En någorlunda tidig fredagsmorgon på hotell
Haymarket i centrala Stockholm träffade jag Daniel (kallad Dan) Mallory som kanske är mer känd under sin pseudonym AJ Finn. Han har i år kommit ut med sin debutbok
Kvinnan i fönstret. När jag träffade honom var han ute på sin pressturné världen över som kommer att hålla på i hela elva månader. Direkt efter vårt samtal skulle han bege sig till flygplatsen för nästa destination.
Trots att jag har intervjuat några världskända författare vid det här laget är jag lika nervös varje gång. Dagen innan intervjun för jag en inre dragkamp mellan att dammsuga Internet på intervjuer med den aktuelle författaren för att förbereda mig och att inte titta på eller läsa en enda intervju för att ha kvar min egen nyfikenhet. Det sistnämnda vann även denna gång och jag tänkte att det fick bära eller brista om han fått mina frågor ställda en miljard gånger redan. Planen var att spela in intervjun på mobilen för att underlätta renskrivningen av intervjun men jag hann bara få upp block och penna och så kom Dan. Vi började prata omedelbart om amerikansk politik (som vanligt med amerikanska författare numera, alla får frågan om deras nuvarande president och det politiska läget i landet) då han bad om att få en Coca-Cola vilket han bara dricker när han är utomlands då det är presidentens favorit och han vill inte ha något gemensamt med herr T.
Traditionsenligt är min första fråga vad som inspirerade författaren att skriva den bok hen är aktuell med vid intervjun. Detta var inget undantag. Dan förklarade att det hela började med att han gick till en rysk terapeut sommaren 2015 för att han varit deprimerad en längre tid.
– Efter att ha pratat med terapeuten i en och en halv timme konstaterade han att jag inte var deprimerad utan bipolär. Sex veckor efter att jag började medicineras märkte jag en förbättring, säger Dan.
Terapeuten kommer sedan att inspirera Dan när han ska ge sin huvudkaraktär ett yrke. Men innan vi kommer dit berättar han för mig hur han en sensommarkväll efter besöket hos terapeuten såg i periferin hur det var upplyst hos grannen mittemot honom. Hon stod i motljus och där började fantasin gå loss.
– Jag undrade varför hon var hemma en så vacker augustikväll och sedan började jag fundera över vem hon var, berättar Dan.
På 48 timmar hade han sedan skrivit en synopsis för det som kom att bli
Kvinnan i fönster. Under tiden han sedan skrev boken arbetade han fortfarande som förläggare, så skrivandet fick ske på kvällar och helger. Ett år efter att han fått idén till boken hade han ett manus färdigt för publicering. Jag blir inte förvånad att det gick så fort för honom att skriva färdigt manuset. Detta är en passionerad man jag pratar med och orden kommer i snabb takt och jag får kämpa med att hinna anteckna och samtidigt ställa följdfrågor. Skriver han lika fort som han pratar är det inte konstigt att han skriva en bok på mer än 400 sid på ett år.
Boken behandlar ett svårt tema, agorafobi alltså rädslan för folksamlingar eller att lämna sitt hem. Det händer även andra hemska saker i boken och jag undrar därför vad som var svåras men även roligast att skriva.
– Slutet var helt klart roligast att skriva. Men jag tyckte även det var roligt att väva in alla filmreferenser, säger Dan.
Med ett skratt och efter en klunk läsk medger han att det svåraste med att skriva var själva skrivandet. Att komma på idén till boken och skriva synopsisen som planerar bokens handling var ingenting i jämförelse med själva skrivandet av alla scener och händelser. När karaktären väl kom till honom, inspirerad av grannen den där kvällen, så var det som att allt det andra föll på plats och handlingen kom snabbt till honom.
Film är en stor komponent i boken och jag undrar om han är filmintresserad eller om han var tvungen att göra research. Han berättar om sitt stora intresse för film som funnits sedan tonåren och framför allt hur mycket han älskar gamla svartvita filmer i allmänhet och Hitchcocks filmer i synnerhet.
– Det finns något återhållet i de gamla filmerna. De är spännande utan att vara grafiska gällande tillexempel våld och sex. Du får bara en antydan till våldet eller sexet.
Kvinnan i fönstret är en hyllning till Hitchcock, säger Dan.
Han berättar att han tagit fasta på det återhållsamma och de våldsamma scenerna är väldigt sparsmakade beskrivna och inte särskilt explicita. Jag intygar att jag verkligen får bilden av Anna och hennes miljö som väldigt klassisk och elegant det tragiska till trots. Det går lätt att se boken som en svartvit film, som även jag är ett stort fan av.
Vem är Anna och hur mycket liknar hon författaren själv? Dan beskriver att det finns många saker som han har gemensamt med huvudkaraktären så som att de båda talar franska, gillar att spela schack och deras psykiska ohälsa. Utöver detta har de inte så mycket gemensamt och det var viktigt för Dan att Anna blev en karaktär som läsarna kunde relatera till. Jag undrar då varför hon måste dricka så mycket vin hela tiden. Det var något som störde mig genom hela läsningen att hon tycktes oförmögen att gå en timme utan att få i sig minst ett glas rödvin.
– Hon dricker inte för att driva historien framåt. Det är inte ett bärande element i handlingen. Hon dricker för att hon är olycklig. Och är det något jag skulle ändra om jag fick skriva om boken så är det att dra ner på hennes drickande något. Jag inser nu att det blev lite för mycket av den varan, säger han.
Min näst sista fråga var hur det skiljer sig att jobba som förläggare och att vara författare och hur hans erfarenhet från förlagsbranschen påverkade skrivandet av boken. Han berättar då för mig att han har haft nytta av att läsa böcker i jobbet, det är många böcker som ska läsas i jakten på guldkornen som ska ges ut. I och med att han arbetat som förläggare och redaktör visste han på förhand på vilken nivå han skulle lägga sina förväntningar när manuset antogs och var bekant med hur processen från manus till färdig bok ser ut. Dan beskriver även hur hans roll som förläggare har gett honom insikt i hur viktiga de utländska förläggarna och förlagen är för framgången för en författare. I skrivande stund är
Kvinnan i fönstret översatt till 43 olika språk, har sålt i miljonupplagor redan (den kom ut i februari i år) och Dan är mån om att åka runt och träffa sina läsare och förlag utanför USA. Det är därför han är ute på sin omfattande och långa turné just nu. Han är tacksam och noga med att visa tacksamhet till förläggarna och läsare oavsett om de är i USA eller på andra platser i världen. Idag har han sagt upp sig från sitt jobb som förläggare, skrattandes berättar han att han är så rik numera att han inte behöver jobba som annat än författare.
Dan berättar att han under tiden han skrev boken redigerade den parallellt. Istället för att skriva hela boken och sedan börja bearbeta den så skrev han ett kapitel, redigerade det så det var klart innan han gick vidare till nästa kapitel. Han säger att detta är ett ovanligt grepp men att han var yrkesskadad efter tiden som redaktör att det var det bästa sättet för honom att skriva boken på. När boken var klar då han och agenten skulle skicka ut manuset till förlag i hopp om att det skulle bli antaget valde de att skapa en pseudonym, AJ Finn. Detta för att manuset skulle tala för sig själv och förlagen inte skulle veta att det var Daniel Mallory som skrivit boken. Enligt honom själv var han en känd person inom branschen och var rädd att detta skulle vara till hans och bokens nackdel. När boken sen antogs berättade han att det var han som gömde sig bakom pseudonymen men de valde ändå att behålla AJ Finn. Idag tycker han att det är skönt att ha ett alias för sitt författarjag.
– Det är skönt att kunna gå in i en bokhandel och slippa se sitt eget namn i hyllorna. Trots att jag är väldigt öppen och pratsam så är jag väldigt blyg och reserverad privat. Därmed blir mitt författarjag en persona som jag kan ikläda mig och kliva ur när jag vill vara privat.
Jag frågar om han vet att boken nominerats till
Årets bok i år. Han lyser då upp och säger att det visste han och det är även hans och bokens första nominering till ett bokpris. Jag tänker att det bara är en tidsfråga innan nomineringar och priser börjar välla in. Boken har sålt enormt bra världen över och ska nu bli film. I augusti påbörjas filmatiseringen av
Kvinnan i fönstret och huvudrollen spelas av Amy Adams, något som var Dans eget förslag. Filmen förväntas ha premiär i september nästa år. Innan vi skils åt avslutar jag med att fråga om han hinner arbeta på något nytt bokprojekt. Han sätter sig rakare upp i soffan och berättar att det gör han faktiskt. Det kommer bli en bok som utspelar sig i San Francisco och denna gång i sann klassisk detektivanda á la Agatha Christie.
Vår halvtimme blev en timme och jag var orolig att det skulle bli stressigt för honom att hinna med sitt plan. Han försäkrade mig att det inte var någon fara och att han hade tid. Det var oerhört lätt att prata med honom och jag hade ont i kinderna efteråt av allt skrattande. Jag fick min bok fint signerad, han tackade för en trevlig intervju och vi avslutade med att fotograferas. Vill du höra min recension av boken kan du göra det på min
YouTube-kanal.
