onsdag 24 december 2014

Lucka 24: julönskningar

Idag är det julafton och jag tänker avsluta den här kulturkalendern med mina julönskningar som givetvis rör kultur. För nästa år önskar jag mig fem kultursaker:
  1. Att kultursektorn får massor mer med pengar. Så att det finns pengar till alla satsningar, folk slipper förlora sina jobb och människor kan få ta del av härlig kultur.
  2. Att de traditionella kulturinstitutionerna vågar satsa på nya saker och inte bara säkra kort så som klassiker och givna kassakor. Tänk breddad målgrupp, nyskrivet, ungdomar och aktuellt/tänkvärt.
  3. Att det sker massor med kulturevenemang på fler ställen runt om i landet. Jag vet att det är en stor centrering till storstäderna och främst Stockholm. Men människor oavsett var i landet de bor borde få ta del av kultur av hög kvalité och tillgängligt.
  4. Att det under 2016 ges ut många ungdomsböcker för 15 år och uppåt, som inte är fantasy/dystopier.
  5. En egen önskning är att jag får fortsätta att vara så kulturell som jag har varit i år, att jag har tid och ork att ta del av kultur som finns runt mig. Förhoppningen är att jag får ta del av delar av sektorn jag inte har hunnit/haft möjlighet till ännu.
Tack för att ni har följt kulturkalendern. Ha en god jul allesammans!

tisdag 23 december 2014

Lucka 23: Inspiration Matisse!

En av höstens bästa utställningar var Inspiration Matisse!Waldemarsudde. Det är en färgsprakande utställning som verkligen lyser upp i mörkret och som dessutom är väldigt bra hängd. Jag och min kompis Rebecca var där och såg den tillsammans med halva PRO kändes det som. Inte oss emot vi är ju som två små tanter redan. Utställningen, som titeln avslöjar, innehåller verk från konstnärer som fått inspiration från Henri Matisse. Det är svenska och norska konstnärer som varit hans elever (plus några verk av Matisse själv finns insprängda i utställningen) som ställs ut. De har lyckats med konststycket att ha många verk i hallarna utan att det för den skull känns överbelamrat och oöverskådligt. Jag hade svårt att slita mig från tavlorna och kände att det fanns massor med tavlor jag skulle vilja ha hängandes hemma hos mig. Jag fotade nästan varenda tavla till den mapp jag har på datorn med verk jag har gillat på utställningar jag har sett. 
 
Utställningen är en fröjd för ögat och som jag sa var den perfekt i höst- och vintermörkret. Den pågår till 15 februari så skynda er dit om ni har möjlighet.  

måndag 22 december 2014

Bloggtips: Lavender Lit-bloggen

Bilden har jag lånat från lavernderlit.com
Jag vill tipsa om en förlagsblogg jag gillar. Det är nystartade Lavender Lit som har en blogg, som nu under december har uppdaterats flitigt med spännande och läsvärt innehåll. Några inlägg som jag gillat mycket har varit de där vi får stifta bekantskap med personerna som på olika sätt bidrar till att det blir böcker av det hela. Vi har fått lära känna förlagschefen Hans-Olov, förläggaren Sofia, pr- och marknadschefen Kajsa, formgivaren Sanna och korrekturläsare Aida. Det kom ett inlägg om varför Lavender Lit heter just så. Hanna Larsson som formgett omslaget till Kanske är det allt du behöver veta visar i en video hur omslaget kom till. Jag vill läsa båda de böcker som Lavender Lit ger ut i vår, Vi är alla helt utom oss och Den okända historien om Frankie Landu-Banks. I höstas genomförde förlaget en enkät om ungdomsböcker och nu har det bloggats om resultatet från den. Dessutom måste jag genast köpa senaste numret av Books & Dreams (som jag vanligtvis inte gillar men nu är villig att göra ett undantag för) för där finns en intervju med förläggar-Sofia.

Lucka 22: förhandstitt på säsongen

Det nya är ofta roligare än det gamla. Som när det köps nya böcker, kläder eller vad det nu är fast det redan finns fullt funktionella kläder eller olästa böcker därhemma. Jag vet inte varför det är så men jag är villig att erkänna att det nya lockar även mig. Jag är en stor kulturkonsument och dessutom suger jag åt mig nyheter från kultursektorn som en svamp. En av de saker som är roligast under ett kulturår är när jag får möjlighet till en förhandstitt. Under året har det varit några sådana tillfällen. Det finns vissa förhandsvisningar som är återkommande, vissa av dem är publika och andra endast med inbjudan till utvalda.
Vi börja med en som är öppen för alla och det är när Dramaten bjuder in till Öppet hus, vilket sker två gånger per år. Det är en gång inför våren och en gång inför hösten. Då kan publiken gå guidade visningar, lyssna på läsningar och samtal samt få kommande repertoar presenterad för sig på Ttora scen. Jag tycker bäst om just genomgången av kommande föreställningar. Det brukar vara en konferencier som samtalar med skådespelare/regissörer/dramaturger/manusförfattare och vissa spelar upp en scen från föreställningen. Varje år bokar jag alltid ett antal föreställningar efter att ha sett detta genomdrag. Det är också en mycket trevlig dag när vi som alla, som genom våra skatter bekostar Dramaten, får komma in och se hur det går till på nationalscenen. Jag tycker också att det är ett suveränt sätt att få personer som vanligtvis inte går till Dramaten att komma, det är mitt på dagen en helgdag och det är gratis. Stadsteatern har ett liknande event där de presenterar sin kommande repertoar (i augusti varje år under Kulturfestivalen). Problemet med det är att det är mitt i veckan och mitt på dagen så jag har aldrig kunnat gå då jag alltid jobbar då och dessutom inte jobbar inne i city. Det är hemskt tråkigt och jag blir lika besviken varje år.
Som bekant läser jag katalogerna som Svensk bokhandel (SvB) ger ut med kommande bokutgivning. I dessa markeras det vilka titlar jag vill läsa och sedan brukar jag göra listor. Dessa kataloger kan alla beställa för en billig peng från SvBs hemsida och få hem i brevlådan eller digitalt. Många förlag gör även egna kataloger som vi kan läsa digitalt/beställa hem. Likt förhandstitten hos teatrarna gillar jag att veta vad som komma ska inom förlagsbranschen. Jag vet då vad jag ska hålla ögonen på och vilka författare jag sedan vill se på olika författarsamtalsscener. Som bokbloggare bjuds jag in till Rabén & Sjögrens frukostar där de presenterar sin kommande utgivning (de brukar dela upp det i tre omgångar då det är bilderböcker, barnböcker och ungdomsböcker). Där har de med cirka sex författare som antingen pratar med sin förläggare eller själva presenterar sin kommande bok. Jag brukar då bli sugen på att läsa böcker jag inte fastnade för när jag läste om dem i katalogen, det slår aldrig fel. Det är något visst när en får böckerna presenterade för sig live av författaren själv. Dessa frukostar brukar alltid filmas och sedan streamas live på deras hemsida så även de som inte kan vara fysiskt på plats eller fått inbjudan kan ta del av träffen. Under året har jag även varit hos Kalla kulor på deras Vårkväll och Lilla Piratförlaget har haft höstfest. Jag vet att fler förlag ordnar denna typ av träffar där de presenterar kommande säsongs utgivning (som oftast är för bokhandlare, bibliotekarier och bokbloggare) men dessa får jag ingen inbjudan till så jag vet inte hur de går till.

Förutom teater och böcker brukar jag förhandstitta på utställningar genom diverse medlemskap jag har på olika museer. Hallwylska museet bjuder ofta in allmänheten på förhandsvisning av en ny utställning under trevliga former, jag såg bland annat Hatten av där i våras.

Nu under ledigheten och inför kommande år sitter jag som bäst och gör listor både på vad som varit bäst under året som gått och vad jag inte får missa under kommande år. Håll utkik efter sammanfattningar och tips här på bloggen.

söndag 21 december 2014

Lucka 21: Maktspel

Bakom dagens lucka döljer sig en mycket bra utställning som jag såg i våras, Maktspel på Livrustkammaren. Det blir en repris av inlägget jag skrev efter att jag varit på invigningen, plus några rader om vad jag tyckte om utställningen som jag var och såg två gånger efter det.
Livrustkammaren i Stockholm följer med start idag upp sin fenomenala utställning om Drottning Kristina med en ny utställning om monarker och intriger kring dem. Utställningen heter Maktspel och likt syskonmuseet Hallwylska museet så finns det inslag och en utgångspunkt ifrån tv/film. Hallwylska museet hade som bekant en mycket bra utställning om kläder från Downton Abbey. I den här utställningen ligger fokus på tre monarker, en gammal svensk kung, en verklig monark men utifrån porträtteringen på film och en fiktiv ung och uppstudsig kung. Det blir beskrivningar av intriger och maktspel men framför allt blir det kostymer från filmerna om Elisabeth I och från serien Game of Thrones. Besvikelsen över att jag inte kunde gå på pressvisningen i onsdags byttes mot glädje då jag istället fick gå på vernissagen. I ett hav av civilklädda besökare och kostymförsedda medarbetare på museet tog jag del av utställningen igår kväll. Museets chef och en av producenterna till utställningen Malin Grundberg hälsade välkomna och berättade lite kort om utställningen. Invigde gjorde allas vår fantasyfantast Kodjo Akolor. Jag hann inte se utställningen grundligt då jag skulle vidare på annat galej efter. Så nästa vecka på torsdag tänkte jag gå på visningen där de även kommer berätta mer om upprinnelsen till och arbetet med utställningen. Läs mer om den visningen här. Av det jag såg var jag imponerad och sugen på att se mer. Jag återkommer med en mer utförlig rcension av utställningen när jag sett den igen. Utställningen pågår till 4 januari 2015.
Jag återvände till museet två gånger efter invigningen för att se utställningen. En gång på egen hand och en gång då det var en guidad visning, med min favoritguide där Sofia Nestor. Det är verkligen en bra utställning som har en bra genusbalans, bra utställningspedagogik och är snygg att titta på. Du behöver inte vara ett fan av Game of thrones för att uppskatta den. Det jag gillade var att det inte var överfullt med saker att titta på utan att det som var med hade ett syfte och inte fungerade som utfyllnad. Att dessutom blanda fiktion med verklighet var en intressant vinkel. För er som har vägarna förbi kan jag rekommendera ett besök men skynda er utställningen stänger den 4 januari 2015.

Vinnaren i tävlingen om Liv til varje pris


Nu har jag dragit en vinnare i tävlingen om Kristina Sandbergs bok Liv till varje pris. Och vinnaren är.... Katharina! Stort grattis och tack till er alla som tävlade. Ni som inte vann eller hann tävla, häng inte läpp för det kommer en ny tävling om en annan bok i dagarna.

Katharina mejla mig din adress på sincerelyjohanna[@]gmail.com så kommer boken på posten Troligtvis kommer den inte fram fören efter jul, tyvärr.

lördag 20 december 2014

Lucka 20: Eleanor & Park

En av årets största läsupplevelser var när jag fick bekanta mig med Rainbow Rowell och som första bok av henne läste jag Eleanor & Park i våras. Den var helt enastående. Därför kommer en repris på den recensionen i dagens lucka.
Bilden har jag lånat från berghsforlag.se
Nu är det bara att packa ihop och gå hem, dags att sluta leta, inse att inget annat kommer att kunna mäta sig. Årets bok är utsedd och det är ingen mindre än Eleanor & Park av Rainbow Rowell. Vilken läsupplevelse detta var. Jag har verkligen längtat och längtat efter en bok som skulle suga tag, ha mig i sitt grepp tills sista ordet var läst. Kort och gott längtade jag efter en läsupplevelse i stil med Jellicoe Road och The Fault in Our Stars. Och nu har jag hittat den.

Det här är de subtila händelsernas bok. Det är inte de storslagna handlingarna som smäller högst. Här handlar det om utlån av en freestyle, serieteckningar, att ta någons hand, att önska sig AA-battarier i present. Eleanor och Park är så där fina och försiktiga som jag älskar. I sin enkelhet är detta en storslagen roman. Men vad är det då som är så bra och vilka är dessa två huvudpersoner? Boken handlar om två ungdomar i USA på 80-talet. Eleanor är ny i stan, hon har rött hår som ser ut som eld och en klädstil som är helt urspårad. Park är den tystlåtne asiatiske killen som läser serietidningar och håller sig på sin kant. Så en dag när Eleanor stiger på skolbussen på väg till skolan och det inte finns någon ledig plats förutom en bredvid Park börjar det hela. Vi får lära känna dem mer utefter vägen och får snart veta var de kommer ifrån för hemförhållanden (hemska och idylliska), vad de tycker om (musik) och vilka andra på skolbussen de ska ducka för. Vi får veta vilka deras föräldrar och syskon är. Vi får veta hur den första stora kärleken känns, smakar och vibrerar.

När jag började på boken förväntade jag mig att det skulle vara en bra bok. Vad jag inte förväntade mig var att den skulle ta mig med storm och att jag skulle gråta så mycket att jag inte fick luft och använda slut på en box med Kleenex-pappersnäsdukar. Det jag uppskattar mest med boken är just det subtila, de är så fina mot varandra och jag vill bara att de ska ha det bra. Läsningen var den största i år och jag har svårt att tro att något kommer att slå den här trots att vi bara har avverkat halva 2014. Den enda förevändning jag har är att det känns något otroligt att vissa av sakerna som händer på skolbussen går häcklarna förbi och förblir okommenterade men i övrigt är det här en bok jag bara har goda saker att säga om. Nu återstår bara svaret på frågan: Vilka är de tre orden?

All I want for Christmas is to read

Jag börjar idag min 18 dagar långa julledighet från jobbet. Det ska bli ofantligt skönt att få var ledig och extra härligt är det att det är en så lång ledighet. Jag har inga planer alls för ledigheten förutom att bli frisk från min förkylning och läsa så mycket jag hinner. Innan ledigheten plockade jag ihop en lite hög med böcker som jag tänkte läsa. Den ser ut så här:
  • Kvinnor ritar bara serier om mens
  • Kunskapens frukt 
  • Nära till aldrig 
  • kanske ihop 
  • Vill ha dig så illa 
  • Strålande jul, strulande jul
  • Jag ger dig solen
Vad har du för läsplaner i jul?

Julläsningsenkät

Jag blev utmanad av Västmanländskans bokblogg att svara på en julläsningsenkät. Idag är första dagen på min långa julledighet så det passar bra att börja ledigheten med att svara på enkäten och sedan ta tag i min bokhög.

1. Julen närmar sig med stormsteg. Vilka/vilken bok önskar du dig i julklapp i år?
Jag kan inte komma på någon. De böcker jag velat ha från årets utgivning har jag redan. Antingen har jag köpt dem (nu senast en hel hög på förlagens julmarknader) eller fått som recensionsexemplar.

2. Har du något bra tips på en riktigt bra bok att ge bort i julklapp? Det går bra med flera tips fördelat på genre också om du har många idéer.
Onanisterna av Patrik Lundberg (till tonåringen eller den vuxne som gillar ungdomsböcker). Lite mer än en kram av Mårten Melin (till den unga tonåringen). Not that kind of girl av Lena Dunham (till 20-30åringen, oavsett kön). Meningen med hela skiten av Nina Åkestam (till prestationspersonen i din närhet). Föda ett barn av Kristina Sandberg (till föräldrarna/svärföräldrar/far- eller morföräldrarna). Popmusik rimmar på politik av Anna Charlotta Gunnarsson (till den samhällsintresserade kompisen). Jag blir en bubbla, som blir ett monster, som blir ett barn av Malin Axelsson/Klara Persson (till det lilla barnet). Kanske är det allt du behöver veta av E. Lockhart (till både tonåringen och din vuxne kompis). Eleanor & Park av Rainbow Rowell (till den romantiske i din närhet). Lilla Berlin av Ellen Ekman (till vem som helst mellan 15 och 90år) 

3. Många ser till att ordna julläsningen på egen hand för att se till att vara på den säkra sidan och få läsa det man vill och inte bara det som den nyckfulle tomten kommer med. Har du planerat din julläsning? Kanske sparat någon godbit eller köpt hem enbart för att förgylla din jul och nyårshelg?
Yes det har jag och det inlägget kommer i eftermiddag med vilka böcker jag ska läsa i jul.

4. Julen är ju en social högtid med släkt och familj i centrum. Hur gör man då för att hitta lästiden? Har du någon bra ursäkt för att slippa ifrån sällskapsspel och grönkål och få läsa en stund i lugn och ro?
Så är det inte för alla, en del är själva under julen så de personerna behöver inte komma med en ursäkt. Och jag har ingen erfarenhet av en stor släkt och familj som tar fokus. I den familj jag växt upp med och firat jul med har det varit helt okej att lägga sig i soffan och läsa under julhelgen. Julen verkar för många innebära mycket måsten och borden och tvång att umgås med folk en kanske inte skulle vilja fira med. Det låter trist. Vill en läsa en stund borde en få göra det.

5. Många läser höstens pristagare, typ Nobel eller Augustpris, under julen. Brukar du göra det?
De Augustprisnominerade läste jag en drös av i höstas men inte Patrick Modiano (nobelpristagaren i litteratur). Jag brukar läsa åtminstone de som nomineras till Augustpriset i barn- och ungdomsklassen. Men nobelpristagarna brukar jag aldrig läsa.

6. Brukar du läsa någon särskild bok eller bokgenre för att komma i julstämning?
Nej inte vanligtvis, bruka mer lyssna på julmusik och se julfilmer för det ändamålet. Men i år har jag läst några julromanceböcker och det var mysigt.

7. Finns det någonting du absolut INTE vill ha i julklapp?
Deckare och fantasy, det är genrer jag aldrig läser i vanliga fall så jag vill inte ha dem i julklapp heller.

8. Vad är det godaste tilltugget till en bok under julen?
Knäck, det bästa tilltugget under julen är alltid knäck.

9. Har du något speciellt minne av en fantastisk läsupplevelse från någon tidigare jul?
Jag fick en bok och ett tillhörande kassettband om naturen som jag var helt uppspelt över när jag kanske var 8-9 år. Jag fick dem i strumpan och min lillasyster och jag var uppe och lyssnade och läste supertidigt på morgonen minns jag. Jag lyssnade och läste som en tok, och var så glad att jag fick lära mig nya saker. Det var och är det bästa jag vet, att få lära mig nya saker.

10. Finns det något speciellt du har som tradition att läsa varje jul?
Nej, det har jag inte. Däremot har jag tradition av att läsa lite fler böcker under julledigheten än annars.

Nu återstår det att tagga någon eller några att också svara på frågorna. Jag tänker inte säga att alla redan har svarat på enkäten för det finns säkerligen många som inte har gjort enkäten eller blivit taggade. Dock har de vars bloggar jag regelbundet läser gjort den så jag kommer inte på folk att tagga. Om du läser den här bloggen och inte har svarat på enkäten, känn dig taggad och lämna gärna en kommentar så jag kan kika in och läsa dina svar.

fredag 19 december 2014

Vinnaren i Harlequins författartävling

Nu är vinnaren i Harlequins författartävling korats. Det blev Jenny Ringström med bidraget Drömstigen. Vi kan se fram emot att läsa hennes bok nästa år vad jag förstår. På andra plats kom Christoffer Holst med Mitt hjärta går på och på tredje plats kom Pia Lerigon med Dubbelspel. Stor grattis till er!

Lucka 19: Ansvaret är vårt- Tingsten

Bilden har jag lånat från kulturhusetstadsteatern.se
I höstas var jag och såg Ansvaret är vårt- TingstenStadsteatern. Jag säger bara en sak: Robert Fux är fenomenal!!! Detta skådespelargeni gör en enmansföreställning som är brinnande aktuell trots att den gestaltar en tid för mer än 50 år sedan. Föreställningen handlar om Hertbert Tingsten och hans dilemma kring valet 1958 om lagstadgad pension. Där han som chefredaktör på DN och liberal borde vara emot men han kan inte riktigt med det. Jag är för ung för den här händelsen och jag är för ung för att känna till Tingsten något vidare ingående. Men se det gjorde absolut ingenting. För trots det att scenariot vilket pjäsen är centrerad så känns storyn så dagsaktuell. Det politiska, mediala, moraliska och etiska läget idag är när allt kommer omkring inte så olikt det som var då 1958.

Pjäsen är regisserad av Carolina Frände och tillsammans med Robert Fux skapar hon alltid magi. Det är en så smart, rolig, sorglig och välspelad pjäs som verkligen slog ann hos mig. Dels ville jag inte att pjäsen skulle ta slut för den var så bra spelad och dels ville jag läsa boken som pjäsen bygger på. Boken heter Hertbert Tingstens sista dagar och är skriven av Per Wirtén och manus till pjäsen står Joakim Sten för. För efter att ha sett föreställningen vill jag veta mer om herr Tingsten. Det här är en föreställning som överbryggar generationer. Vissa kan gå och känna igen sig från tiden den utspelar sig, de som är för unga kan gå och lära sig något. Oavsett hur gammal du är och du var med när det begav sig eller inte är det här en riktig upplevelse som kommer att stanna var hos dig länge. Det är solklart en av årets bästa förställningar som jag har sett!

torsdag 18 december 2014

Lucka 18: Läsa böcker tillsammans



I år är året när jag verkligen har kommit in i det här med att bokcirkla. Jag började med det förra hösten men det är i år som det har tagit fart och blivit en god vana. Jag är med i två vad ska jag säga, fysiska bokcirklar. Den ena är vi tre i och den andra är vi fem i. Att vara med i en bokcirkel är väldigt roligt och det ger framför allt läsningen en extra dimension. När jag läser en bok som jag ska bokcirkla om så läser jag på något vis den mer noggrant. I våras blev det lite mycket på jobbet att jag pausade mitt deltagande i den ena bokcirkeln men nu är jag tillbaka igen. Medlemmarna i båda bokcirklarna jobbar alla i förlagsbranschen och det är speciellt. Det gör att vi inte väljer böcker från deras förlag, men även att medlemmarna i bokcirkeln då gärna läser böcker de inte vanligtvis jobbar med. Jag trivs som fisken i vattnet, för dels får jag prata om en bok jag har läst och dels lär de mig massor om bokbranschen. Vi har även ett bra system för hur vi väljer böcker till nästa gång. En person har med sig förslag på böcker paketerade i olika teman, vi får välja ett tema och sedan får vi veta vilka böcker som gömmer sig bakom temat. Det är bland dessa böcker vi sen röstar om vilken bok vi ska läsa till nästa tillfälle.

Jag har också bokcirklat via nätet och bloggen i år. Två gånger har jag och Bokpotaten läst bok tillsammans. Det har varit superskoj verkligen. Vi har läst Boken om Mademoiselle Osieau och Fangirl. Vi gjorde så att vi delade upp vårt cirklande under en månad där vi sammanstrålade varje lördag och då skrev om vad vi tyckte så långt på våra bloggar och sedan kommenterade vi hos varandra. Det var lika spännande varje lördag när jag klickade in mig hos Bokpotaten och läste vad hon tyckte. Jag tyckte att det här var ett roligt sätt att cirkla om böcker och skulle gärna göra det igen nästa år. Om någon är intresserad är det bara att lämna en kommentar.
Min kompis Sofia och jag har en ny fin tradition som vi började med i år. Vi ses när det har kommit en ny katalog från Svensk Bokhandel och så gå vi igenom kommande utgivning. Vi tittar på vilka titlar vi är sugna på, vilka trender ser vi, hur står sig våra favoritförlag och hur står det till med vår favoritgenre: ungdoms-/unga vuxna-böckerna. Just det här att få grotta ner sig i bokbranschen är ett sant nöje och jag är så glad att jag har kompisar som delar det intresset. Nu i dagarna kom katalogen med vårens böcker och vi ska ses under julledigheten och gå igenom kommande utgivning.

Jag hoppas att 2015 blir ett bra bokår med många boksamtal, både digitalt och fysiskt. För böcker är ju bland det bästa jag vet.

onsdag 17 december 2014

Årets ungdomsböcker- enligt Adlibris

Tycka vad en vill om nätbokhandlarna, deras ägarskap och inverkan på marknaden. Men en sak är jag nöjd med. Det är den ena av de två stora jag tänker på främst här och det är Adlibris och deras fokus på ungdomsböcker. De vinner hästlängder över Bokus när det gäller hur de lyfter ungdomsböcker. Adlibris har ungdomsböcker på sin förstasida, inte undangömt bland barnböckerna som konkurrenten. De har ett eget nyhetsbrev som fokuserar enkom på ungdomsböcker (!!!). Nu har de tagit fram topplistan på Årets ungdomsböcker. Den förvånar mig inte och visst det finns titlar jag saknar. Men bara det att de har tagit fram en lista för ungdomsböckerna gör att de plockar hem pluspoäng hos mig.

Lucka 17: Topp 10- mitt musikår 2014

Jag har sagt det förut, musik är en otroligt stor del av mitt liv. Det första jag gör när jag gå upp på morgonen är att köra igång musik. Sedan spelas det musik hela dagen. Innan Spotify köpte jag massor med musik och bytte med jämna mellanrum ut musiken i min iPod. Numer kan jag ha hela min musiksamling och massor med mer musik på ett och samma ställe utan att behöva rotera på grund av platsbrist. Varje år går det att summera både sitt och världens musikår på Spotify. Jag har nu gjort detta och det var föga förvånande vilken musik det är jag har lyssnat mest på. Så här såg min topp 10 ut:
1. Scarred For Life- Sabina Ddumba
2. Say Someting- A Great Big World
3.Younger- Seinabo Sey
4. I See Fire- Ed Sheeran
5. Bloodsport- Raleigh Ritchie
6. Stay With Me- Sam Smith
7. Younger- Acoustic Version- Seinabo Sey
8. Lay Me Down- Sam Smith
9. Latch- Acoustic Version- Sam Smith
10. Lay Me Down- Acoustic Version- Sam Smith

Min stora upptäckt 2014 har varit Sam Smith. Jag fullkomligt älskar honom och hans musik. Fortsatt stark har Melissa Horn, Birdy och Ane Brun varit. Jag har lyssnat mycket på dem. Trion Seinabo Sey, Mapei och Sabina Ddumba har även de spelats flitigt och jag är så grymt imponerade av dessa tre svenska tjejer som nu tar världen med storm. Här kan du kolla in listor från runt om i världen och se hur ditt år har sett ut på Spotify, länk.

tisdag 16 december 2014

Lucka 16: Besök på Svenska barnboksinstitutet

En eftermiddag i slutet av oktober var jag på studiebesök på Svenska Barnboksinstitutet. Det var en helt fantastisk upplevelse. Jag fick en privat visning av hela institutet och det var så intressant. Sofia Gydemo som arbetar där som bibliotekarie och ansvarar för insamlingsarbetet av barn- och ungdomsböcker utgivna i Sverige, guidade mig. Sofia gick igenom vad de olika medarbetarna jobbar med, jag fick titta in i magasinen och så förklarade hon institutets uppgift. Jag hade mer än gärna blivit instängd där för jisses vad mycket böcker de har, samt intressant litteratur och tidskrifter om barn- och ungdomslitteratur.

Institutet har ett bibliotek som allmänheten får besöka. Där finns det bland annat böcker utgivna i år uppställda och en massa spännande facklitteratur att botanisera bland. När vi gick ner i de olika magasinen fick jag se riktigt gamla böcker. De har fått Lennart Hellsings samling av barnböcker skänkt till sig, de fick jag titta på. Nu snackar vi gamla böcker för vissa av dessa böcker är utgivna på 1600-talet. I magasinen fanns även Barnbiblioteket Saga som är ett läsinitiativ från 1800-talet. Vilket i motsats till hur det är nu handlade om att tillhandahålla böcker till alla lässugna barn och unga som inte kunde få tag i böcker eller hade råd (alltså motsats till idag där det finns massor med böcker men få barn och unga som vill läsa dem).
 
Bilderna är tagna av och tillhör mig, Sincerely Johanna
Vi satt också ner och pratade med institutets informatör Lillemor Torstensson. Med henne pratade vi om den programverksamhet som finns. Den vill jag verkligen tipsa om för det finns mycket spännande och intressanta saker att lyssna på. Det är gratis och ofta är det forskare som presenterar ny forskning om unga och läsning eller specialkvällar som den jag var på i höstas om sex i barnböcker. Om du inte bor i närheten av Stockholm så kan du ta del av mycket digitalt då de ofta brukar filma sina programkvällar och lägga upp på deras webb.
Bilden är tagen av och tillhör Sofia Gydemo, SBI
Innan jag gick fick jag leta upp en av mina absoluta favoriter från när jag var liten i magasinen. Det är Lisen kan inte sova av Kaj och Per Beckman. Den läste min mamma för mig till leda när jag var barn och jag blev helt salig av att se den igen sådär 25 år sen jag läste den senast.  (Ja ni kan ju se hur glad jag är på bilden)

På vägen ut ur magasinet hittade jag fler favoriter och det var en sådan nostalgi och värme som spreds i kroppen. Min barndom är så präglad av böcker och läsande. Och att få befinna sig på ett ställe där så mycket finns bevarat och omhändertaget var väldigt speciellt. Jag kommer att återvända dit fler gånger och jag är otroligt tacksam att Svenska Barnboksinstitutet finns och för den verksamhet de bedriver. Tack så mycket för att jag fick komma på besök hos er!

måndag 15 december 2014

Lucka 15: Onanisterna

En av årets bästa böcker har varit Onanisterna av Patrik Lundberg. Så idag kommer en repris på den recension jag skrev tidigare i höstas.

Jag tyckte väldigt mycket om Gul utanpå som är Patrik Lundbergs första bok, det gjorde jag verkligen. Men den nya boken Onanisterna den är något alldeles extra. Jag slukade den på en dag, helt omöjlig att lägga ifrån sig och när den var slut var jag helt tagen. Den ger mig en bild av hur det kan ha varit för dem jag gick i skolan med och som valde att bo kvar efter studenten, i den lilla orten där vi växt upp, sida vid sida under sisådär 18-19år. För sanningen är den att så fort jag tog studenten, hade sommarjobbat färdigt och augusti kom så for jag till Stockholm och började läsa på universitetet. Det fanns inget annat alternativ för mig än att flytta. Jag var ämnat för ett annat liv (inte på något sätt bättre bara ett annat på en annan plats). Jag hade så länge jag växt upp känt att jag var fel och inte passade in. Och jag behövde komma till en storstad där det fanns fler alternativ. Onanisterna ger mig dock en så tydlig bild av hur det kan ha varit för mina jämnåriga som inte flyttade, började plugga eller jobba på en annan ort (en större ort än den vi växt upp i).

Boken handlar om Kim och om hans bästa vän Simon och de andra polarna. De har just tagit studenten och nu väntar Komvux för Kim och Simons del. För medan de var fullt upptagna med att vara skolans kungar och leva livet så rann studierna dem ur händerna och det måste de nu ta igen. Livet går nu ut på att läsa in gymnasiet, äta mat på diverse hak runt om i Sölvesborg, hänga med polarna och spela fotboll. Men så händer något med Kim, dels träffar han Robin, han lyssnar på Håkan Hellström och börjar lyssna på Säkert och Markus Krunegård och dels kommer Malmö in i hans liv. Och efter det blir inget mer sig likt. 

I Gul utanpå kunde jag så väl känna igen mig i hur det är att växa upp som rasifierad i ett vitt samhälle, hur det är att söka sina rötter och att på sätt och vis komma hem och bli lite mer hel. I Onanisterna får jag spegla mig i hur det är att växa upp på en ort där du är annorlunda (inte bara vad gäller din hudfärg), där du har en roll du nödvändigtvis inte trivs med och som du inte kan ta dig ur om du inte flyttar därifrån. Boken handlar om att växa upp, växa ifrån och längta efter något annat. Om att på en annan plats finna ett sammanhang som på sätt och vis känns mer som hemma än det som i alla år varit ditt hem. Det kryper i mig under läsningen och jag känner så för Kim när det börjar skava hos honom. När Sölvesborg är för litet och när det känns som om livet är en skiva som går på repeat och det är ett spår som inte längre är bra och det skaver i öronen. Till en början vet Kim inte riktigt vad det är som är fel men så kommer Robin tillbaka in i hans liv och visar upp nya möjligheter. Så får Kim äta ny mat, lyssna på ny musik, träffa nya människor och inser att han är ämnat för något annat. Det är nödvändigtvis inte finare än det hans vänner ägnar sig åt, det är bara något annat och något som passar honom bättre.

Visst finns det saker som jag tycker mindre bra om med boken, som den grabbiga jargongen, det ihärdiga användandet av sexuella referenser och titeln (Patriks definition av vad onanister är tycker jag han hade kunnat välja ett annat ord för men hej det är inte min bok så vem jag att kommentera på detta). Men bortsett från det är det här en bok om min generation, vår coming of age-berättelse. Och med vår menar jag vi som kommer från en mindre ort eller småstad, vi som är dåtidens arbetarklass, vi som blev lovade att vi kunde göra vad vi ville bara vi la manken till. Vi som drömde om något annat, ett annat liv med andra ramar än de vi växt upp med. Den finaste raden i boken är: "Lyckligast är den som har både rötter och vingar". För även om vi (både Patrik, Kim och jag) tog oss vidare så är i alla fall för mig min hemby mina rötter. Även om jag nu bor i storstan och har hittat till ett sammanhang där jag trivs och kan vara mig själv så är min hemort ändå hem och jag skulle inte vara den jag är utan den. Jag är bara så glad att jag fick vingar också. Och att Patrik Lundberg skrev den här fina boken, där jag kan se tillbaka, försonas med och få inblick i det liv jag hade kunnat leva om jag stannat kvar. Tack så mycket för det Patrik!

söndag 14 december 2014

3 kärleksantologier

Jag testade att läsa några av de antologier som Harlequin ger ut. Under en kampanj som de hade på just antologier beställde jag tre stycken som jag läste i november. Smaker av lycka innehåller bidrag från Nina Harrington (Brudens bäste vän) och Kelly Hunter (Begärets makt). Känslor av hetta är skriven av Nikki Logan (Tystnad tagning...Kyss mig!) och Cathy Williams (Säg för alltid...). Dofter av kärlek består av två böcker av Natalie Anderson (Under Afrikas himmel) och Lucy Gordon (Inled mig i frestelse). Det som blir uppenbart vid läsning av antologier är att de kan vara oerhört ojämna. Det kan vara en av i det här fallet två som är bra och den andra är inte alls någon höjdare. Av de här tre böckerna var det en text i varje som jag gillade och tre som inte alls föll mig på läppen. Den sak jag störde mig på var att det gick så fort i alla böcker. De bidra som jag tyckte bäst om hade gjort sig så mycket bättre i en egen bok än i en antologi. Det fanns inte utrymme för fylliga personporträtt, bakgrundshistorier och saker växte fram på några få dagar vilket gjorde att de lyckliga sluten inte kändes trovärdiga. Böckerna funkar för stunden om du inte har för höga förhoppningar eller krav.

I Smaker av lycka var min favorit Brudens bäste vän. Den handlar om Amy som är bagare och Jared som är brudens bror, bruden vars tårta och bröllop Amy ska ordna. Amy är även brudens bäste vän och hederstärna. Det är sött (mycket bakverk), rikt (Jared är snuskigt rik) och går i ett rasande snabbt tempo. Amy är ingen bröllopsfixare och Jared är inte den som står och ser på när någon behöver hjälp, utan han kavlar upp ärmarna.  

Känslor och hetta var faktiskt den enda av de tre som jag faktiskt gillade båda bidragen. Bäst var ändå Tystnad tagning...Kyss mig! Den handlar om tv-producenten Dan och landskapsarkitekten och programledaren Ava. De har känt varandra nästan hela sina liv och nu jobbar de ihop på samma tvprogram som Dan producerar och Ava programleder. Under ytan finns sexuell spänning och det är den av alla texter som kändes mest fyllig och tillräcklig i sin korta utformning.

Dofter av kärlek hade bara en bra text och det var Under Afrikas himmel men även den önskar jag hade fått vara en hel bok. Sebastian och Ana gifte sig efter ingen tid alls (läs en vecka) sedan hände något sorgligt, de delade på sig och nu befinner sin Ana på en resa runt i Afrika för att komma iväg från Sebastian och det som hände. Sebastian i sin tur letar upp Ana och de delar resan med den gemensamma övertygelsen att de ska leva ut sin sexuella dragningskraft under resan men sedan skilja sig när de kommer tillbaka till England. Så enkelt är det givetvis inte och vi får veta vad som händer när de kommer tillbaka till sina liv igen. 

Lucka 14: Europa Europa

Under Parkteaterns repertoar i somras var jag och såg kabarén Europa Europa. Konstgruppen Ful tillsammans med musikgruppen The Knife som låg bakom den. Det var sång och dans och samtidigt otroligt allvarligt. Föreställningen handlade om migration, om dem som försöker ta sig in i Europa, om EU och om politik. Vi fick lära oss om den politik som bedrivs inom EU och hur den påverkar människor både som bor inom gränserna och de som försöker ta sig in innanför gränserna (murarna). För lika mycket som sång- och dansnumren var underhållande var de upplysande och det blev riktigt starkt. Ibland fick vi i publiken stämma in i sångarena genom allsång. När slutscenen spelades upp var jag inte ensam om att storgråta, det var så överväldigande att få personliga berättelser till alla dess siffror med människor jag läst om i tidningar/sett på tv/hört om på radion. Alla dessa siffror är människor och det finns lika många öden som det finns människor. Jag bjuder på en video från kabarén med låten För alla namn vi inte får använda.


lördag 13 december 2014

Lucka 13: Svenskt mode 2000-2015

Även denna lucka som innehåller en utställning är en repris från i somras. Anledningen till detta är att det var en grymt bra utställning. Utställningen är Svenskt mode 2000-2015 hos Sven Harrys konstmuseum.
Jag hade som sagt en kulturdag förra torsdagen. Vårt första stopp var Sven-Harrys Konstmuseum. det var första gången för min del som jag var där och vilket museum sedan. Just nu pågår deras utställning som heter Svenskt mode 2000-2015. Här varvas filmer från catwalken med fotografier och så kläder på dockor i olika rum. Mycket från perioden 2007-2009 kände jag igen lite extra för det var då jag modebloggade. Det är en kavalkad av vackra, estetiska och udda kreationer som jag gärna går och ser igen. Riktigt bra modeutställningar växer inte på träd. För se det är inte bara att rada upp dockor med kläder i ett rum och så är det klart. Tro mig många museer tror att det är så enkelt. Hos Sven-Harrys Konstmuseum vet de bättre (även om det stora rummet har lite problem med motljus och dockor som får ljuset bakom sig vilket gör det svårt att se tydligt bland alla svara plagg). Här har de skapat olika nivåer, olika teman och färgkombinationer. Det blev både nostalgiskt och inspirerande. Vissa av märkena som ställdes ut finns inte längre och anda frodas för fullt än idag.
De stora tavlorna med illustrationer av Liselotte Watkins hade jag gärna plockat ned och hängt upp hemma. Det gällde den vägg med illustrationer av Stina Wirsén, det kändes bara orättvist att jag inte fick ha denna vackra i mina ögon konst hemma hos mig. Om du är intresserad av mode eller inte har varit på någon modeutställning innan tycker jag verkligen att du ska ta dig till Sven-Harrys Konstmuseum. Ett stort plus är det billiga årskortet (200kr mot ett enkelt inträde på 100kr). Så nu lär jag bli stammis.

fredag 12 december 2014

Echo & Noah

I en av de bokcirklar jag är med i läste vi som månadens bok i december Echo & Noah av Katie McGarry. Det är en YA-bok från Harlequin, något som vi diskuterade i bokcirkeln med utgångspunkt i vad vi hade för bild av hur en bok från det förlaget vanligtvis är och innehåller. Det var också varierande vad de andra tyckte men jag kommer här att fokusera på vad jag tyckte om den.

Handlingen kan kännas förutsägande och klyschig: hon är smart och populär, han är snygg och the bad boy. Och så långt stämmer det men jag blev överraskad över hur mycket mer djup det fanns i karaktärerna. Jag har läst flera böcker i den här stilen och där har karaktärerna känts väldigt grunda och deras handlande ibland märkligt då det saknats djup. Echo & Noah handlar om Echo som förut var den populära tjejen, men som numera dragit sig undan vännerna efter något hemskt som hände henne och vars pappa är rik och omgift med en yngre fru. Noah är strulpellen som har mer potential men som hellre röker på med sina kompisar och vars familjesituation är allt annat än enkel. Av olika anledningar möts dessa två genom skolkuratorn och deras världar sammanflätas.

Vi får veta vad det var som hände med Echo och Noah, vad var det som gjorde dem till de de är nu och vad är det de vill här i livet. De går sista året på high school och livet ligger framför deras fötter. De har det inte enkelt någon av dem men av olika orsaker och det fina med boken är att jag känner för dem båda. Jag får en förståelse för deras förflutna vilket gör att jag köper premisserna och de situationer de hamnar i och beteenden de har. I början tänkte ja att jaha det här är som vilken harlequinroman som helst bara att de är unga men det är sex och sexuell dragningskraft. Men så ändras det och det blev djupare än vad jag är van att läsa från författare utgivna på det här förlaget. Det blev som vilken ung vuxen-bok som helst och dessutom stundom mycket bättre än böcker utgivna på förlag som har högre status än Harlequin (om nu det ska vara någon garant). Det var svårt att lägga ifrån sig boken och jag ville hela tiden veta hur det skulle gå för dem, både var och en för sig med de problem de hade men även dem ihop också. För givetvis är det inte så att det endast handlar om dem var och en för sig utan tycke kommer att uppstå. Frågan är hur de kommer att lösa allt. Jag har vissa invändningar på boken och det gäller partier av slutet, porträttet av styvmamman och vitsen med vissa av Echos vänner. Men på det stora hela är det här en bok jag rekommenderar, både som en del av romantikveckan och som ett bra tips på en YA-bok. I dagarna kom uppföljningen på den här boken ut på engelska. Förhoppningsvis kommer den i svensk översättning så småningom.

Lucka 12: Liv till varje pris (tävling)

Bilden har jag lånat från norstedts.se
I dagens lucka hittar vi en liten tävling. Ni har möjlighet att vinna Augustvinnaren Kristina Sandbergs bok Liv till varje pris. Kristina är en sådan genuin person och författare och hon har genom de gånger jag har sett och lyssnat på henne trollbundit mig. En av de trevligaste författarsamtal jag varit på i år var det med henne på Norstedts som jag var på i höstas.

För att ha en chans att vinna boken svara på följande fråga:
Vilken är den bästa bok du har läst i år?

En lott för kommentar (eller mejl) och en lott för varje social media du delar tävlingen i (skicka länk till din(a) delning(ar) som mejl eller kommentar). Jag drar en vinnare fredag 19 december kl 20.00. Lycka till!

torsdag 11 december 2014

Att falla med snön

Bilden har jag lånat från harlequin.se
I lördags låg jag i soffan under en filt hela dagen och läste. Jag läste Att falla med snön av Sarah Morgan. Det är en julig bok så den passa perfekt såhär i december. Jag hade inte så höga förväntningar på boken och om något hade jag nog väldigt låga förväntningar. Men vad fel jag hade för jag tyckte mycket om boken och kunde inte annat än att sträckläsa den. Boken passar perfekt både för den som vill komma i julstämning och den som vill ha något romantiskt. Det är välskriven (och väl översatt) och förutom att slutet känns osannolikt så var det en berättelse som höll.

Att falla med snön handlar om Kayla och Jackson. Kayla är marknadsföringsproffs som hatar julen och gör allt för att slippa fira den. Helst vill hon bara jobba och slippa tänka på julen. Jackson är framgångsrik företagare inom skidresor och har nu återvänt till familjens skidanläggning Snow Crystal för att rädda det från undergång. Till sin hjälp tar han kontakt med det företag sm Kayla jobbar på. Hon tar sig ivrigt ann uppgiften att vända dystra siffror och svikande kundunderlag. Hon är så desperat att undkomma julen att hon tackar ja till att komma och tillbringa en vecka på skidanläggningen för att lära känna den bättre. Att detta sammanfaller med julen ser hon inte som ett problem, hon ska ju jobba och dessutom lovar Jackson henne en avskild stuga. Boken är varm, mysig och kärleksfull. Den handlar om familjerelationer, att dränka sina problem genom att arbete otroligt hårt, om skidor och om att lyssna till vad du egentligen vill. En bok som jag kan rekommendera. Jag har sett att det finns två delar till, än så länge bara på engelska och de vill jag verkligen läsa.

Lucka 11: Melissa Horn

2014 var året då jag äntligen fick se min favorit Melissa Horn live. Jag och min kompis Sofia tog tåget till Uppsala där vi mötte upp vår gemensamma kompis Anna och gick och lyssnade. Det var såklart en magisk spelning och hon är lika bra live som jag trodde att hon skulle vara. Det finns de som tycker att Melissa Horns musik är deppig och melankolisk. Må så vara men jag fullkomligt älskar henne utan förbehåll. Jag lyssnar otroligt mycket på hennes musik och här kommer en video och mina topp fem med mina favoritlåtar:
5. Säg att du behöver mig

onsdag 10 december 2014

Våren 2015 på Internationell författarscen och På djupet

Programmen för litteraturserierna Internationell författarscen och På djupetKulturhuset i Stockholm har släppts nu. Här kommer mina tips på vad ni inte borde missa.
På Internationell författarscen tipsar jag om samtalet mellan Hilary Mantel och Johanna Koljonen den 4 februari. Jag såg ett livestreamat samtal med Mantel och Daniel Sandström i våras från London. Men den här gången kommer Mantel till Sverige och kommer att vara på plats fysiskt i Stockholm. I januari kommer Hilary Mantels självbiografi Skuggan av ett liv.
Den 16 april kommer Sarah Waters och hon ska samtala med min favorit Josett Bushell-Mingo. Waters är i vår aktuell med boken Hyresgästerna
Allas vår favorit Kristina Sandberg kommer till serien På djupet den 5 mars. Hon ska samtala med Helena von Zweibergk. Jag tar med mig min mamma och går och lyssnar. Mamma fullkomligt älskar böckerna om Maj. Jag tänker mig att jag tills dess ska ha läst dem ja också.
En av svensk teaters stora namn är Suzanne Osten och den 23 mars är hon med i På djupet i samtal med nya teaterchefen på Stadsteatern Anna Takanen.
Sveriges meste dokumentärskapare Tom Alandh samtalar med Björn av Kleen den 20 april.

Jag är medveten om att detta är Stockholmsbaserat och jag vill uppmana er att kolla vad som är på gång på ert lokala bibliotek/kulturhus. Och är det så att inget är inplanerat eller det är något ni saknar, tveka inte att höra av er och tipsa de som arbetar med programverksamheten. Håll också ögonen öppna på era närliggande bibliotek och kulturhus i större städer om ni bor på landsbygden. En del livesänder eller spelar in och det går att se i efterhand. Dessutom kan ni be era lokala bibliotek och/eller kulturhus att livesända hos sig om ett större/annat bibliotek/kulturhus spelar in om det är för dyrt för dem att själva bjuda in författare. 

En enda natt

Det är inte en tunn bok, Simona Ahrnstedts nya bok En enda natt. Det är en smärre tegelsten (en snygg tegelsten för omslaget är supersnyggt) på 494 sidor. Jag såg verkligen fram emot att läsa den för Simona är vår svenska romancedrottning och romance är ju något jag gillar. En enda natt till skillnad från hennes tidigare tre böcker utspelar sig i nutid. De andra tre böckerna (Överenskommelser, Betvingade och De skandalösa) är alla historiska. Jag gladde mig både innan och efter läsningen åt att hon nu skrev en historia som utspelar sig i nutid. Den främsta anledningen till detta är könsroller och stereotyper som jag har haft svårt för i de tidigare böckerna. I En enda natt är det en stark kvinna som är aktiv och en man som inte slänger omkring på henne och ska bossa över henne. Dock ska tilläggas är berättelsen satt i svenska överklassen så könsmaktsordningen är allt utom balanserad och det är männen som styr (men det kommenteras nu och vår kvinnliga huvudperson upprörs över det).

Boken handlar om överklasstjejen Natalia De la Grip som försöker att jobba sig upp och till slut få komma in i pappas storföretag, Investum. Hon träffar på arbetarklasskillen David Hammar, en nykomling i Ekonomisverige som är ute efter hämnd på familjen De la Grip. Som ett led i sin hämnd så stöter han på Natalia och så tar det hela en annan väg och efter en enda natt förändras allt. I boken får vi titta in hos överklassen både vad gäller flärden och de mindre trevliga könsordningarna. Vi får också bevittna en klassresa och stifta bekantskap med internatskolevärlden. Och just internatpartierna i boken får mig att tänka på och rekommendera en läsning av Ränderna går aldrig ur av Agnes Hellström. I sann romanceanda är det givetvis sex med och det är hett sex, sex på mer lika villkor.

Trots att boken är tjock går den fort att läsa. Simona har ett språk som flyter på lätt och smidigt. Det är en fyllig berättelse och jag känner för karaktärerna, även bikaraktärerna i form av Natalias barndomsvän Åsa och Davids kompanjon Michel. Pappa Gustaf stör jag mig enormt på men det är inte för att han är dåligt tecknad utan för att hans åsikter är unkna och förlegade. Även Natalias mamma känns störig och som ett våp som dansar efter Gustafs pipa. Med detta sagt är det en bra bild av hur överklasslivet kan vara som tecknas upp för oss.

Jag hoppas att Simona kommer att fortsätta att skriva romance i nutid och framför allt att det snart kommer en ny bok.

Lucka 10: Release för Lavender Lit

Den 16 oktober hade det nystartade förlaget Lavender Lit sin releasefest. Det var en väldigt fin fest med gott att äta och dricka, trevliga människor att mingla med, spexig hatthörna och fina böcker att köpa. Men allra roligast var det panelsamtal som ägde rum. Och varför var det roligast? Jo för att jag fick vara med och prata om något jag brinner som mest för, ungdomsböcker! Jag hade eminent sällskap i panelen av Johanna Lindbäck och Sofia Gydemo (hon jobbar på Svenska Barnboksinstitutet och drev bloggen Flaskposten förut) och vår moderator var Magnus Utvik. Vi pratade om varför ungdomsböcker är så bra, vad vi saknar inom ungdomslitteraturen, den oförtjänt låga status böckerna har och hur sällan de recenseras. Jag var helt hög efteråt och skulle väldigt gärna göra detta igen. Att prata om ungdomsböcker är bland det roligaste och mest givande jag vet. För det är verkligen något jag tycker är viktigt. Jag är så otroligt glad och tacksam att jag fick vara med och i så fint sällskap dessutom. Tack snälla Lavender Lit för det. Detta var en av årets viktigaste kulturhändelser för mig.

tisdag 9 december 2014

Nyårskyssen

I september kom den tredje och sista boken i Boonsboro-trilogin av Nora Roberts. Den heter Nyårskyssen och handlar om tredje brodern Ryder och väninnan till kvinnorna i de två första böckerna, hon heter Hope. Nyårskyssen handlar om just Ryder och Hope och hur de som inte tål varandra ändå kysser varandra på nyårsafton och sedan får vi följa dem i deras vånda angående denna kyss. Förutom dem får vi återse Ryders bröder Beckett (och hans tjej Clare) och Owen (och hans tjej Avery). Icke att förglömma handlar det mycket om spöket på värdshuset som bröderna rustar upp tillsammans med sin mamma. Och just den här spökhistorien blev det för mycket av i den här boken och jag skummade de passagerna för jag har blivit mätt på Roberts spökinslag i böcker.

Jag gillade verkligen Värdshuset och även Pojkvännen och blev riktigt besviken att Nyårskyssen inte höll lika bra som de två andra böckerna. Det är en helt okej bok men jag hade nog för höga förväntningar. Det som jag har tyckt om genom hela serien är rustandet av värdshuset, det har varit en fröjd för mig som inredningsintresserad att få följa en helrenovering. Vänskapen mellan Clare, Hope och Avery har också varit fin, likaså sammanhållning mellan bröderna Montgomery. Det är skoj att vi får återse de andra bröderna och deras flickvänner i de olika böckerna och det blev ett fint avslut på serien i slutet av Nyårskyssen. Böckerna är fristående så ni behöver inte läsa dem alla eller i den följd de är utgivna. Just den här typen av Nora Roberts-bok, den med övernaturliga inslag har jag nu ledsnat på men som tur är är detta en produktiv författare så det finns massor annat av henne att läsa.