Lucka 23: Resan till London

Istället för att åka på Bokmässan i år valde jag att åka på en långweekend till London i oktober istället och det ångrar jag inte för en sekund. Jag åkte helt själv vilket var så skönt och befriande. London är en stad jag älskar och besökt flera gånger förut och ett flertal gånger på egen hand. En av anledningarna att jag åkte just den helgen var att London Literature Festival pågick då och jag hade en rad författarsamtal jag ville gå på. Här kommer fem höjdpunkter från resan:

1. Under litteraturfestivalen (som pågår i 10 dagar totalt) var jag på tre olika samtal. Det första var med författarna Yomi Adegoke och Elizabeth Uviebinené som skrivit Slay in your lane, The Black Girl Bible. Vilket samtal det var och så underbart att sitta i en publik om säg 300 personer där 90% var andra svarta kvinnor i olika åldrar. Det var så häftigt att för en gångs skull få vara i majoritet och lyssna på ett samtal vars ämne innebar full igenkänning, detta trots att jag inte är britt själv men ändå kunde känna igen de situationer de pratade om. Dag två lyssnade jag först på ett samtal om att skriva om (rewriting) Homeros. Medverkade gjorde Madeline Miller som skrivit The Song of Achilles och Circe och Sharlene Teo som skrivit Ponti en tolkning av mytologi och samtalet leddes av historikern och författaren Natalie Haynes. Jag som inte är särskilt bevandrar när det gäller Antiken satt som förtrollad hela samtalet och tänkte att detta med moderna tolkningar av antika verk är ju hur spännande som helst. I Storbritannien och USA har det varit en av de största trenderna det senaste året, detta att skriva moderna tolkningar av antika verk. Mitt sista samtal var det mellan Akala, artist och författare och David Olosuga, historiker och författare. De pratade om att störta imperiet (Strikning the Empire) och hölls i den största av salarna på Festival Hall. Jag var även här helt tagen av den mångfald som var på publiken, både vad gäller ålder (något som är ovanligt här i Sverige då Kulturtanterna alltid är i solklar majoritet), kön och klasstillhörighet. Samtalet spelades in och ni kan lyssna på det här nedan. Jag kan varmt rekommendera det för de pratar om mycket intressanta och tankeväckande saker när det gäller ras, synen på svarta människor och om tillhörighet.

 2. På lördagen hade jag stämt träff med Janice på Jay Fiona. Vi har setts live en gång tidigare och den här lördagen skulle vi besöka ett gäng boklådor i ett för mig nytt område. Vi började på Skoob Books som är ett antikvariat. Där strosade vi runt bland hyllorna i en timme och fick båda två med oss finfina böcker. Efter det fick jag äntligen tillfälle att gå till Persephone Books som är en boklåda och förlag i ett. De ger ut bortglömda företrädesvis kvinnor med mycket snygg paketering vilket gör deras böcker till samlarobjekt. Efter en fika på en uteservering (utan jacka i slutet av oktober!) gick vi förbi London Review of Books boklåda. Även den har stått på min lista över boklådor att besöka under flera år. Så snyggt frontat med böckerna och jag fick hålla hårt i plånboken för att inte köpa halva butiken.

3. Jag försöker att besöka en ny park varje gång jag är i London. Så jag tog fram kartan (en analog sådan för jag är värdelös på att använda GPS men hittar prima med en fysisk karta) och tittade vart jag inte varit förut. Lotten föll på Battersea Park som dessutom skulle innebära en härlig promenad längst Thames. Det var en fantastisk park med den där härliga blandningen av stråk för strosare, ett annat för joggare, ytor där folk har picnic och stora gräsmattor där hundar leker fritt utan koppel. Det fanns flera ställen att fika på och såklart en lekpark. Jag var där i flera timmar och bara insöp atmosfären, satte mig vid floden och åt en våffla och drack lemonad. Höstlöven sprakade i vackra färger och det där lugnet som jag saknar i Stockholm infann sig och jag mindes en av anledningarna till att jag älskar London så mycket, alla dessa väl tilltagna parker mitt i stan som fungerar som en oas mitt i storstadspulsen.

4. På vägen till Battersea stötte jag på Tate Britain. Det är den delen av Tate som har den äldre brittiska konsten (Modern som ligger vid South Bank ansvarar för modern konst). Jag har varit där förut men det är nästan tio år sedan så jag passade på att gå in. Det blev en avstickare på flera timmar och jag var så uppfylld av att titta på all vacker konst. Speciellt föll jag för William Turner och den separatutställning som finns där permanent. Vilken konstnär det var! Efter besöket blev jag sugen på att se spelfilmen om Turner som gick på bio för några år sedan, allt för att få bekanta mig mer med honom.

5. Jag hade ett Oyster card, vilket är det kort du kan köpa och ladda på med pengar för att åka kollektivtrafik i stan, men valde att inte använda det mer än till och från flygplatsen. Det gjorde att jag promenerade så gott som överallt och hela tiden under mina fyra dagar där. Att promenera i en stad är verkligen det bästa sättet att bekanta sig med staden, att få se saker du annars inte skulle ha sett om du satt på ett tåg eller en buss samt att du sover oerhört gott om nätterna av allt gående. Den enda gången som jag ångrade att jag inte tog tunnelbanan var när jag skulle tillbaka till hotellet (som låg precis vid Westminster Abbey och därmed väldigt centralt) och byta om innan kvällens författarsamtal. Det jag dock missat var att det hölls en stor demonstration mot Brexit som sträckte sig över nästintill hela city. Så istället för att ta 20 min att ta mig från den punkt där jag och Janice delat på oss till hotellet så tog det 1,5 timme. Och sen dubbelt så långt tid som normalt från hotellet till festivalområdet på South Bank.

Lucka 20: Guidad visning på Norra Latin + samtal med Sara Bergmark Elfgren

Under Kulturfestivalen i augusti gick jag och min kompis Paula på en guidad visning på Norra Latin. Det är det läroverk som är "huvudperson" i Sara Bergmark Elfgrens bok med samma namn som både jag och Paula läst och gillat. Idag är det dock inte ett gymnasium längre utan en konferensanläggning. Som en del av Världens längsta bokbord höll Norra Latin öppet med både guidade visningar av konsten och med olika litterära samtal på scen. Vi började med att gå en av de guidade visningar som hölls av Lars Centerstam, tidigare konstintendent vid läroverket/folkets hus. Det var oerhört intressant att höra honom berätta om alla den vackra konst som hänger där och som hängt där sedan läroverket öppnade 1880. En rad kända konstnärer fick i uppdrag att skapa verk som skulle pryda väggarna i ljusgårdarna och de allmänna utrymmena. Gruppen som vi gick med var blandad med allt ifrån personer som gått där när det var läroverk till medelålders som gått på gymnasiet där och så vi som läst Norra Latin. Jag försökte till exempel ta mig in i aulan som var låst, det mumlades igenkännande både här och där i gruppen när vi hamnade framför tavlan nedan Den ljusa natten av Prins Eugen som är med alldeles i början av Saras bok.

Tänk om skolor hade så här vacker konst på väggarna nuförtiden. Hade jag varit elev och omgetts av så intressant och fin konst hade jag sannerligen varit mer inspirerad än de sterila miljöer som nuförtiden är på modet. Efter att vi gått visningen tog vi oss en fika norra ljusgården i väntan på Sara Bergmark Elfgrens framträdande. Vår gemensamma kompis Emily anslöt precis innan Sara började prata om Norra Latin, sin skrivprocess och om den research hon gjorde innan och under tiden hon skrev boken. Även här var det en blandad åskådare och vid publikfrågorna var det alltifrån en äldre herre som berättade den verkliga bakgrunden till en anekdot Sara stött på under sin research till yngre läsare som ville veta om när nästa bok kommer. Det var verkligen skoj att få höra Sara prata om boken i den miljö som den utspelar sig i och vilket arbete som ligger bakom boken. Jag kan varmt rekommendera er att läsa den och sen hålla utkik när det är öppet för allmänheten igen på Norra Latin så ni kan ta er en titt på hur lokalerna och miljön ser ut i verkligheten. Jag lovar att ni kommer att transporteras till Saras berättelse, höra elevernas skratt och småjogg upp för trapporna när ni är där.

Lucka 19: Helene Schmitz på Waldemarsudde

En av årets bästa utställningar för min del är Thinking Like a Mountain med fotografier av Helene Schmitz på Waldemarsudde i Stockholm. Det hör inte till vanligheten att museet har fotoutställningar. Jag hade den stora förmånen att få gå på pressvisningen av utställningen då Helene medverkade och guidade oss bland verken. Hon är en fotograf som på senare tid fokuserat på människans inverkan på och förhållande till naturen och naturutvinning. Det är helt enastående fotografier som är med i utställningen, som för övrigt pågår till den 17 februari så skynda er att se den om ni inte redan gjort det. I ett rum är det foton efter branden i Västmanland, från gruvor i norra Sverige och i den stora salen är det bilder från Island. Det är fotografier som nästan alla är fotograferade med en analog kamera och Helene Schmitz berättade om den stora ansträngning det krävdes för att få till bilderna, tiden det tog och hur få chanser hon hade på sig att få till en bild. Färgerna är fängslande, motiven går det att se om och om igen och upptäcka nya saker varje gång och du slås av en känsla av både hur vackert det är och hur tragiskt det är att människan förstör så mycket av naturen.

Utställningskatalogen är både vacker till sitt innehåll och utformande och där går det att läsa mer om intentionen bakom verken men även forskare som medverkar med texter. Där går det att fördjupa sig mer och jag gillar att det inte krävs att du läser den innan eller efter för den delen för att få en behållning av utställningen. Verken talar för sig själva och jag ville inte gå därifrån så fascinerad var jag av dem. Det märks vilket arbete hon har lagt ner och hur skicklig hon är på att tänka kring komposition och teknik.

Jag hoppas att fler museer i Sverige kommer att ställa ut Helene Schmitz för hon förtjänar att ses av många och alla har inte möjlighet att åka till Waldemarsudde. Roligt var det att det kom ett gäng brandmän för att få en guidning av verken i samband med pressvisningen. Oklart dock om det var brandmän som arbetade med släckningsarbetet i Västmanland.

Lucka 17: Open Art i Örebro

Under min semester i somras åkte jag på en dagsutflykt till Örebro för att se deras stadsutställning Open Art. Runt om i staden fanns det konst att titta på helt gratis. När jag satt på tåget på väg dit laddade jag ner deras app som innehöll en karta med alla konstverk markerade med små boxar som du kunde kryssa i när du sett konstverket. Det var helt perfekt sätt att hålla koll på vad du sett och inte. Jag hade en helt fantastisk dag med strosande runt i en ny stad helt på egen hand tittandes på slottet och intressant modern konst. Konsten fanns både inomhus och utomhus, inne i tillfälliga lokaler likväl som det permanenta konstmuseet. Vissa konstverk var mer interaktiva än andra och det fungerade utmärkt att ta del av dem i ett sällskap med spridda åldrar. Det här konceptet är inte nytt utan en återkommande aktivitet i Örebro sedan 2008 och jag önskar att fler städer anammade samma grej. Det var som sagt ett perfekt sätt att resa till en ny stad och genom konstvandringen även bekanta sig med staden i sig. Jag skulle gärna vilja åka tillbaka till Örebro trots att Open Art är nedplockad för i år. I Stockholm har vi Parkteatern, Kulturfestivalen och Kulturnatten som är gratis kulturevenemang och en form av skatteåterbäring i konstnärlig form. Jag tänkte dela med mig av några av mina favoritkonstverk från Open Art:

Konstnär: Francesco Bracci Foto: Johanna Lundin

 Konstnär: Anna Pettersson Foto: Johanna Lundin     Konstnär: Chiharu Shiota Foto: Johanna Lundin

Konstnär: Greger Ståhlgren Foto: Johanna Lundin

Vet ni om det finns liknande koncept i andra svenska städer? Jag gör gärna den här typen av konstutflykter igen.

Lucka 7: Chanel Balmain Dior på Millesgården

Jag och min kompis Rebecca var på Millesgården den 11 juni för att få en introduktion och se utställningen Lars Jonsson & Kent Ullberg. Det var så mycket folk att vi efter introduktionen bestämde oss för att se oss om upp i konstnärshemmet och sen titta på utställningen innan vi åkte hem. Detta beslut var vi båda väldigt glada för. Det var nämligen så att där uppe visades Chanel Balmain Dior- Marianne Bernadotte en stilikon. Jag är oerhört kräsen när det gäller modeutställningar, få får till det hela på ett bra sätt. Millesgården lyckades ypperligt och det är en av de bästa modeutställningar jag någonsin sett. De använde sig av miljön på ett superbt sätt och kläderna fick verkligen ta plats. Vi gick från rum till rum, fotograferade i stort sett allt, drömde oss bort och dividerade om vem som skulle få vilken outfit. Det enda som jag sörjer är att jag inte åkte dit tidigare för när vi var där var det sista dagen för utställningen och jag hade så gärna velat se den igen. Här kommer ett smakprov från utställningen.

Bilderna är tagna av och tillhör mig, Johanna Lundin

Marianne är förutom att ha varit gift med den nu avlidne designprinsen, Sigvard, även skådespelerska, hedersdoktor och filantrop. Prinsparet var nära vänner med modedesignern Pierre Balmain det är därför Marianne har så många av hans plagg i sin garderob. Något jag tyckte var roligt med utställningen var att visst gick det tydligt att se ett vissa decenniums modehistoria i samlingen men det fanns ändå en hel del som en modern kvinna skulle kunna bära. Blandningen mellan konsten och kläderna var ett genidrag och jag tar av hatten för curatorn som jag dessvärre inte lyckas hitta namnet på. Det var helt rätt miljö och likt Lars Wallin på Waldemarsudde för ett antal år sedan slår dessa vissa andra museum som har design och mode som sin profil med hästlängder. Jag har sett så många dåliga och platta modeutställningar i mina dar. Tänk att ibland kan ett sidospår visa sig leda till den riktiga guldgruvan.

Lucka 2: Gunnel Wåhlstrand på Magasin III

Bilden är tagen av och tillhör mig, Johanna Lundin

En av årets bästa utställningar för min del var Gunnel Wåhlstrand på Magasin III här i Stockholm. Gunnel har i tusch målat av fotografier ifrån familjealbumet och gjort tavlor i storformat. Jag var helt tagen både av motiven i sig och av hennes oerhörda skicklighet. Det var svårt att ta in att det var målade tavlor och inte fotografier. Jag gick nära nära verken för att studera dem, fotograferade och ställde mig på håll för att ta in hela verket. En av mina favoriter är porträttet på hennes mamma som är väldigt likt ett fotografi som finns på min mamma från hennes ungdom.

Alla bilder är tagna av och tillhör mig, Johanna Lundin

Min kollega Magnus Bremmer hade ett samtal med Gunnel på konsthallen i våras och när han gjorde det så passade han även på att köpa den affisch som fanns till försäljning av just porträttet av modern till mig som gåva för att muntra upp mig då jag var lite nere just då. Den tillsammans med ett gäng vykort som numera sitter på väggen på mitt kontor och affischen satt också där men nu är den uppsatt här hemma istället. Ni kan också lyssna på samtalet dem emellan här nedan. Och om det någonsin blir en utställning med Wåhlstrand i en stad nära dig måste du verkligen gå och se den. Jag lovar att ni inte kommer att ångra er.

Kulturhösten 2017: utställningar

Nu har turen kommit till att prata om den utställningar jag är sugen på i höst. Dessvärre har dessa fullt fokus på museer i Stockholm men har ni tips på utställningar på andra ställen i vårt avlånga land så får ni hemskt gärna tipsa om dessa i kommentarsfältet. Jag var i somras i Örebro och såg Open Art där och det öppnade verkligen upp för att åka själv till olika städer och titta på konst så en sådan tur vore skoj att göra i höst.

Bilderna har jag lånat från arkdes.se och modernamuseet.se Fotograf till bilden t.h: A. Zambianchi-Simply.it, Milano

ArkDes
I slutet av våren var jag och såg utställningen om Josef Frank på Centrum för arkitektur och design. Under hösten följer de upp den utställningen med en om HI-gruppen. Den som gillar 60-talets estetik gällande formgivning och inredningsarkitektur lär inte bli besviken.

Moderna Museet
Höstens stora utställning på Moderna hjälper sannerligen museet att leva upp till sitt namn. Den ställer sig nämligen frågan om ett konstverk kan sätta din världsbild på spel. Utställningen heter Manipulera världen. För oss som gillar att göra kollage tänker jag att utställningen med verk av Louise Nevelson är självskriven.

Bilderna har jag lånat från waldemarsudde.se Fotografer: Åke Nilsson och Lars Engelhardt. Bild beskuren

Prins Eugens Waldemarsudde
Mitt favoritmuseum blev i våras utnämnt till Årets museum 2017 och jag besöker detta magnifika museum väldigt regelbundet. I höst kommer vi kunna se utställningarna Form och färg- Andrè Lhote och svensk kubism samt Annika Ekdahl- vävda bildvärldar. Jag ser fram emot att både titta på konsten, ta en lång fika och gå runt och titta på alla blommor både inne och utomhus.

Bilden har jag lånat från sven-harrys.se Fotograf Björn Abelin

Sven- Harrys konstmuseum
Jag har alltid varit mycket förtjust och intresserad av kostym och scenografi när jag går på teatern. I höst kan vi på Sven-Harrys se utställningen Björn Abelin som innebär att vi får komma bakom kulisserna på Kungliga Operan och dess dansare.

Bilderna har jag lånat från nordiskamuseet.se Fotografer: Gösta Glase och Erik Holmén

Nordiska museet
För den som inte kan få nog av eran 50-60 tal så kan ni se kläder från 50-talet på Djurgården i utställningen Upptäck 50-tals mode. Jag är dock väldigt kräsen vad gäller modeutställningar då det är långt ifrån alla som försöker som gör det bra. Ofta är det för mörka lokaler alternativt en för platt estetik. Det ska bli spännande att se hur de gör på Nordiska i höst.

 Bilderna har jag lånat från hallwylskamuseet.se Fotograf: Louis Huch. S. Bearbetning av Ed Shepp och Anders Thessing

Hallwylska museet
Ett museum som allt som oftast klarar detta med modeutställningar ypperligt är Hallwylska. I höst kan du se två olika utställningar med fokus på kläder. Just nu pågår Elegansen lever- klassisk herrstil idag. Och senare i höst öppnar utställningen Bergman på modet, då blir det kostymer från några av Ingemar Bergmans mest ikoniska filmer där kvinnornas kostym spelar en stor roll. 

Millesgården
I år firar Finland 100 år av självständighet. Det är ett stort fokus i kulturvärlden här i Sverige med och på Millesgården blir det en grupputställning med fyra finska kvinnliga konstnärer i höst. I utställningen Den moderna kvinnan får vi bekanta oss med Helene Schjerfbeck, Sigrid Schauman, Ellen Thesleff och Elga Sesemann.

Johannas topp 5: vecka 22

Det har varit en utmattande vecka på många sätt. Det stora landet i väst har dragit sig ur ett klimatavtal. Det har skett terrordåd både nära och långt bort. Själv dras jag med sjukdom efter sjukdom och känner mig riktigt låg för tillfället. Men på den positiva sidan så gick kickstarterkampanjen för Bladen brinner i mål i torsdags. Över 400 personer stöttade podden och det blir nu en och en halv säsong till. Ingen förutom Lisa och Johanna är gladare än jag över detta. Över till mina tips så här i elfte timmen, för snart är söndagen till ända.

1. Mo vann brittiska The Voice tidigare i år. Jag har lyssnat mycket på hans EP senaste tiden och en favorit där är covern på The Ambassadors låt Unsteady.

2. På lördagar har jag något som jag kallar för #poddlördag. Då lyssnar jag på poddar och oftast diskar/stryker/städar jag samtidigt. Igår var inget undantag och då lyssnade jag på ett mycket intressant samtal mellan Toni Morrison och Junot Dìaz. Det kommer från favoriten New York Public Library och deras samtal som oftast blir poddar efteråt.

3. För dig som vill lära dig lite mer om klassiker och deras författare kan jag verkligen rekommendera en kanal på YouTube som heter The School of Life och deras spellista om litteratur. Där håller jag på och betar av deras informativa och föredömligt korta klipp om författare från förr. Nu senast såg jag avsnittet om Virginia Woolf. 

4. På Netflix finns det en dokumentärserie om design och kreativitet som heter Abstract- The Art of Design. Jag fullkomligt älskar denna serie och tittade på tre avsnitt på raken när jag hittade den i helgen. Avsnittet behandlar en kreativ gren i taket. Jag har sett avsnitten om fotografen Platon, den grafiska designern Paula Scher och inredningsdesignern Ilse Crawford. Jag sparar mig lite nu för jag vill inte att serien ska ta slut och jag inte ska ha några avsnitt kvar.


5. En av de bästa poddarna om musik är Gradvall som görs av Jan Gradvall för Sveriges Radio. Ett av de senaste avsnitten gästas av Mapei och det kan jag verkligen rekommendera er att lyssna på.

Johannas topp 5: vecka 17

I och med att det idag är första maj, röd dag och jag är ledig från jobbet har jag hunnit bli lite veckovill och trodde därför imorse när jag vaknade att det var söndag. Men icke så därför är jag en dag sen med mitt söndagsinlägg, kör på devisen bättre sent än aldrig. Så här kommer mina tips från förra veckan.

1. Just nu är det mycket lugn och härlig musik som jag lyssnar på. En ny favorit är spellistan både på YouTube och Spotify från Mahogany Session. Den här veckan har det blivit ett antal uppspelningar av Elijah med Matthew and the Atlas.
   
   
2. Allas vår favorit Märta Tikkanen var helt briljant i radioprogrammet/podden Söndagsintervjun i Sveriges Radio. Jag kan lyssna på den människan hur länge som helst så nu tipsar jag vidare om intervjun. Lyssna och njut!
   
   
   
3. I helgen hittade jag programmet Kulturfrågan Kontrapunkt på SVT. Jag blev så förtjust att jag såg fem avsnitt på raken. Det är som På Spåret fast med bara kulturfrågor. Fyra lag tävlar mot varandra i frågor om konst, klassisk musik och litteratur. Jag sitter där i soffan och bara myser, kulturkoftan mår prima av den här typen av program.
   
   
   
4. En författare som jag tjatat om och säkerligen kommer fortsätta prata om är Johannes Anyuru. Den här veckan vill jag tipsa om samtalet från Malmö Stadsbibliotek när han pratar med Athena Farrokhzad. Det är ett riktigt bra och intressant samtal som jag rekommenderar varmt.
   
   
   
5. En film som jag älskar förbehållslöst är Sing. Det är en riktig feelgood med bra musik och fina karaktärer. Jag såg den på bio och föll pladask. Sen dess har jag jagat klipp från filmen i väntan på att den nu släppts på DVD. Jag kan se den igen och igen. Om ni inte sett den än så gör det!
   

Yayoi Kusama

En av de största sommarutställningarna i Stockholm i år har helt klart varit Yayoi Kusama på Moderna Museet och Arkitektur- och Designcentrum. Det är en väldigt prickig och selfievänlig utställning som är tillgänglig även för den museieovana besökaren. Jag var på en mycket bra pressvisning för utställningen i juni och har sedan dess varit och sett utställningen ytterligare två gånger (tre gånger totalt) och planerar att gå en gång till innan den stänger.

I luftiga, välplanerade rum samsas stora uppblåsta ballonger/bollar, en pastabeströdd catwalk, speglar, uppstoppade penisar och gigantiska tavlor med små små prickar på med mera med mera. Det är en utställning som du kan se både med kunskapen om vem Kusama är och hur hon går tillväga i sitt skapande och se helt utan förförståelse och bara ta prickarna för vad de är. För egen del tycker jag att det ger en extra dimension att fått den grundliga introduktionen till Kusama som curator Jo Widoff gav under pressvisningen.

Inne hos Moderna är majoriteten av verken men de som är inne hos ArkDes går inte av för hackor. Vi kan börja med de verken. Där går du genom en mörk liten tunnel in i ett rum med stora risslampor som skiftar färg hela tiden. Det sitter speglar på väggarna och på golvet finns vatten som gör att det hela reflekteras så fint. Väl utanför detta rum är ett vitt rum med trägolv fyllt av runda klot. Här vill jag ömsom börja rulla runt på kloten och ömsom springa runt i gångarna som gjorts. Detta enkla verk känns ändå väldigt magnifikt. Tänk att ha sådana klot utplacerade hemma? Kuriosa är att kloten är kopior av de klot som konstnären gjorde till och sedan sålde under Venedig Biennalen år 1966.

På Moderna då är det som sagt stora tavlor som samsas med statyer och främst stoppade fallossymboler på trappstegar, i en roddbåt och som långa maskar i en vägg fylld med lådor. De stora prickiga tavlorna går det att titta på hur länge som helst och varje gång har jag sett något nytt eller blivit än mer förundrad över hennes tålamod att en efter en måla dit dessa prickar. Det finns två rum med speglar som gör att du kan se konsten från flera vinklar och du får en mycket häftig upplevelse med att antingen stå i ett hav av prickar eller att omges av dem från golv till tak. Tänk att det går att göra så mycket med prickar, så enkelt och samtidigt så uttrycksfullt.

Till skillnad från vissa andra av museets tidigare stora kända utställningar är det så smakfullt avgränsat den här gången. Det är inte överfullt i utställningssalarna, vi som besökare tillåts få tid att ta till oss utan att överväldigas. Den påminner på så sätt om två andra av mina favoriter, den med Hilma af Klint och den med Nils Dardel. Det blir nästan som Ernst Kirchsteiger skulle säga det: "I det enkla bor det vackra". I det här fallet stämmer verkligen less is more. Ni som har möjlighet tycker jag verkligen ska ta er och titta på utställningen. Den pågår till den 11 september.

Se curator Jo ge en introduktion till konstnären Kusama och utställningen.

Tips inför Kulturnatten 2016

Bilden har jag lånat från kulturnattstockholm.se

På lördag 23 april går Kulturnatten av stapeln i Stockholm. Mellan kl 18-00 äger en rad gratis kulturevenemang rum runt om i stan och inte bara innerstaden. Staden färgas lila och du har möjlighet att både besöka ställen du vanligtvis inte går till men även utöva konst och det bästa av allt är att det inte kostar någonting. Programmet är gediget och det finns som sagt massor att göra under kvällen och natten. Jag har valt ut lite godbitar som jag vill tipsa er om och så visar jag min lista med det jag ska gå på. Ett år fick jag tipset med att välja ut tre saker som jag verkligen inte vill missa och så tre saker till som vore roliga att hinna med om jag hinner och så en reservlista med tre ytterligare evenemang. Förutom detta tips och bekväma skor rekommenderar jag er att välja med omsorg rent geografiskt. Slösa inte tid på att åka kors och tvärs utan ta saker lite mer strategisk på så sätt kan du maximera kvällen/natten. Här kan du läsa hela programmet, länk. Varsågoda här kommer mina tips:

• Stockholms Konserthus
  Lyssna på ett gäng olika konserter under kvällen, allt ifrån orgelmusik till blåsensemble
  
• Terrassen vid Hötorget
  Gå på konst- och designmarknad uppe Hötorgsterrassen
  
• Nationalmuseum @Konstakademien
  Gör dina egna konstsmycken i stora ateljén under namnet Jewellery Hack mellan kl:17-21
  
• Kulturhuset Stadsteatern
  Jag rekommenderar att gå och se utställningen om Vivian Maier- In her own hands i Galleri 5
  
• Kungliga Operan
  Se öppna repetitioner när Kungliga Baletten repeterar Alice i underlandet (kl:18 och 19.30) och filmvisningen av Julia & Romeo (kl:20)
  
• Unga Klara
  Se föreställningen Vad ska du ha mig till? med efterföljande samtal
  
• Playhouse Teater
  Vid två tillfällen under kvällen spelas föreställningen Allt som är underbart, en pjäs direkt från New York (kl:18 och kl:21)
  
• Thielska Galleriet
  Intendent Patrik Steorn introducerar utställningen Olof Sager-Nelson och hans samtida kl:18-18.30 och kl:22-22.20
  
• Nobelmuseet
  Lär dig allt om Nobelbanketten av bl. a florist och krögare kl:19.30
  
• Stadshuset
  Det kommer finnas en mängd olika visningar under kvällen, för barn, om Nobelfesten, på engelska och med fokus på konst och arkitektur för att nämna några
  
• Sven-Harrys Konstmuseum
  Passa på att ta en titt in i Guldhuset och se nya utställningen Swedish Art: Now
  
• 10-tal
  För den lyrikintresserade är det en helkväll om poesi med närvarande poeter hela kvällen
  
• PUNKTmedis
  För dig som är mellan 13-19 år så missa inte när Cleo uppträder live under kvällen
  
• Dramaten
  För den som gillar Shakespare så kommer skådespelaren Ruben Sallamander att iklädd tidsenlig mundering att hålla i ett quiz (kl:20-20.30)
  
• Radison Blu Strand Hotel
  Tillsammans med Bonniers förlag Forum kommer en rad aktuella författare att samtala om sina böcker under kvällen, vilka de är är ännu oklart dock
  
  
  Olof Sager-Nelson och hans samtida
  Olof Sager-Nelson och hans samtida
  Olof Sager-Nelson och hans samtida

Och så här ser mitt program ut för kvällen:

1. Jag börjar med att kl:18.00 gå och se föreställningen Vad ska du ha mig till? på Unga Klara.
2. När jag ändå är på plats i Kulturhuset ska jag återigen gå och se Vivian Maier- in her own hands för den är så himla bra.
3. Sedan springer jag bort till Kungliga Operan och hoppas få plats när de visar filmvisningen Julia & Romeo kl:20.
   
4. Varje år har jag missat att besöka Thielska Galleriet så det är super att de har en sen introduktion så jag hinner dit. Där ska jag lyssna på när Patrik Steorn ger en introduktion till deras aktuella utställning Olof Sager-Nelson och hans samtid samt se själva utställningen.
5. Om jag hinner avslutas kvällen uppe på Hötorgsterrassen och marknaden som är där. 

Kulturvåren 2016: utställningar

 Bilderna har jag lånat från arkdes.se (fotograf Sune Sundahl) och från hallwylskamuseet.se (fotograf Erik Lernestål)

I vår blir det betoning på hem och hus när jag listar vilka utställningar som jag vill se. Det handlar om husen i sig men även om vad vi fyller dem med och hur vi har fyllt våra hem genom historien.
På Arkitektur- och designcentrum visas en stor bostadsutställning om hur vi kan och har hittat lösningar för att bygga bra bostäder för alla i utställningen Bo. Nu. Då. På Hallwylska museet visas en inredningsutställning som heter Skönhet för alla i nytt ljus och handlar om hemideal kring 1900talets början. På Millesgården går det att bli inspirerad även där till vad du kan fylla ditt hem med, både genom att se utställningen Svensk glaskonst efter 2000 och den om Josef Frank som kommer senare i vår. På Thielska Galleriet visas Dödligt vackert. Konstsmycken av Märta Mattson.

                                         Bilderna har jag lånat från liljevalchs.se och från kulturhusetstadsteatern.se Fotograf till bilden t.v är Vivian Maier

Förutom dessa bostadsbetonade utställningarna vill jag även se Ljusets magi- friluftsmåleri från sent 1800-tal på Prins Eugens Waldemarsudde, Konstnären hos Nationalmuseum (på Konstakademien), Erik Johansson på Fotografiska, Vivan Maier- In Her Own Hands och Henrik Vibskov på Kulturhuset Stadsteatern samt Vårsalongen på Liljevalchs. 

Kulturåret 2015: utställningar

 

Förr var jag en flitig museibesökare, förra året var jag i mitt tycke på väldigt få utställningar. Däremot såg jag väldigt mycket olika konstuttryck och det var spännande. Det har i år varit graffiti i industriområde söder om Stockholm, gigantiska gipsfigurer jämte de i marmor, fotografier, oljemålningar, skulpturer i tyg, modeutställningar, konst i en kohage, ljusinstallationer och plastark i labyrintformation för att nämna några. Jag har varit i på Eskilstuna konstmuseum, konst på Åsen i Södermanland, konsthall i Växjö och en rad konsthallar och museer i Stockholm. Om jag är svag för det nyskrivna när det gäller teater är jag mycket mer öppen för olika tidsåldrar och stilar när det gäller konst. Jag är också mer fri när jag tittar på konst och har slutat att försöka analysera det jag ser allt för mycket och nöja mig med att tänka om jag gillar det jag ser eller inte och vad det i så fall är jag gillar kontrar ogillar. Jag går ofta väldigt fort genom en utställning och skannar snabbt av det jag ser. Är det en utställning jag gillar så brukar jag istället se den flera gånger snarare än att gå en halv dag första gången. När jag gick igenom albumen i mobilen fanns det mycket konst avfotograferat och så här ser min topplista ut gällande utställningar från förra året (även här, klicka på namnet på utställningen fr att komma till ett blogginlägg/recension):

• Karin Broos
• Snösätragränd
• Cajsa von Ziepel
• Nick Brandt och Vee Speers
• Utopian Bodies

Något som kanske får fart på mitt besökande av utställningar igen är att det från och med 1 januari blev gratis att gå på ett helt gäng museer igen (HURRA!).