den fick vi med oss hem i påsen och jag ser så mycket fram emot att läsa den i sommar.

Mån Jonasson är programmeraren som nu ska lära våra barn att bygga sina dataspel. Han berättade om hur han själv lärde sig att programmera som barn och att hans barn numera är så pass upplysta om att allt i vår omvärld att när hissdörrarna går igen för snabbt kommenterar att där var det någon som misslyckats med programmeringen. I juli kommer hans bok Bygg ditt eget dataspel!  

Det var mycket skräck denna morgon och även Kerstin L. Hahn har skrivit ännu en skräckis och den heter Innan helgen är över. Hon berättade att till skillnad från Petrus är hon själv väldigt lättskrämd. När hon var på ett skolbesök fick hon frågan varför så många skräckhistorier börjar med ett öde hus. Det tog hon fasta på och inleder sin bok genom att ungdomarna som förvisso är på väg till en sommarstuga i skogen åker bil och på vägen ser en övergiven sprillans ny joggingsko och så är historien igång. Och för den som läst Lite mer än en kram av Mårten Melin vet hur mycket Manne och Amanda har sett fram emot en ny bok av Kerstin. :-)

När det blev Anna Ahlunds tur att presentera sin bok satt jag bara där med ett superstor leende på läpparna. Ni som läst min blogg och/eller följer mig i sociala medier vet hur mycket jag älskar hennes debut Du, bara, du kan läsa min recension av den här, länk. Jag passar på att slå ett slag för boken igen och råder er alla att köpa den/låna på biblioteket och läsa i sommar. Ni kommer inte att ångra er.

Sist ut var Ingelin Angerborn och vad jag förstår är hon verkligen barnens favorit. Hon är aktuell med Sal 305 även det är en skräckis. Ingelin pratade om att bära med sig historier från när en är ung och att hitta stoff till sina böcker i dagböcker. Sedan läste hon mycket underhållande ur just en av sin egen dagbok.

Nu får vi vänta tills efter sommaren innan bokfrukostarna är tillbaka. Men så har vi en mycket fin höst att se fram emot och en hel del spännande att läsa under sommaren.

Storytel Original

Förra veckan så hälsades jag och ett fåtal andra välkomna till en exklusiv pressfrukost där Storytel Original lanserades. Det var Gustav III som var värd under morgonen och han guidade oss genom nyheterna, samtalade med författarna och visade trailers. Storytel Original är en ny ljudbokssatsning i serierform hos Storytel. Det är ljudböcker som är skrivna exklusivt för Storytel och är ämnade att vara ljudböcker och inte tryckta diton. Böckerna släpps som en serier tänk dig en motsvarighet i videoformat hos Netflix och varje serie är 10 avsnitt på en timme var. Under morgonen presenterades de fyra första böckerna som kommer nu i sommar. När 2016 är slut förväntas förlaget ha släppt ca 20 serier. Och som en brasklapp meddelades det under frukosten att även om de fyra första böckerna alla är skrivna av män och endast en är inläst av en kvinna så kommer det att komma böcker både skrivna och upplästa av kvinnor. Det får vi ju verkligen hoppas att de lever upp till sen också.

Första boken ut att presenteras var Gustav III checkar in. Den är skriven av Christian Holmqvist och inläst av Fredrik Berglind. Och hela den här serien finns redan släppt så den kan ni redan nu lyssna på. Andra boken att presenteras är ett sci-fi drama skriven av bröderna Joakim och Jesper Ersgård och heter Svart stjärna. Den är inläst av Stefan Sauk. Den släpps den 5 juli.

Daniel Åberg har skrivit Virus och den läses in av Disa Östrand. Serien släpps 12 juli. Sist ut var Vargland skriven av Björn Olofsson och inläst av Lennart Jähkel. Den släpps 21 juni så där har ni något att lyssna på i midsommar om ni vågar. Under morgonen fick vi lyssna till både författare och uppläsare som berättade om skillnaden att skriva en bok som ska tryckas primärt kontra en bok som blir ljudbok direkt. Någon beskrev att det behöver vara lite mer cliffhangers så att lyssnarna ska vilja lyssna på nästa avsnitt. Uppläsarna pratade om skillnaden mellan att läsa in en ljudbok och att spela teater (de är alla skådespelare). Lennart Jähkel avslöjade till exempel att han läser fel massor med gånger när han läser in ljudböcker. Stefan Sauk tycker att han kan använda sitt fulla register när han läser in ljudbok precis som på teatern.

De fyra böckerna/serierna som presenterades den här morgonen är kanske inget jag skulle lyssna på. Så jag blev glad när det pratades om att det även kommer att komma feelgood och andra typer av romaner. Det är ett intressant projekt och jag tänker att det kommer precis rätt nu till semestrarna. När vi gick fick vi en så otroligt generös goodiebag, i den låg ett par sprillans nya hörlurar från Urbanears. Tack för en trevlig frukost och den fina gåvan Storytel!  

Tre bokcirkelböcker som jag inte gillade

Den senaste tre böckerna vi läst i mina två bokcirklar var de tre böcker som också fått lägst betyg av mig. Jag var dock själv om att inte gilla dem så det var lite motigt att vara den som satt lite sur och purken och himlade med ögonen när de andra pratade om språkliga kvalitéer och coola anslag. Jag pratar om Den jag var av Meg Rosoff, Paper Girls Vol 1 av Brian K Vaughan, Cliff Chiang och Matthew Wilson och Britt-Marie var här av Fredrik Backman. Den första är en roman av ALMA-prisvinnaren, den andra är ett seriealbum och den tredje är en rolig bok. Anledningen att jag inte gillade Den jag var är av samma anledning som jag inte gillade How I live now (Så har jag det nu) när vi läste den för några år sedan. Det är språkligt tunga böcker, en sida tar en halv evighet att läsa för den är så fullmatad, det gör läsningen seg och därmed förlorar den mig historiemässigt för jag kämpar på bara att ta mig igenom texten. När vi så kommer till slutet där det är en tvist är jag helt slut och imponeras inte alls utan blir bara irriterad på den långa uppförsbacken. Även om jag inte gillade Den jag var så var den i alla fall bättre än How I live now men det är också den sista boken av Rosoff som jag läser. Hennes böcker och jag är inte kompatibla och det hon hyllades för i motiveringen till ALMA-priset är också det jag stör mig mest på i hennes böcker.

Boken för den som ändå är sugen på att läsa handlar om en person som går på en internatskola i England. En regnig dag när hen är ute och springer med klassen snubblar hen över ett liten öde fiskarstuga och en person som bor där. Efter detta möte blir inget sig likt och det handlar om att hitta sig själv, sin plats i flocken, gå sin egen väg och om vänskap. Jag förvånar mig själv med att bli lite sugen på boken när jag skriver det här men då tar jag upp boken och bläddrar i den och nej just det storyn är bra men utförandet är inte min kopp te.

Paper Girls då? Jo den handlar om ett gäng tjejer på typ 90-talet som delar ut tidningar. De cyklar runt på morgontomma gator och så en morgon ansluter en ny tjej till gruppen samtidigt som de träffar på ett par både skumma och farliga typer. Det roliga med träffen vi hade kring den här boken var att min kompis Jenny visste precis var jag skulle komma att rynka på näsan och säga nej men vad är det här, när hon själv läste albumet. Det är nämligen fantasy, dystopi och Sci-Fi i ett och alla tre genrer har jag mycket svårt för.

Britt-Marie var här lyssnade jag på via Storytel. Boken handlar om Britt-Marie vars man helt plötsligt vill skilja sig från henne, hon har varit hemmafru i alla år och måste nu börja söka jobb. Via Arbetsförmedlingen hamnar hon ute i en förort som heter Borg och där börjar hon städa deras övergivna fritidsgård samt blir tränare för barnen på ortens fotbollslag utan att veta något om fotboll. Jag förstår att det ska vara en varm och rörande historia och de som gillade en Man som heter Ove gillar säkert även den här. Men underfundiga och roliga böcker är precis som komediserier/filmer inte alls det jag gillar. Jag blir mest irriterad under läsningen och slutet störde mig något oerhört. De andra i cirkeln tyckte att det var mysigt och trevlig läsning och skrattade väl lite gott åt hur butter jag satt på kanten och inte alls höll med dem.

Det positiva med att vara med i bokcirklar är att du då och då tvingas utanför din komfortzon och det kan ge dig läsupplevelser utöver det vanliga. Dessutom blir det en intressant diskussion i cirkeln när alla inte håller med varandra, har läst boken på samma sätt eller på annat sätt är oense. Jag hoppas dock att det här var de sista bottennappen i år. Härnäst på tur står två Sekwa-titlar och de brukar alltid vara bra så jag har goda förhoppningar.

Prisutdelning av ALMA-priset

Jag hade den stora äran att få gå på prisceremonin för ALMA-priset. Den hålls i samma lokal som Augustgalan, nämligen Stockholms Konserthus. Utanför hängde det fina vimplar kvällen till ära och på trappen satt människor och njöt av sommarsolen och gäster strömmade in genom dörrarna. Kvällens huvudperson var årets pristagare, Meg Rosoff och konferencier var Stockholms Stadsbiblioteks chef Katti Hoflin. Kvällen inleddes med en kort introduktionsfilm om pristagaren.

Under ceremonin spelade Bo Kaspers Orkester två låtar och MalenaErnman sjöng två sånger. Kulturrådets generalsekreterare Staffan Forsell höll tal, skådespelaren Hamadi Khemiri läste högt ur Den jag var (Who I was) och kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke höll (än en gång på så stapplig och dålig engelska att jag blir helt paff) hyllningstalet till pristagaren. Innan Meg fick hålla sitt anförande läste juryns ordförande Boel Westin upp motiveringen till varför Meg Rosoff vann priset i år och den ser ut så här:

Meg Rosoffs ungdomsböcker talar till både känsla och intellekt. På en gnistrande prosa skriver hon om människans sökande efter mening och identitet i en besynnerlig och bisarr värld. Hon lämnar aldrig läsaren oberörd. Ingen bok är den andra lik i detta modiga och humoristiska författarskap.

Se Megs tal från prisceremonin här nedan, hon säger mycket klokt:

Efter hennes tal blev det applåder som aldrig ville ta slut samt en stående ovation. Kvällen avslutades med att Bo Kaspers Orkester och Malena Ernman spelade och sjöng varsin låt till. När själva ceremonin var slut bjöds vi alla upp till Grünewaldssalen där det blev bubbel, snittar och mingel. Jag träffade där på både författare, en och annan bibliotekarie, Läsambassadören samt allas vår prickiga favorit Prickiga Paula.

Det var en mycket trevlig sommarkväll och jag är så glad att jag fick gå på prisceremonin, tack så mycket ALMA-priset!

Pressfrukost hos HarperCollins Nordic + utlottning

I början av juni var jag på pressfrukost hos HarperCollins Nordic. Det var första gången som jag var på det förlaget. Vi bjöds på god frukost och en presentation av sommaren och höstens nyheter. Presentationen gick i en rasande fart så jag har dessvärre inga bilder mer än den på frukosten. Däremot så kan jag redogöra för vilka titlar som presenterades. Det var en mix av deckare, romance, fakta, skönlitterärt och YA. HarperCollins Nordic har inte funnits så länge på den svenska marknaden så det var skoj att få en presentation av förlaget, deras tankar kring utgivningen samt vad de har för planer för framtiden.

Eftersom deckare inte är något som intresserar mig så fokuserar jag på de titlar som jag fastnade för under presentationen.

Rivalerna av Alyson Noël beskrivs som Gossip Girl fast på västkusten. Det är en bok som riktar sig till en ung vuxen och jag tänker mig att den är perfekt för den som vill ha flärd och verklighetsflykt i lyxig miljö.

Arvtagerskan av Lina Forss är förlagets andra svenska romancebok men till skillnad från Kärlek på öppet hav av Samanta Olofsdotter så är Arvtagerskan en samtida romance medan den sistnämnda är en historisk romance. Att romance är en genre som både läses och säljes i stora upplagor har väl ingen missat och det är skoj att det ges ut mer svensk romance.

Och för den som inte vill ha romance men gärna lite kärlek tror jag skulle gilla Det är inte jag, det är du av Mhairi McFarlane som nu kommer i pocket. Hon kommer även till Bokmässan i höst, då ska jag gå och lyssna för hon var väldigt underhållande när jag lyssnade på henne där i fjol. De svenska omslagen till hennes böcker är för övrigt mycket snyggare än de engelska.

Förra veckan kom pressmeddelandet att förlaget nu skapar ett imprint som kommer att heta HarperLife. Deras första titlar blir Lev lyckligare! – En praktisk guide till lycka, framgång och välmående av Emma Seppälä, Skärmtid av Björn Solfors och Stora Bonusfamiljboken av Helene Arkhem.

I och med att Harlequin tillhör förlagsgruppen var jag lite i sjunde himlen när jag efter frukosten fick en miniguidening och möjlighet att titta i bokhyllorna sprängfyllda med romance. Jag hittade snabbt några av mina favoriter, frågade varför de inte ger ut fler böcker än de tre första i en serie om åtta böcker av Shannon Stacey och om varför jag inte gillar historisk romance.

När vi gick fick vi snällt nog plocka böcker från ett bokbord och på så sätt skapa vår egen goodiebag med det som lockade just oss. Då tog jag Det är inte jag, det är du av Mhairi McFarlane för jag trodde att det var den boken jag saknade i min samling. När jag kom hem visade det sig att den hade jag visst redan för jag köpte den i flexband på Bokmässan i höstas. Så nu har jag en pocketbok till övers och jag tänkte att vad passar inte bättre än att lotta ut den. Perfekt semesterläsning och boken kan bli din om du svarar med en kommentar till det här inlägget och tipsar mig om en bok jag borde läsa i sommar. Tävlingen avslutas nästa måndag, då jag drar en vinnare på kvällen. Lycka till och tack för inbjudan till frukosten HarperCollins Nordic!

Johannas topp 5: vecka 24

Söndag igen och det är dags för en ny topplista. Detta är dessutom den näst sista innan sommaruppehållet här på bloggen. Det absolut bästa som hänt den här veckan är att podcasten Bladen Brinner nådde sitt slutgiltiga mål som var att få ihop 140 000kr och därmed säkra två hela säsonger med 10 avsnitt vardera. Jag är så galet glad över detta och ser verkligen fram emot att podden kör igång. Personligen backade jag podden på en nivå där bland annat invigningsfesten ingår så det blir extra festligt. Men nu över till topplistan.

       
        

1. Det går inte att få för mycket Adele så jag väljer hennes senaste singel Send My Love (To Your New Lover) som veckans musiktips.
   
   
2. En av skribenterna (Emelie Ljungberg) på bloggen Bokunge skrev en intressant och läsvärd krönika om att våga lita på barnet och böckerna. Den tycker jag att ni ska läsa!
   
   
3. Säga vad du vill om politik och politiker, visst det kan vara torrt och tråkigt men det kan också vara väldigt underhållande. Jag är ett stort fan av den sena talkshown med Jimmy Fallon och extra roligt blir det när president Obama gästar och bjuder på sig själv. Den här veckan har jag tittat på det här klippet lite för många gånger. Det är dags att slowjam the news.
   
   
   
   
   
4. Kapitel- i dina lurar är ett radioprogram om ungdomsböcker. De gjorde ett specialprogram för P4 som handlar om Manifest för hopplösa av Åsa Asptjärn. I programmet som leds av en av mina favoriter Tara Moshizi, både samtalas det om boken och om läsningen av den med ungdomar. Jag tänkte läsa boken i sommar och sedan lyssna på programmet och tänkte tipsa er som också vill läsa kanske tillsammans med en eller flera ungdomar. Det går att göra som ett litet projekt av det.  
   
   
   
5. Igår var jag och såg The Dressmaker. Det är en helt fantastiskt bra film, med bra skådisar, mycket humor och värme, lite kärlek och sorg och magiska kostymer. Dessutom är den befriande oförutsägbar och tar ständigt nya vändningar. Jag både skrattade och grät och blir helt varm bara av att se trailern igen. Ta med någon du tycker om, gammal som ung, och gå på bio. Ni kommer inte att ångra er!
   
   
   

Gå studiecirkel med mig i höst

Nu blir det lite reklam. För den som följer mig på Instagram, är min vän eller arbetskamrat har inte missat att jämte kultur så är nagellack en av mina stora passioner i livet. Jag målar mina naglar i olika färger och mönster så gott som varannan dag. I höst har jag fått den stora äran att vara cirkelledare för en studiecirkel hos ABF Stockholm som heter Nailart- politik på fingertopparna.

Under fyra tillfällen (tisdagskvällar) med start 11 oktober kommer deltagarna få lära sig nagelvård, att måla naglarna både enfärgat och med mönster samt olika nailarttekniker. Dessutom kommer vi att prata om hur nagellack kan vara politiskt, vilka skönhetsnormer som finns, hur vi påverkas av dem, hur vi ser på åldrande och nagellack som statussymbol.

Det finns 15st platser och cirkeln kostar 315kr. Vi ses mellan kl 18.00-20.30 i centrala Stockholm (troligen i ABF-huset på Sveavägen 41). Du behöver inte ha några förkunskaper i att måla naglarna. Låter detta som något du skulle vilja gå? Då kan du läsa mer och anmäla dig här, länk.

Vinnaren till Du, bara är...

Utlottningen av Du, bara är nu avslutad och jag har dragit en vinnare. Men innan jag meddelar vem det blev vill jag tacka för alla bidrag och alla fina boktips jag fick i kommentarsfältet. Tusen tack till er alla och ni som inte vann den här gången håll utkik nästa vecka för då kommer det en ny tävling (dock med en annan bok). Så nu till vinnaren. Jag gjorde två lotter för varje deltagare, blundade och drog en lott och på den vinnande lotten stod det.... BokMamma

Grattis till vinsten! Skicka din adress till sincerelyjohanna@gmail.com så kommer boken på posten.

Sommar i P1 2016

Bilden har jag lånat från sverigesradio.se Fotograf: Mattias Ahlm

Nu är det avslöjat vilka som fått äran att sommarprata i P1 i sommar. Säsongen med Sommar i P1 inleds den 24 juni. Det är en hel drös med personer som ska prata, vissa mer väntade än andra. Jag har kryssat för följande personer som jag ska lyssna på:

• 27 juni
  Johan Olsson, skidåkare
• 30 juni
  Danica Kragic Jensfelt, robotforskare
• 2 juli
  Ingvar Carlsson, f.d statsminister
• 3 juli
  Tom Malmquist, författare
• 4 juli
  Gloria Ray Karlmark, patentingenjör, medborgarrättskämpe
• 5 juli
  Bianca och Tiffany Kronlöf, komiker/skådespelerskor
• 11 juli
  Anders Kompass, tidigare chef FNs kontor för mänskliga rättigheter
• 14 juli
  Elisabeth Tarras-Wahlberg, hovmarskalk
• 15 juli
  Sakine Madon, opinionsbildare och statsvetare
• 23 juli
  Carola Häggkvist, artist
• 1 augusti
  Iman Aldebe, designer
• 5 augusti
  Carolina Klüft, f.d friidrottare
• 7 augusti
  Anna Ternheim, musiker
• 9 augusti
  Marianne Lindberg De Geer, konstnär
• 11 augusti
  Ida Sjöstedt, designer
• 13 augusti
  José Gonzáles, musiker
• 14 augusti
  Kerstin Ekman, författare
• 15 augusti
  Angelica Ström, speciallärare
• 16 augusti
  Hanna Akuffo, professor parasitologi
• 21 augusti
  Silvana Imam, musiker

Johannas topp 5: vecka 23

Ojdå det blev visst en oplanerad paus i söndagstipsen, livet kom emellan. Så för att gottgöra er blir det tio tips den här veckan. Det blir många tips på läsvärda artiklar (majoriteten av dem från Svensk Bokhandel) då de har samlats på hög under de senaste veckorna. Men misströsta inte det bli musik, en booktuber och så lite dans också.

  

1. Genom en spellista som jag prenumererar på blev jag påmind om ett av mina favoritband Band of Horses. Jag lyssnade massor på dem när jag var tonåring och när jag precis hade flyttat hemifrån. Men de senaste åren har de fallit i glömska hos mig. Nu har jag lyssnat och lyssnat de senaste veckorna och jag har valt en av mina absoluta favorit med dem, Funeral.
   
   
2. Föreningen MeR Barnkultur skrev häromdagen en mycket bra debattartikel om representation i barnböcker på MetroDebatt. Den tycker jag att ni ska läsa och så tipsar jag om mitt blogginlägg på temat som jag skrev hos Kulturkollo och det jag skrev här på internationella barnboksdagen förra året.
   
   
3. Två mycket bra debattartiklar på temat barnböcker och barns läsning står Mårten Sandén (Svenska Barnboksakademin) och personal hos Barnens bokklubb för. Mårten skrev en artikel om missuppfattningarna kring hur det är att skriva böcker för barn. Barnens bokklubb frågar sig var tog läslusten vägen? De skriver att det handlar mycket om prestation och tvång numera när det vi diskuterar barn- och ungas läsning.
   
   
4. Det här med etiketten chick-lit är sannerligen inte oproblematisk. Jag tipsar om författaren Denise Rudberg och Stefanie Tärnqvist från Bonnierförlagen som skrev en debattartikel på ämnet i Svensk Bokhandel. Kulurkollos Lotta skrev ett prisbelönat blogginlägg på samma tema, om att inte skämmas för att en läser chick-lit.
   
   
5. Vi bryter för lite musik efter dessa tankeväckande artikeltipsen. Och vem passar bättre för detta än Seinabo Sey och detta live från en konsert i Göteborg som sändes i P4 häromveckan. Lyssna och njut.
   
   
6. En av de tyngsta kulturinstitutionerna har gått i graven, jag pratar om Radioteatern i Sveriges Radio. Men misströsta icke för något nytt har uppstått i dess ställe. Numera heter och samlas all drama i Sveriges Radio under namnet Drama Sveriges Radio. Det sprider sig utanför P1 och erbjuder något för alla och alla åldrar. Läs artikeln om detta i Svenska Dagbladet och lyssna själv presskonferensen där chefen Malin Axelsson berättar mer. Ett annat hett tips är att följa dem på deras Facebooksida för att hålla koll på alla premiärer och pjäser som sänds.
   
   
   
   
7. I min serie med tips på booktubers, alltså folk som bloggar/vloggar om böcker på YouTube, har turen nu kommit till Reads and Daydreams/Lauren. Hon är även hon en brittisk booktuber och läser mycket klassiker och "finlitteratur". Trots att vi har olik boksmak så följer jag hennes kanal och slukar nya klipp så fort de kommer samt tittar bakåt i hennes videokatalog.
   
   
8. Bokförlaget Atlas nya litterära chef Elnaz Baghlanian har varit gästbloggare de senast två veckorna hos Svensk Bokhandel. Och vilka bra inlägg hon har skrivit, jag tycker att det är så synd att hennes tid som gästbloggare nu är slut. Jag länkar här till alla hennes fem inlägg: Vilken fantastisk grej, What would Solveig Nellinge do?, Mina två främsta farhågor, Vi behöver skakas om och Skärpning förlagsbranschen.
   
   
9. Om du vill ha ett läsprojekt med ett barn i din närhet eller helt enkelt läsa barnböcker för egen del i sommar så tipsar jag om de fem titlar som är nominerade till Barnradions Bokpris 2016 (fd Barnens romanpris). De nominerade titlarna är: Landet bortom brunnen av Douglas Foley, Det är jag som är Mickan! av Malin Nilsson och Vanessa Lopéz, Brott och straff- om att stjäla en hund av Charlotte Hage, Bennys hemliga rapporter av Per Lange, Johan Bergström och Henrik Ahrnborg samt Sju förtrollande kvällar av Mårten Sandén. Du har till den 6 november på dig, då får vi veta vem som vinner.
   
   
10. Ett dansnummer som ger mig gåshud för det är så bra är det som koreograferats av Keone Madrid och heter Lois Lane. De är fem killar som dansar hip hop fast sakta och stämningsfullt till låter Superman av Robin Thicke. Titta själva vad bra det är.
    
    
    

Nästan två säsonger säkrade av Bladen Brinner

Bilden har jag lånat från bladenbrinner.se och är illustrerad av Emma Adbåde

Det är idag, lördag, fem dagar kvar av kickstarterkampanjen för Bladen Brinner. På bara några dagar säkrades första säsongen med 10 avsnitt. Då höjde Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck målet först till fem avsnitt till och när det målet var avklarat till nuvarande mål som är 140 000kr. Om de får ihop det blir det två hela säsonger med 10 avsnitt vardera. Jag kampanjar som aldrig förr på Twitter men har missat att uppdatera lika ofta här på bloggen. Det här är en podcast som jag brinner väldigt starkt för och jag hoppas innerligt att det blir två hela säsonger (minst). Så nu när slutet på kampanjen är nära och vi är så är uppe och nosar på målet önskar jag att ni går in och stöttar podden om ni inte redan har gjort det. Det räcker med en hundring (många bäckar små ni vet). Det saknas när jag skriver det här 4250kr och stöder podden här ni här, länk.