Bokborden hölls inne i Hörsalen och det intressanta där var att alla förlag oavsett hur stora eller små de är fick exakt lika stora bord. Det var en intressant och demokratisk tanke och vi jämför med Bokmässan där förlagsjättarna är de som har störst montrar och sedan minskar montrarna i takt med hur stort eller litet förlaget är. Min syster som var med mig och som är bokmässeovan tyckte att det var mycket folk och hektiskt på mässan i Stockholm. Jag skrattade åt henne och sa att då har du inte sett mässgolvet på lördagen på Bokmässan, där kan vi snacka om hektiskt och mycket folk. Jag köpte inga böcker även om flera förlag hade både fina böcker och priser, jag sparade mig tills jag skulle till London månaden efter.
De två seminarierna jag var på handlade först om svenskhet och identitet och det andra om dystopier. Det första ville jag verkligen lyssna på och det andra hade jag planerat att gå på för att Jessica Schiefauer skulle moderera och det visade sig vara riktigt intressant på kuppen. Det första samtalet handlade om boken Sverige- en (o)besvarad kärlekshistoria och deltog gjorde två av skribenterna i antologin, Elnaz Baghlanian och Nisha Besara samt bokens förläggare Sara Nyström. De pratade om att komma till Sverige som liten, om att komma in i samhället och om att inte göra det. Dessutom läste de väldigt fint ur sina bidrag i boken. Det var ett intressant samtal men vissa av frågorna som ställdes var lite tröttsamma och känns som att de har ställts så många gånger förut. Jag blev påmind om att jag verkligen måste ta och läsa boken snart och hur inspirerade både Elnaz och Nisha är. Jag satt och var lite star struck under hela samtalet.
Samtal nummer två handlade som sagt om dystopier men även om utopier och förutom Jessica som moderator deltog David Norlin och Camilla Sten. De är aktuella med i Davids fall Dagar utan ljus, nätter utan mörker och i Camilla med En annan gryning. Under samtalet pratade de om skillnaden mellan dystopi och utopi och hur den enas dystopi kan vara någon annans utopi. En annan aspekt var att det som skrivs som en mörk dystopi skrämmande nog kan bli verklighet och inte lika långt fram i framtiden som det beskrivs i boken. Jag som annars är allt utom ett fan av dystopi blev sugen inte bara på att läsa Camilla och Davids böcker men tyckte även att det var ett riktigt intressant samtal.
Det ska bli intressant att se hur den här mässan utvecklas med åren, för det känns givet att den kommer tillbaka nästa år. Bokmässor och litteraturfestivaler finns på många ställen runt om i landet. I Stockholm har vi både Sigtuna Litteraturfestival och Stockholm Literature som tuffat på några år nu. Ingen av dem är i samma klass som Bokmässan men det gör mig absolut ingenting. Bokmässan är ett evenemang i särklass där det känns mer kommersiellt, massor med montrar där det är stort fokus på att kränga böcker. På både Stockholm Literature och Sigtuna Litteraturfestival är det samtalet om litteratur som känns mer i fokus och det är rätt befriande att det inte säljs en massa böcker eller i alla fall inte finns förlagsmontrar. På Stockholms Litteraturmässa är det mer åt Bokmässehållet men å andra sidan så är det mindre rent geografiskt och där är det små bokbord och inga jättemontrar. På återseende nästa år #litteraturmässan.
