Vi har nått det andra och sista inlägget gällande böckerna jag är sugen på att läsa i höst. Och idag är det fullt fokus på ungdomsböckerna, samt några barnböcker. Här finns nya böcker av tidigare favoritförfattare så som E. Lockhart, Ingrid Olsson och Johanna Lindbäck. Dessutom finns det en hel del debutanter och det tycker jag är så roligt för det är alltid intressant att upptäcka nya författarskap. Vi har även en bra blandning mellan svenska författare och översatta (dessvärre är de ju nästan alltid amerikanska författare som översätts, jag önskar mer brittisk YA på svenska marknaden). När jag nu har gjort en genomlysning av höstens utgivning kan jag tryggt konstatera att det sannerligen inte kommer att råda brist på böcker att läsa i höst. Vad är ni sugna på att läsa riktade till barn och unga i höst?
Lavender Lit
Fejk av E. Lockhart
Allt det vackra är inte förstört av Danielle Younge-Ullman
Lilla Piratförlaget/Gilla böcker
Den här veckan är min av Ingrid Olsson
Karta för förälskade och andra vilsna av Johanna Lindbäck
Vakuum av Mia Öström
Down under av Johan Ehn
Bonnier Carlsen
Hata Gustavsberg av Agnes Lindström
Ta det som en man av Hampus Nessvold
Alfabeta Bokförlag
Under odjurspälsen av Klara Krantz
Flora Banks förlorade minne av Emily Barr
Natur & Kultur och Vox by Opal
The Hate U Give av Angie Thomas (som jag redan har läst och ni kan höra mer om vad jag tyckte om den här)
Papperssjälar av Emma Johansson
Allt jag inte sa av Yrsa Walldén
Rabén & Sjögren
Olle och Bolle är bröder av Charlotta Lannebo och Ellen Ekman
Tulpanpojken av Christina Wahldén
Tonårstjejens dagbok av red. Daniela Auerbach
Damaskus. Sölvesborg av Per Nilsson
måndag 4 september 2017
söndag 3 september 2017
Johannas topp 5: vecka 35
Första helgen i september och jag är både förväntansfull nu när hösten är här och samtidigt helt urlakad av en förkylning som kommer likt ett brev på posten vid skolstart. Jag har ägnat mig åt att försöka bli frisk i helgen och höll nästan på att glömma det här inlägget, men bättre sent än aldrig. Så här ser veckans favoriter ut.
1. Ensam man med gitarr hör till mina favoriter gällande artister har det visat sig. Det finns många många ensamma män som sjunger och spelar gitarr bland artisterna i mina spellistor. En sådan man är James Bay och hans låt Scars går ofta varmt här hemma.
2. TV tittar jag ytterst ytterst sällan på. Jag är mer av en poddperson och en sak jag verkligen gillar är att hitta nya favoriter. På lördagar har jag en tradition som jag kallar för #poddlördag. Då äter jag en lyxig långfrukost, sen gör jag tråkiga hushållssysslor som att diska, städa och plocka undan samtidigt som jag lyssnar på en hel drös med poddavsnitt. En av mina favoriter gällande litteratur är Guardian Books Podcast. Det är den brittiska tidningens podcast med författarintervjuer och litteratursamtal.
3. Gomorron Sverige har gått i graven och därmed de regelbundna boktipsen. Som tur är försvinner inte Yukiko Dukes boktips som jag verkligen uppskattat och följt genom åren. Hon har nu startat en kanal på YouTube där hon tipsar (och läser högt!) om böcker. Kanalen uppdateras i en rasande fart så det finns redan massor med boktips att ta del av.
4. Min kompis Paula tipsade mig om två specialprogram från Stil i P1 som sändes i somras. De handlar om att vara singel i dagens samhälle och jag kan verkligen rekommendera er att lyssna på dem.
5. Förra veckan pratade jag om serien So You Think You Can Dance som en av mina favoriter. Då var det i relation till att jag ofta hittar ny musik därigenom. En annan stor anledning till att jag gillar den serien är att jag även för utlopp för min kärlek till dansen. Så den här veckan tänkte jag inleda en ny stående punkt på den här listan, nämligen ett nummer från någon av seriens 10 år. Premiär blir det för detta nummer som ger mig gåshud varje gång.
1. Ensam man med gitarr hör till mina favoriter gällande artister har det visat sig. Det finns många många ensamma män som sjunger och spelar gitarr bland artisterna i mina spellistor. En sådan man är James Bay och hans låt Scars går ofta varmt här hemma.
2. TV tittar jag ytterst ytterst sällan på. Jag är mer av en poddperson och en sak jag verkligen gillar är att hitta nya favoriter. På lördagar har jag en tradition som jag kallar för #poddlördag. Då äter jag en lyxig långfrukost, sen gör jag tråkiga hushållssysslor som att diska, städa och plocka undan samtidigt som jag lyssnar på en hel drös med poddavsnitt. En av mina favoriter gällande litteratur är Guardian Books Podcast. Det är den brittiska tidningens podcast med författarintervjuer och litteratursamtal.
4. Min kompis Paula tipsade mig om två specialprogram från Stil i P1 som sändes i somras. De handlar om att vara singel i dagens samhälle och jag kan verkligen rekommendera er att lyssna på dem.
5. Förra veckan pratade jag om serien So You Think You Can Dance som en av mina favoriter. Då var det i relation till att jag ofta hittar ny musik därigenom. En annan stor anledning till att jag gillar den serien är att jag även för utlopp för min kärlek till dansen. Så den här veckan tänkte jag inleda en ny stående punkt på den här listan, nämligen ett nummer från någon av seriens 10 år. Premiär blir det för detta nummer som ger mig gåshud varje gång.
fredag 1 september 2017
Bokhösten 2017- vuxenböckerna
Idag är det den första september och nu måste vi väl ändå få säga att hösten är här? Jag tänkte att det är dags att prata om kulturhösten 2017 och vi börjar med böckerna jag ser fram emot i höst.Det kommer som vanligt en STOR andel böcker så här på hösten. Jag längtar enormt mycket till alla kvällar och helger då jag ska krypa upp i soffan och bara mysa med en bok och en kopp te. Visst det kommer bli en hel del kulturevenemang också kvällstid men en ambition är att vara mer hemma och läsa i höst för jag behöver lite lugnare tempo i livet. Vilken tur då att det kommer finnas böcker för mig att läsa. Dessa har jag spanat in och skrivit upp på önskelistan inför hösten. Vad är du sugen på att läsa i höst?
Lind & Co, Piratförlaget och Etta förlag
Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt av Gail Honeyman
Stanna hos mig av Ayòbámi Adébáyò
Separationen av Katie Kitamura
Albert Bonniers Förlag
Swing time av Zadie Smith
Samtal med vänner av Sally Rooney (denna bok fick jag ett förhandsexemplar på och läste den i somras. Jag återkommer med en recension men kan redan nu säga att det var en intressant debut som fan av serien Girls kommer att gilla.)
Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead
Den svavelgula himlen av Kjell Westö
Världen utan dig av Jill Santopolo
Solidärer av Anna Jörgensdotter
Ordfront
Nej är inte nog av Naomi Klein
Hopp av Rebecca Solnit
Wahlström & Widstrand
Det var vi av Golnaz Hashemzadeh Bonde
Den nya dagen gryr- Karin Boyes författarliv av Johan Svedjedal
Våldets historia av Édourad Loius
Barnvagnsblues av Ester Roxberg
HarperCollins Nordic
När äventyret väntar av Sofia Fritzon
Storstadskärlek av Lina Forss
Natur & Kultur
En dag ska jag bygga ett slott av pengar av Evin Ahmad
När reglerna slutat gälla av Ariel Levy
Exist väst av Moshin Hamid
Atlas Bokförlag och Förlaget
Bibliotek av Ali Smith
Vad heter ångest på spanska? av Michaela von Kügelgen
Norstedts
Tjockdrottningen av Moa Herngren
Prylbanta av Elisabeth Byström och Joha Ernfors
Kulturkoftor av Celia B. Dackenberg
Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt av Gail Honeyman
Stanna hos mig av Ayòbámi Adébáyò
Separationen av Katie Kitamura
Albert Bonniers Förlag
Swing time av Zadie Smith
Samtal med vänner av Sally Rooney (denna bok fick jag ett förhandsexemplar på och läste den i somras. Jag återkommer med en recension men kan redan nu säga att det var en intressant debut som fan av serien Girls kommer att gilla.)
Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead
Den svavelgula himlen av Kjell Westö
Världen utan dig av Jill Santopolo
Solidärer av Anna Jörgensdotter
Ordfront
Nej är inte nog av Naomi Klein
Hopp av Rebecca Solnit
Wahlström & Widstrand
Det var vi av Golnaz Hashemzadeh Bonde
Den nya dagen gryr- Karin Boyes författarliv av Johan Svedjedal
Våldets historia av Édourad Loius
Barnvagnsblues av Ester Roxberg
HarperCollins Nordic
När äventyret väntar av Sofia Fritzon
Storstadskärlek av Lina Forss
Natur & Kultur
En dag ska jag bygga ett slott av pengar av Evin Ahmad
När reglerna slutat gälla av Ariel Levy
Exist väst av Moshin Hamid
Atlas Bokförlag och Förlaget
Bibliotek av Ali Smith
Vad heter ångest på spanska? av Michaela von Kügelgen
Norstedts
Tjockdrottningen av Moa Herngren
Prylbanta av Elisabeth Byström och Joha Ernfors
Kulturkoftor av Celia B. Dackenberg
onsdag 30 augusti 2017
Astrid Lindgren-konferensen
![]() |
| Bilden har jag lånat från astridlindgrenkonferens.se |
Konferensen vänder sig till alla som är intresserade men kanske främst för lärare och deras skolledare, personer som arbetar med barnkultur på olika sätt. Arrangörerna hoppas även på politiker, förläggare, opinionsbildare och människor som arbetar inom media på olika sätt.
Temat på årets konferens är läsning, tänkande och medborgarskap och det känns högst aktuellt men även oerhört intressant. Just den 14 november har betydelse så tillvida att det är Astrid Lindgrens födelsedag och i år är det 110 år sedan hon föddes.
Det jag tycker är intressant är nyläsningarna av några av Astrid Lindgrens böcker som kommer att ske. Hur går det att tolka dessa böcker idag? Farnaz Arbabi (konstnärlig ledare på Unga Klara) kommer att göra en nyläsning av Astrid Lindgrens krigsdagböcker, Ann-Helén Laestadius (författare) av Madicken och Elisabeth Åsbrink (journalist och författare) av Mio min Mio.
Lena Andersson (debattör och författare) ska prata om hur läsning och tänkande hänger ihop. Philip Pullman (författare) i sin tur ska djupdyka i vart berättandet är på väg. Tomas Alfredsson (regissör) och Jesper Waldersten (konstnär och satiriker) ska fokusera på berättandet genom bild. Milad Mohammadi (statsvetare, jurist och föreläsare) fokuserar i sin föreläsning på vad en medborgare är.
Den mer evidensbaserade delen av konferensen står Armita Golkar, Ola Rosling och Anton Landehag för. Armita Golkar (forskare i psykologi) ska prata om kognitiva nycklar till tänkande, rationalitet och läsningens betydelse. Ola Rosling (en av grundarna till stiftelsen Gapminder) i sin tur kommer berätta om faktabaserad världssyn. Och så till sist Anton Landehag (från Ungdomsbarometern) ger oss en bild av dagens unga, morgondagens medborgare.
Efter alla föredrag och samtal delas Astrid Lindgren-priset ut och det blir även ett mingel.
Jag hade hemskt hemskt gärna gått och lyssnat men dessvärre har jag inte råd med biljettpriset just nu. Hoppas att någon annan går och rapporterar så jag får höra hur det var. Biljetterna är nu släppta och om du bokar innan 15 september är de lite billigare. Ordinarie pris är 1995kr och bokar du tidigt kostar biljetten 1695kr.
söndag 27 augusti 2017
Johannas topp 5: vecka 34
Vi börjar närma oss slutet på augusti och snart är hösten här. Ett faktum som de som älskar sommaren inte vill att vi höstvurmare ska prata om. För egen del ser jag verkligen fram emot att alla kulturevenemang ska dra igång igen efter sommaruppehållen så jag välkomnar hösten med öppna armar. Jag tänkte skaka liv i punkten med min veckovisa topplista, där jag tipsar om saker ni kan lyssna/titta på, läsa och förkovra er i.
1. Dansprogrammet So You Think You Can Dance (USA) har genom åren gett mig mängder med musiktips. Under de första avsnitten av nuvarande säsongen spelades Julia Michaels låt Issues och jag föll direkt för den. Så veckans musiktips blev givetvis den.
2. Under min första semestervecka plöjde jag radioserien från UR som heter Jobba, sova, dö. Det kan tyckas paradoxalt att jag vid tiden jag skulle vila från jobbet valde att helt gå upp i temat arbete, för jag lyssnade på avsnitten intensivt under två dagar.
3. Innan sommaren hade flera av oss bokbloggare en diskussion om bokbloggens eventuella död. Jag snubblade sedan över ett blogginlägg om bokbloggandets förväntningar och verklighet (obs på engelska). Den är mycket intressant och jag kan känna igen mig i mycket det som skrivs.
4. Det är helt otroligt att jag har missat det eminenta humorinslaget Utkantssverige som sänds i Godmorgon världen i P1. Men detta har jag tagit igen under semestern och som jag har skrattat. Inslagen låter precis som vanliga inslag från olika platser i Sverige men de har en sådan tvist och parodin är klockren. Nu är säsongen precis slut men det går att lyssna på alla avsnitt från tidigare säsongen där poddar finns samt i Sveriges Radio Play.
5. När jag läste Ett litet liv av Hanya Yanagihara behövde jag något att varva med då läsningen var riktigt påfrestande bitvis. Jag letade då upp serien This Is Us och tänkte att den skulle fungera bra som komplement till den gråtfest läsningen innebar. Det var en redig missbedömning för gråtfesten fortsatte. Men låt inte detta avskräcka er för serien är så oerhört bra och gripande. Nu har trailern för säsong två kommit och jag längtar så till nya avsnitt.
2. Under min första semestervecka plöjde jag radioserien från UR som heter Jobba, sova, dö. Det kan tyckas paradoxalt att jag vid tiden jag skulle vila från jobbet valde att helt gå upp i temat arbete, för jag lyssnade på avsnitten intensivt under två dagar.
3. Innan sommaren hade flera av oss bokbloggare en diskussion om bokbloggens eventuella död. Jag snubblade sedan över ett blogginlägg om bokbloggandets förväntningar och verklighet (obs på engelska). Den är mycket intressant och jag kan känna igen mig i mycket det som skrivs.
4. Det är helt otroligt att jag har missat det eminenta humorinslaget Utkantssverige som sänds i Godmorgon världen i P1. Men detta har jag tagit igen under semestern och som jag har skrattat. Inslagen låter precis som vanliga inslag från olika platser i Sverige men de har en sådan tvist och parodin är klockren. Nu är säsongen precis slut men det går att lyssna på alla avsnitt från tidigare säsongen där poddar finns samt i Sveriges Radio Play.
5. När jag läste Ett litet liv av Hanya Yanagihara behövde jag något att varva med då läsningen var riktigt påfrestande bitvis. Jag letade då upp serien This Is Us och tänkte att den skulle fungera bra som komplement till den gråtfest läsningen innebar. Det var en redig missbedömning för gråtfesten fortsatte. Men låt inte detta avskräcka er för serien är så oerhört bra och gripande. Nu har trailern för säsong två kommit och jag längtar så till nya avsnitt.
Etiketter:
dokumentär,
humor,
Johannas topp 5,
kultur,
musik,
radio,
serier,
tips,
tv
fredag 25 augusti 2017
Mina fyra favoritböcker så här långt i år
Vilka böcker är dina favoriter så här långt i år?
tisdag 22 augusti 2017
Svenska vs engelska bokomslag
Jag såg ett klipp på YouTube i somras där Ariel Bissett (Kanada) pratar med Charli (Nya Zeeland/England) om brittiska kontra nordamerikanska omslagen och vilka de gillar bäst. Då började jag att titta i mina hyllor och plockade fram de böcker jag har i svensk översättning samt de engelska originalen. Så jag tänkte att vi skulle prata lite om bokomslag. För egen del är det inte alltid jag gillar originalomslagen bättre än de svenska. Och som Ariel och Charli pratar om så skiljer sig de brittiska/australienska omslagen från de nordamerikanska där de brittiska oftare är tecknade och de nordamerikanska har foton. När det gäller dessa föredrar jag oftast de nordamerikanska speciellt när det är ungdomsböcker/YA. Jag vet inte vad det är men med översatta ungdomsböcker är jag oftare missnöjd med omslagen än vid deras svenska diton.
På översta raden föredrar jag det svenska omslaget till Hustrun av Meg Wolitzer och det brittiska omslaget för Ett litet liv (det svenska och amerikanska har samma omslag) och det nordamerikanska för Ingenting och allting av Nicola Yoon. Det svenska omslaget har dock växt i mina ögon med tiden för från början gillade jag inte det alls men nu tycker jag att det är rätt fint.
Rad två: Jag har det brittiska omslaget för The Hate U Give av Angie Thomas och det gillar jag inte alls. Så här vinner det svenska men i jämförelse med det nordamerikanska så vinner det senare. Den moderna tolkningen av Stolthet och fördom vid namn Sanning och skvaller som Curtis Sittenfeld gjort tycker jag har snyggast omslag på engelska och i det här fallet det brittiska. Det nordamerikanska omslaget och det svenska är lika varandra något men båda går bort för min del. Vända världen rätt av Jennifer Niven tycker jag fick ett bedrövligt svenskt omslag även om det brittiska inte är så roligt i sig men det är bättre än det svenska (vilket jag verkligen hoppas inte straffar boken för innehållet är helt fantastiskt).
Tredje och sista raden: Finns det en finns det flera av Mhairi McFarlane har snyggast omslag på svenska. Jag gillar verkligen alla de svenska omslagen på hennes böcker som HarperCollins Nordic gett ut. Det svenska omslaget vinner även över det engelska när det gäller Tre saker jag inte vet om dig av Julie Buxbaum. Och det tredje och sista omslaget är även det snyggast på svenska och boken heter Bibliotek av Ali Smith. Det är just kopplingen till de gamla korten längst bak i biblioteksböcker som så smart illustrerar boken jag gillar mest.
Vilka av dessa omslag föredrar du och hur känner du inför engelska kontra svenska omslag vid översättningar?
På översta raden föredrar jag det svenska omslaget till Hustrun av Meg Wolitzer och det brittiska omslaget för Ett litet liv (det svenska och amerikanska har samma omslag) och det nordamerikanska för Ingenting och allting av Nicola Yoon. Det svenska omslaget har dock växt i mina ögon med tiden för från början gillade jag inte det alls men nu tycker jag att det är rätt fint.
Rad två: Jag har det brittiska omslaget för The Hate U Give av Angie Thomas och det gillar jag inte alls. Så här vinner det svenska men i jämförelse med det nordamerikanska så vinner det senare. Den moderna tolkningen av Stolthet och fördom vid namn Sanning och skvaller som Curtis Sittenfeld gjort tycker jag har snyggast omslag på engelska och i det här fallet det brittiska. Det nordamerikanska omslaget och det svenska är lika varandra något men båda går bort för min del. Vända världen rätt av Jennifer Niven tycker jag fick ett bedrövligt svenskt omslag även om det brittiska inte är så roligt i sig men det är bättre än det svenska (vilket jag verkligen hoppas inte straffar boken för innehållet är helt fantastiskt).
Tredje och sista raden: Finns det en finns det flera av Mhairi McFarlane har snyggast omslag på svenska. Jag gillar verkligen alla de svenska omslagen på hennes böcker som HarperCollins Nordic gett ut. Det svenska omslaget vinner även över det engelska när det gäller Tre saker jag inte vet om dig av Julie Buxbaum. Och det tredje och sista omslaget är även det snyggast på svenska och boken heter Bibliotek av Ali Smith. Det är just kopplingen till de gamla korten längst bak i biblioteksböcker som så smart illustrerar boken jag gillar mest.
Vilka av dessa omslag föredrar du och hur känner du inför engelska kontra svenska omslag vid översättningar?
lördag 19 augusti 2017
Vad blev läst under semestern?
Nu är det slut på semestern och därmed också min bloggpaus. Jag tänkte mjukstarta bloggandet igen med ett inlägg om vad jag faktiskt läste under semestern. Innan jag tog en paus la jag upp ett klipp med min planerade läsning. Planer och verklighet överensstämmer inte alltid och om ni vill veta vad jag läste till slut kan ni se det i klippen här ovan.
Hur har er semester varit? Läste ni något bra?
Vill bara påminna om att det är två dagar kvar att rösta på Årets bok, så skynda er att göra det. Vad jag förstår är det tajt i toppen så alla röster räknas extra mycket just nu.
måndag 7 augusti 2017
Vinn biljetter till filmen Farväl Europa
Jag har fått ett gäng fribiljetter till filmen Farväl Europa som jag får lotta ut. Filmen har premiär nu på fredag den 11 augusti och biljetterna går att lösa in i hela landet och även efter premiären. Tre (3) vinnare får två biljetter var. Det enda du behöver göra för att vara med och tävla är att tipsa om en film du gillar och lämna din mejladress så jag kan kontakta dig om du vinner.
Tävlingen är öppen till på söndag kväll då jag drar en vinnare.
Update: Tävlingen är avslutad och vinnarna har fått ett mejl. Tack alla som var med och tävlade.
Update: Tävlingen är avslutad och vinnarna har fått ett mejl. Tack alla som var med och tävlade.
söndag 2 juli 2017
Semesterläsningen 2017
Nu står det juli i kalendern och den där semestern närmar sig med stormsteg. Igår bokades en solresa och jag är så oerhört taggad på att åka iväg. Efter att i våras ha drabbats av en redig lässvacka är jag igång och läser igen och därför längtar jag extra mycket till semestern. Under min semester brukar jag alltid läsa betydligt fler böcker än när jag jobbar. Om jag då dessutom är iväg och inte behöver städa/ta hand om disk/laga mat så finns det galet mycket mer tid som kan ägnas åt läsning. I videon ovan får ni reda på vad jag planerar att läsa under min fyra veckor långa semester.
Med detta tar bloggen ett sedvanligt sommaruppehåll och jag är tillbaka någon gång i slutet av augusti igen. Om ni vill så hörs och ses vi i sociala medier under sommaruppehållet där jag fortsätter att kulturtipsa och framför allt uppdaterar hur det går med semesterläsningen. Jag återfinns på @johannalundin86 på Twitter.
Ha en fantastisk sommar och förhoppningsvis med många kulturella inslag och mycket vila!
Om bokbloggens död- del 2
Nu är det en vecka sedan jag publicerade mitt blogginlägg om
bokbloggens död. Eller jag ska kanske snarare säga eventuella död efter
att ha läst alla kommentarer och blogginlägg i frågan. Först och främst
vill jag tacka alla som tog sig tid att svara på mitt inlägg både här
och på Facebook samt ni som skrev egna blogginlägg. Jag har sett inlägg
hos Enligt O, Barnboksbloggen, Feministbiblioteket, Trasig kofta, Boktanken och Sannas bokhylla. Säg till om jag missat någon. Det har varit oerhört givande
att läsa alla tankar och reflektioner i frågan. Jag tänkte nu
sammanfatta lite av debatten så som jag ser det.
Är bokbloggen död? Både ja och nej skulle jag säga. Nej så tillvida att många av er som svarade sa att ni till största delen bloggar för er egen skull, ni har bokbloggen som en typ av läsdagbok eller ett ställe där ni samlar era tankar kring det ni läser. På så sätt kan jag förstå att min fråga framstod som märklig eller helt befängd. Därför tror jag inte att bokbloggen som företeelse kommer att dö ut än på länge och vi ser ständigt en tillväxt av nya bloggar som poppar upp. Men när det gäller bloggen som forum för bokdiskussion och som en stor och viktig typ av kanal för förlag att få spridning på sina böcker utöver mer traditionell media som TV, tidningar och radio anser jag att bokbloggen som fenomen är död. Många säger i kommentarerna att ni inte tycker om det draget hos er själva men att ni inte kommenterar på blogginlägg i lika stor utsträckning som tidigare. Det är även ett flertal som säger sig sakna kommenterandet på sina egna inlägg och att det inte känns lika roligt nu när kommentarerna inte kommer med samma frekvens som tidigare. Boksamtalet är dock inte dött, det frodas på ett flertal ställen (mest i olika sociala medier-kanaler så som Facebook, Twitter och Instagram). På sätt och vis är detta fantastiskt, samtalet om böcker behövs och är något bokälskare ofta uppskattar. Den andra sidan av det myntet har dock blivit att det är mer spritt, svårt att hitta till och dessutom svårt att ta sig in. Nu döljer sig samtalen i grupperingar som antingen är låsta bakom stänga grupper, eller bakom hashtaggar som det är svårt att hitta till om du inte vet var du ska leta efter. På Instagram hittat du många bokbloggare och sk bookstagrammmare om du söker på hashtaggar så som #bookstagram #boktips #läserjustnu och ett enkelt sätt att få kontakt med andra bokälskare på Twitter är att använda hashtaggen #boblmaf. När jag varit på bokevent träffar jag ofta andra bokbloggare jag följt länge och på sociala medier efteråt kan det upplevas svämma över med bilder från eventet och har du då inte varit där (för att du bor långt ifrån Stockholm där det mesta tyvärr äger rum bokbranschmässigt, eller helt enkelt inte fått inbjudan) så kan det upplevas som om alla var där. Jag har full förståelse för att detta kan kännas exkluderande och hur privilegierad jag själv är som ofta är en person som får gå på den här typen av evenemang men samtidigt är med och bidrar till uppdateringarna som kan kännas exkluderande.
Flera skrev att förlagen har dålig koll på vilka bloggar/konton som finns, att vissa inte får ett enda rec.ex med andra får fler än de vill ha/bett om, att vissa förlag nöjer sig med en snygg bild på boken på Instagram medan andra fortfarande vill ha en recension på bloggen. I den frågan blev det för mig väldigt tydligt att intentionen med min fråga och inlägget om bokbloggens öde kanske skiljer sig från många andra bokbloggares. Jag är nog inte och har aldrig varit som många andra bokbloggare (inte meningen att generalisera för jag vet att bokbloggare inte är homogena eller har samma intention med sitt bloggande men det blir lättare att argumentera om vi föreställer oss det en stund). Från första stund som jag började blogga (det var om mode år 2006 och sen om kultur på den här bloggen år 2009) har mitt syfte varit att blogga för andra och att nå ut. Jag vill sprida min passion, mitt kunnande och det jag ser, hör och läser till andra och så många som möjligt. Därför har det alltid varit avgörande att andra har läst det jag har skrivit men också att få tillbaka något för den tid och energi jag har lagt ner. Och då menar jag inte bara att få personlig bekräftelse i likhet med beröm utan att andra har sett det jag lägger upp och kanske svarar att de tagit till sig av tipset/recensionen eller vad det nu är. Så att jag vet att det har träffat någon och inte bara försvunnit ut i tomma intet. Därför har jag nog också alltid sett mig som en kanal för kulturinstitutioner och förlag att få ut sin verksamhet/utgivning. Givetvis inte ofiltrerat och hur som helst, det är av största vikt att det jag skriver om är något jag står bakom, har läst, är ärlig med vad jag tycker osv. Jag jobbar inte på en kulturinstitution eller på ett förlag, men mitt jobb är väldigt likt det som PR-/och marknadsföringsfolket gör. Jag är van att omvärldsbevaka vilket gör att jag genom min profession förhåller mig till det här med skanna av flöden på ett annat sätt än lekmän/de som har kultur som intresse. Förutom att mitt jobb är inom kommunikation så har jag både ett stort intresse för kultursektorn i stort och i den här frågan främst förlagsbranschen. Likt en person som bevakar bokbranschen i sitt jobb följer jag rapportering, trender och branschnyheter. Något som gör att jag jämt och ständigt misstas för en person som jobbar i branschen. Sen är det så att förutom att vara yrkesskadad, ha ett stort intresse även har många vänner som jobbar i förlagsbranschen. Dessa människor har jag nästan uteslutande lärt känna tack vare mitt bloggande men även för mitt stora intresse av världen kring själva boken. Sammantaget gör det här att mitt förhållande till både att blogga och att läsa andra bloggar/följa olika personer i sociala medier är mer professionaliserat (och kanske taget på ett för stort allvar för mitt eget bästa då och då). Därför kanske jag läser in mer i frågan jag ställde i mitt förra inlägg än vad andra bloggare gör.
Det är förståeligt att förlagen upplevs ha för dålig koll. Det är helt enkelt för många olika personer att hålla ordning på och dessutom på för många olika arenor. Hur förlagen förhåller sig till detta vet jag inte och tyvärr var det inget förlag som svarade på inlägget. Min gissning är att de håller fast vid de som var tidigt ute med att blogga om böcker och sedan har breddat detta med några som mest är på Instagram/Twitter/poddar utöver den nya grupp personer som kan sprida deras produkter sk influencers. Jag kan däremot tycka att de skulle kunna skaffa sig bättre strategier för att hantera just de digitala flödena. Men då är vi tillbaka i jobbläge för min del och den nördiga delen av mig som vill vara med och utveckla förlagsbranschen.
Sammanfattningsvis: bokbloggen är inte död, men boksamtalet har spritt sig till fler ställen i cyberspace, det kan göra det hela svårnavigerat och splittrat men det finns där. Förlagens strategi till detta om vi pratar möjligheten att få sina böcker omskrivna/få synlighet är varierad och till viss del okänd. Många bloggar för sin egen skull men kan ändå sakna kommentarer och interaktion på själva bloggen, samtidigt som flera erkänner att de själva har blivit dåliga på att kommentera hos andra och därmed kan förstå att andra också slutat kommentera. Här ska vi också tillägga att tekniken i sig kan bidra, det är krångligare att kommentera på en blogg än att göra det i sociala medier det gör att blogginlägg kan diskuteras på andra ställen än på själva bloggen.
Återigen stort tack för det stora gensvaret som jag fick på mitt debattinlägg. Fortsätt gärna att diskutera frågan!
Är bokbloggen död? Både ja och nej skulle jag säga. Nej så tillvida att många av er som svarade sa att ni till största delen bloggar för er egen skull, ni har bokbloggen som en typ av läsdagbok eller ett ställe där ni samlar era tankar kring det ni läser. På så sätt kan jag förstå att min fråga framstod som märklig eller helt befängd. Därför tror jag inte att bokbloggen som företeelse kommer att dö ut än på länge och vi ser ständigt en tillväxt av nya bloggar som poppar upp. Men när det gäller bloggen som forum för bokdiskussion och som en stor och viktig typ av kanal för förlag att få spridning på sina böcker utöver mer traditionell media som TV, tidningar och radio anser jag att bokbloggen som fenomen är död. Många säger i kommentarerna att ni inte tycker om det draget hos er själva men att ni inte kommenterar på blogginlägg i lika stor utsträckning som tidigare. Det är även ett flertal som säger sig sakna kommenterandet på sina egna inlägg och att det inte känns lika roligt nu när kommentarerna inte kommer med samma frekvens som tidigare. Boksamtalet är dock inte dött, det frodas på ett flertal ställen (mest i olika sociala medier-kanaler så som Facebook, Twitter och Instagram). På sätt och vis är detta fantastiskt, samtalet om böcker behövs och är något bokälskare ofta uppskattar. Den andra sidan av det myntet har dock blivit att det är mer spritt, svårt att hitta till och dessutom svårt att ta sig in. Nu döljer sig samtalen i grupperingar som antingen är låsta bakom stänga grupper, eller bakom hashtaggar som det är svårt att hitta till om du inte vet var du ska leta efter. På Instagram hittat du många bokbloggare och sk bookstagrammmare om du söker på hashtaggar så som #bookstagram #boktips #läserjustnu och ett enkelt sätt att få kontakt med andra bokälskare på Twitter är att använda hashtaggen #boblmaf. När jag varit på bokevent träffar jag ofta andra bokbloggare jag följt länge och på sociala medier efteråt kan det upplevas svämma över med bilder från eventet och har du då inte varit där (för att du bor långt ifrån Stockholm där det mesta tyvärr äger rum bokbranschmässigt, eller helt enkelt inte fått inbjudan) så kan det upplevas som om alla var där. Jag har full förståelse för att detta kan kännas exkluderande och hur privilegierad jag själv är som ofta är en person som får gå på den här typen av evenemang men samtidigt är med och bidrar till uppdateringarna som kan kännas exkluderande.
Flera skrev att förlagen har dålig koll på vilka bloggar/konton som finns, att vissa inte får ett enda rec.ex med andra får fler än de vill ha/bett om, att vissa förlag nöjer sig med en snygg bild på boken på Instagram medan andra fortfarande vill ha en recension på bloggen. I den frågan blev det för mig väldigt tydligt att intentionen med min fråga och inlägget om bokbloggens öde kanske skiljer sig från många andra bokbloggares. Jag är nog inte och har aldrig varit som många andra bokbloggare (inte meningen att generalisera för jag vet att bokbloggare inte är homogena eller har samma intention med sitt bloggande men det blir lättare att argumentera om vi föreställer oss det en stund). Från första stund som jag började blogga (det var om mode år 2006 och sen om kultur på den här bloggen år 2009) har mitt syfte varit att blogga för andra och att nå ut. Jag vill sprida min passion, mitt kunnande och det jag ser, hör och läser till andra och så många som möjligt. Därför har det alltid varit avgörande att andra har läst det jag har skrivit men också att få tillbaka något för den tid och energi jag har lagt ner. Och då menar jag inte bara att få personlig bekräftelse i likhet med beröm utan att andra har sett det jag lägger upp och kanske svarar att de tagit till sig av tipset/recensionen eller vad det nu är. Så att jag vet att det har träffat någon och inte bara försvunnit ut i tomma intet. Därför har jag nog också alltid sett mig som en kanal för kulturinstitutioner och förlag att få ut sin verksamhet/utgivning. Givetvis inte ofiltrerat och hur som helst, det är av största vikt att det jag skriver om är något jag står bakom, har läst, är ärlig med vad jag tycker osv. Jag jobbar inte på en kulturinstitution eller på ett förlag, men mitt jobb är väldigt likt det som PR-/och marknadsföringsfolket gör. Jag är van att omvärldsbevaka vilket gör att jag genom min profession förhåller mig till det här med skanna av flöden på ett annat sätt än lekmän/de som har kultur som intresse. Förutom att mitt jobb är inom kommunikation så har jag både ett stort intresse för kultursektorn i stort och i den här frågan främst förlagsbranschen. Likt en person som bevakar bokbranschen i sitt jobb följer jag rapportering, trender och branschnyheter. Något som gör att jag jämt och ständigt misstas för en person som jobbar i branschen. Sen är det så att förutom att vara yrkesskadad, ha ett stort intresse även har många vänner som jobbar i förlagsbranschen. Dessa människor har jag nästan uteslutande lärt känna tack vare mitt bloggande men även för mitt stora intresse av världen kring själva boken. Sammantaget gör det här att mitt förhållande till både att blogga och att läsa andra bloggar/följa olika personer i sociala medier är mer professionaliserat (och kanske taget på ett för stort allvar för mitt eget bästa då och då). Därför kanske jag läser in mer i frågan jag ställde i mitt förra inlägg än vad andra bloggare gör.
Det är förståeligt att förlagen upplevs ha för dålig koll. Det är helt enkelt för många olika personer att hålla ordning på och dessutom på för många olika arenor. Hur förlagen förhåller sig till detta vet jag inte och tyvärr var det inget förlag som svarade på inlägget. Min gissning är att de håller fast vid de som var tidigt ute med att blogga om böcker och sedan har breddat detta med några som mest är på Instagram/Twitter/poddar utöver den nya grupp personer som kan sprida deras produkter sk influencers. Jag kan däremot tycka att de skulle kunna skaffa sig bättre strategier för att hantera just de digitala flödena. Men då är vi tillbaka i jobbläge för min del och den nördiga delen av mig som vill vara med och utveckla förlagsbranschen.
Sammanfattningsvis: bokbloggen är inte död, men boksamtalet har spritt sig till fler ställen i cyberspace, det kan göra det hela svårnavigerat och splittrat men det finns där. Förlagens strategi till detta om vi pratar möjligheten att få sina böcker omskrivna/få synlighet är varierad och till viss del okänd. Många bloggar för sin egen skull men kan ändå sakna kommentarer och interaktion på själva bloggen, samtidigt som flera erkänner att de själva har blivit dåliga på att kommentera hos andra och därmed kan förstå att andra också slutat kommentera. Här ska vi också tillägga att tekniken i sig kan bidra, det är krångligare att kommentera på en blogg än att göra det i sociala medier det gör att blogginlägg kan diskuteras på andra ställen än på själva bloggen.
Återigen stort tack för det stora gensvaret som jag fick på mitt debattinlägg. Fortsätt gärna att diskutera frågan!
fredag 30 juni 2017
Sommartips 2017: Saker att läsa
Det tredje och sista inlägget handlar om saker ni kan läsa i sommar. Sommaren är för mig synonymt med att ha tid att läsa. På sommaren hinner jag läsa både tjocka böcker, tunna noveller, längre reportage och artiklar på ett sätt som jag inte gör när jag jobbar. Hjärnan är mer öppen och benägen att ta in saker i längre sittningar än annars och jag älskar det. Min semester står strax för dörren och då ska jag läsa som bara den. Här kommer lite lästips till er.
Årets bok 2017
Vill du ha ett läsprojekt som heter duga i sommar då kan du läsa alla tolv böcker som är nominerade till Årets bok. Själv kommer jag försöka beta mig igenom högen så gott det går innan den 20 augusti för då är det sista dagen att rösta. Om du vill veta vilka böcker som är nominerade och kanske få lite inspiration till vilken eller vilka titlar du kan börja med så kan du titta på klippet där jag presenterar böckerna lite närmre.
Vända hem
En bok som jag verkligen hade hoppats skulle nomineras till Årets bok var Vända hem av Yaa Gyasi. Det är inte bara en av de bästa böcker jag har läst i år utan även en av de bästa någonsin. Vi får följa två halvsystrar och deras ättlingar i sju generationer från 1600-talet till modern tid. Dessa två halvsystrar känner inte till varandra. Den ena systern gifter sig med en vit man som arbetar på ett fort där slavarna hålls fångna innan de deporteras till USA. Och den andra systern säljs som just slav till Amerika. Livsödena vi får följa i denna debut är hjärtskärande, vackra, onda, kärleksfulla, magiska och intrikata. Jag pratar varmt om den här boken varje tillfälle jag kan för den är suverän. Passar superbra att bokcirkla kring så om du vill läsa något inför boksamtal till hösten alternativt få fler i din närmaste krets att läsa samma bok och prata om under sena sommarkvällar är det här boken för dig.
En tryckare på Blue Moon Bar
I Dagens Nyheter (DN) är det traditionsenligt en sommarföljetong. Årets är dock ingen som intresserar mig så jag tänkte om fler känner som jag så tycker jag att vi skapar vår egen följetong istället. Här kommer den annars kanske lite svåra genren krönikesamlingar in i bilden. Det är svårt att läsa en sådan samling i ett svep och då är det ju ett superbra sätt att ta en om dagen till frukost eller när ni nu brukar läsa sommarföljetongen. Jag tycker att vi tar och läser Hanna Hellquist samlade krönikor, En tryckare på Blue Moon Bar, från just DN och läser dem i sommar. Tyvärr har Hanna slutat skriva för tidningen och det här är ett bra sätt att få lite mer Hanna i ditt liv, för det är en redig bok med massor med krönikor som räcker längre än semestern det lovar jag.
Novellix-sommarfyra
Noveller är även de ett bra komplement till alla de där tegelstenarna till böcker som du kanske planerat att plöja i sommar. De går fort att läsa men kan vara nog så fulla med innehåll. Här har vi förlaget Novellix som kan förse dig med massor av noveller i fickformat som är deras slogan. I slutet av maj så släppte de fyra noveller om att vara ung och de kommer jag att ta med mig på semestern. Men det finns många fler än så att sätta tänderna i och en liten fågel har viskat i mitt öra att de från och med imorgon kommer att ha rea på noveller på sin hemsida så håll utkik där.
Tidningen Vi
En tidning som har massor med intressant läsning är Tidningen Vi. Om du inte klarar dig på senaste numret (och det gör du inte sommaren är lång) så kan jag rekommendera dig både att läsa artiklar på deras hemsida. Eller så kan du gå till biblioteket och låna så många av de äldre numren som ditt bibliotek tillåter. Perfekt för en stund på stranden, i hängmattan eller när du sitter med fötterna i ett fotbad för att mjuka upp förhårdningarna efter allt barfotaspring.
Om ni har tips på saker jag kan läsa på i sommar får ni gärna lämna dem i en kommentar nedan!
Årets bok 2017
Vill du ha ett läsprojekt som heter duga i sommar då kan du läsa alla tolv böcker som är nominerade till Årets bok. Själv kommer jag försöka beta mig igenom högen så gott det går innan den 20 augusti för då är det sista dagen att rösta. Om du vill veta vilka böcker som är nominerade och kanske få lite inspiration till vilken eller vilka titlar du kan börja med så kan du titta på klippet där jag presenterar böckerna lite närmre.
Vända hem
En bok som jag verkligen hade hoppats skulle nomineras till Årets bok var Vända hem av Yaa Gyasi. Det är inte bara en av de bästa böcker jag har läst i år utan även en av de bästa någonsin. Vi får följa två halvsystrar och deras ättlingar i sju generationer från 1600-talet till modern tid. Dessa två halvsystrar känner inte till varandra. Den ena systern gifter sig med en vit man som arbetar på ett fort där slavarna hålls fångna innan de deporteras till USA. Och den andra systern säljs som just slav till Amerika. Livsödena vi får följa i denna debut är hjärtskärande, vackra, onda, kärleksfulla, magiska och intrikata. Jag pratar varmt om den här boken varje tillfälle jag kan för den är suverän. Passar superbra att bokcirkla kring så om du vill läsa något inför boksamtal till hösten alternativt få fler i din närmaste krets att läsa samma bok och prata om under sena sommarkvällar är det här boken för dig.
En tryckare på Blue Moon Bar
I Dagens Nyheter (DN) är det traditionsenligt en sommarföljetong. Årets är dock ingen som intresserar mig så jag tänkte om fler känner som jag så tycker jag att vi skapar vår egen följetong istället. Här kommer den annars kanske lite svåra genren krönikesamlingar in i bilden. Det är svårt att läsa en sådan samling i ett svep och då är det ju ett superbra sätt att ta en om dagen till frukost eller när ni nu brukar läsa sommarföljetongen. Jag tycker att vi tar och läser Hanna Hellquist samlade krönikor, En tryckare på Blue Moon Bar, från just DN och läser dem i sommar. Tyvärr har Hanna slutat skriva för tidningen och det här är ett bra sätt att få lite mer Hanna i ditt liv, för det är en redig bok med massor med krönikor som räcker längre än semestern det lovar jag.
Novellix-sommarfyra
Noveller är även de ett bra komplement till alla de där tegelstenarna till böcker som du kanske planerat att plöja i sommar. De går fort att läsa men kan vara nog så fulla med innehåll. Här har vi förlaget Novellix som kan förse dig med massor av noveller i fickformat som är deras slogan. I slutet av maj så släppte de fyra noveller om att vara ung och de kommer jag att ta med mig på semestern. Men det finns många fler än så att sätta tänderna i och en liten fågel har viskat i mitt öra att de från och med imorgon kommer att ha rea på noveller på sin hemsida så håll utkik där.
Tidningen Vi
En tidning som har massor med intressant läsning är Tidningen Vi. Om du inte klarar dig på senaste numret (och det gör du inte sommaren är lång) så kan jag rekommendera dig både att läsa artiklar på deras hemsida. Eller så kan du gå till biblioteket och låna så många av de äldre numren som ditt bibliotek tillåter. Perfekt för en stund på stranden, i hängmattan eller när du sitter med fötterna i ett fotbad för att mjuka upp förhårdningarna efter allt barfotaspring.
Om ni har tips på saker jag kan läsa på i sommar får ni gärna lämna dem i en kommentar nedan!
Sommartips 2017: Saker att titta på
Det andra inlägget i denna miniserie med kulturtips handlar om saker att titta på. Kanske är det så att det kommer att regna lite under semestern, du kanske bara behöver ta en paus inomhus i soffan eller så reser du och vill ha lite sällskap. Här nedan finns det både längre serier att plöja, kortare klipp. Det är både dokumentärt och hittepå, samhällsaktuellt och kulturellt. Håll till godo!
Skam
Såklart går det inte att förbise den fantastiska norska ungdomsserien Skam. I helgen sändes det sista avsnittet i Norge och i början av veckan gick det att se men svensk text på SVT. Det blev fyra säsonger totalt och det är nästintill omöjligt att inte plöja en hel säsong minst åt gången. Min favorit är säsong 2 och det sista avsnittet på säsong 4. Så för er som missat detta är det bara att börja beta av avsnitt för avsnitt, säsong för säsong. Och för oss som redan sett är det fritt fram att titta på favoritklippen igen och igen (eller ja så länge de ligger upp på NRK/SVT).
Hip-hop Evolution
Netflixdokumentärserien om hip-hopens historia, Hip-hop Evolution, fängslade mig enormt när jag såg den för några veckor sedan. Vi tas med till allra första början och jobbar oss sedan fram mot idag i fyra avsnitt. Jag är en stor musikentusiast och jag gillar en mängd olika musikstilar. När det gäller hip-hop tillhör jag de som föredrar den äldre hip-hopen. När det var stort fokus på samhällsproblemen snarare än sexistiskt. Som tur är har den svenska hip-hopen idag tagit mig tillbaka till det jag föll för hos hip-hopen. Även om du själv inte lyssnar/t så mycket på hip-hop tycker jag absolut att du kan ta och se serien ändå. Den berättar mycket om USAs historia, om musikhistoria i allmänhet, om mode, om politisk aktivism och så om kärleken till musik.
Bokprovningen
En gång om året sammanställer Svenska Barnboksinstitutet (SBI) en sammanställning av barn- och ungdomslitteraturen under föregående år. Däri ryms trender och spaningar kring olika teman som framträtt, som är värda att uppmärksammas och diskuteras. Vid två tillfällen dagarna efter varandra bjuds allmänheten in att komma och lyssna på SBIs personal som berättar om Bokprovningen. Sedan åker dessa föredrag på turné land och rike runt. Dessutom har vi turen att det brukar filmas varje år och sedan sändas i Kunskapskanalen och finnas tillgängligt på UR Samtiden/UR Play. Alla ni som har barn, arbetar på bibliotek eller i skolan, ni som är intresserade och ni som inte är intresserade borde alla ta del av Bokprovningen. Det förefaller som om många har en väldig massa åsikter om barn- och ungdomslitteraturen men långt ifrån alla har på fötter i vad som ges ut, hur det ser ut kring vissa frågor och annat tyckande som görs om dessa böcker riktade till den yngre delen av befolkningen. Genom Bokprovningen får ni bättre koll och vem vet kanske kommer ni över till vår sida, den som outtröttligt kämpar för barn- och ungdomslitteraturen.
Bokhyllan
Akademibokhandeln har under våren lanserat en serie som heter Bokhyllan. Där får vi komma hem till kända svenska författare som visar oss sin bokhylla, pratar om böcker som de minns/tycker om/ogillar osv. Det är ett ypperligt tillfälle både att få se hur författarna har det där hemma men också för att få massor av boktips. Jag gillade personligen Ellen Ekman, Karin Bojs, Elisabeth Åsbrink och Majgull Axelsson bäst.
Nationen
Ännu en dokumentärserie är Nationen som gjordes av UR. Här får vi lära oss mer om den svenska historien och kanske främst den del av vår historia som vi vanligtvis inte pratar om/lyfter upp/är stolta över. Här är det folkbildning när det är som bäst av Public Service. Avsnitten är på 28 minuter och det är nästan säkrast att sprida ut ditt tittande lite för att inte bli allt för nedstämd.Även om detta kanske inte är den muntraste av tips så är det ett viktigt tips och jag anser att ledigheten både ska innehålla förströelse och sådant som får hjärncellerna att arbeta lite men kanske på ett annat sätt än när vi arbetar.
Om ni har tips på saker jag kan titta på i sommar får ni gärna lämna dem i en kommentar nedan!
Skam
Såklart går det inte att förbise den fantastiska norska ungdomsserien Skam. I helgen sändes det sista avsnittet i Norge och i början av veckan gick det att se men svensk text på SVT. Det blev fyra säsonger totalt och det är nästintill omöjligt att inte plöja en hel säsong minst åt gången. Min favorit är säsong 2 och det sista avsnittet på säsong 4. Så för er som missat detta är det bara att börja beta av avsnitt för avsnitt, säsong för säsong. Och för oss som redan sett är det fritt fram att titta på favoritklippen igen och igen (eller ja så länge de ligger upp på NRK/SVT).
Hip-hop Evolution
Netflixdokumentärserien om hip-hopens historia, Hip-hop Evolution, fängslade mig enormt när jag såg den för några veckor sedan. Vi tas med till allra första början och jobbar oss sedan fram mot idag i fyra avsnitt. Jag är en stor musikentusiast och jag gillar en mängd olika musikstilar. När det gäller hip-hop tillhör jag de som föredrar den äldre hip-hopen. När det var stort fokus på samhällsproblemen snarare än sexistiskt. Som tur är har den svenska hip-hopen idag tagit mig tillbaka till det jag föll för hos hip-hopen. Även om du själv inte lyssnar/t så mycket på hip-hop tycker jag absolut att du kan ta och se serien ändå. Den berättar mycket om USAs historia, om musikhistoria i allmänhet, om mode, om politisk aktivism och så om kärleken till musik.
En gång om året sammanställer Svenska Barnboksinstitutet (SBI) en sammanställning av barn- och ungdomslitteraturen under föregående år. Däri ryms trender och spaningar kring olika teman som framträtt, som är värda att uppmärksammas och diskuteras. Vid två tillfällen dagarna efter varandra bjuds allmänheten in att komma och lyssna på SBIs personal som berättar om Bokprovningen. Sedan åker dessa föredrag på turné land och rike runt. Dessutom har vi turen att det brukar filmas varje år och sedan sändas i Kunskapskanalen och finnas tillgängligt på UR Samtiden/UR Play. Alla ni som har barn, arbetar på bibliotek eller i skolan, ni som är intresserade och ni som inte är intresserade borde alla ta del av Bokprovningen. Det förefaller som om många har en väldig massa åsikter om barn- och ungdomslitteraturen men långt ifrån alla har på fötter i vad som ges ut, hur det ser ut kring vissa frågor och annat tyckande som görs om dessa böcker riktade till den yngre delen av befolkningen. Genom Bokprovningen får ni bättre koll och vem vet kanske kommer ni över till vår sida, den som outtröttligt kämpar för barn- och ungdomslitteraturen.
Akademibokhandeln har under våren lanserat en serie som heter Bokhyllan. Där får vi komma hem till kända svenska författare som visar oss sin bokhylla, pratar om böcker som de minns/tycker om/ogillar osv. Det är ett ypperligt tillfälle både att få se hur författarna har det där hemma men också för att få massor av boktips. Jag gillade personligen Ellen Ekman, Karin Bojs, Elisabeth Åsbrink och Majgull Axelsson bäst.
Nationen
Ännu en dokumentärserie är Nationen som gjordes av UR. Här får vi lära oss mer om den svenska historien och kanske främst den del av vår historia som vi vanligtvis inte pratar om/lyfter upp/är stolta över. Här är det folkbildning när det är som bäst av Public Service. Avsnitten är på 28 minuter och det är nästan säkrast att sprida ut ditt tittande lite för att inte bli allt för nedstämd.Även om detta kanske inte är den muntraste av tips så är det ett viktigt tips och jag anser att ledigheten både ska innehålla förströelse och sådant som får hjärncellerna att arbeta lite men kanske på ett annat sätt än när vi arbetar.
Om ni har tips på saker jag kan titta på i sommar får ni gärna lämna dem i en kommentar nedan!
Etiketter:
Akademibokhandeln,
Boktips,
dokumentär,
författarsamtal,
musik,
serier,
Sommartips 2017,
tips,
tv
Sommartips 2017: Saker att lyssna på
Snart är det dags för både bloggen och mig att gå på semester. Det ska bli oerhört skönt med ledighet. Inför sommaruppehållet tänkte jag passa på att tipsa er med saker att lyssna och titta på samt saker att läsa. På så sätt kanske ni klarar er tills jag är tillbaka med mina tips igen i augusti. I detta första temainlägg kommer jag att tipsa om saker ni kan lyssna på. Kanske behöver ni sällskap under tiden ni arbetar i trädgården/diskar/städar/flyttpackar/kör bil eller vad det nu kan vara som gör att ni är upptagna med händerna och ögonen på annat håll.
Bakom boken #17 Ferrantefeber
Många världen över tycks ha drabbats av Ferrantefebern och nu i sommar kommer den fjärde och sista boken ut på svenska. Jag personligen kämpade mig igenom första boken förra sommaren och nu i sommar ska jag läsa bok nummer två då den är nominerad till Årets bok och som ambassadör tänker jag försöka läsa alla de nominerade böckerna. (Glöm inte att du kan vara med och rösta, röstningen stänger 20 augusti så du har hela sommaren på dig att läsa och sen rösta) Förra helgen lyssnade jag på avsnitt 17 av podden Bakom boken (produceras av Norstedts och Rabén & Sjögren) som handlade om just Elena Ferrante. Det är ett mycket bra och intressant samtal programledaren Daniel Sjölin har med förläggaren Gunilla Sondell och översättaren Johanna Hedenberg om de fyra böckerna, dess succé, styrkor och hur det är att arbeta med en författare som skriver under pseudonym. Lyssningen gjorde mig riktigt sugen på att fortsätta läsa böckerna och det känns skönt. Jag kan varmt rekommendera podcasten i övrigt, det finns många fina och intressanta samtal som ni kan lyssna på i sommar.
FEJK
En av mina absoluta favoriter bland folkbildare är Anna Charlotta Gunnarson. I sommar är hon tillbaka tillsammans med Maja Åström och deras radioprogram som heter FEJK. Med start imorgon den 1 juli och sedan fyra lördagar framåt ska de lära oss kritiskt tänkande. Detta genom att de tar sitt avstamp i falska fakta i populärkulturens värld. Jag tycker att det här låter hur spännande och intressant som helst och tänker mig att detta är något som flera generationer kan lyssna på. Varför inte lyssna tillsammans och sedan ha något att prata om kring middagsbordet, i skuggan av ett parasoll eller under tågluffen. Programmet kommer att sändas klockan ett på lördagar men kommer även finnas tillgängligt både på Sveriges Radio och URs hemsidor och där appar finns.
Akademikerjävlar
Vi fortsätter på radiotemat här, en dokumentärserie som jag verkligen fastnade för var Akademikerjävlar som görs av Tendens i P1. I tre delar samtalar Mia Blomgren som gjorde den hyllade serien Dom kallar oss white trash med människor som hörde av sig till henne efter den serien som sändes 2012. Igenkänningen var skyhög för mig som kommer från arbetarklassen, flyttade från min lilla bruksort direkt efter gymnasiet för att läsa på universitet och bli något. Det är en väldigt tillgänglig serie att lyssna på och kan ge något både till er som läst på högskola/universitet och ni som inte har gjort det. Själv ska jag ta mig ann serien som Akademikerjävlar utgår ifrån nu i sommar för den är säkerligen lika tankeväckande. Här får ni alla tre delar serverade direkt:
Bladen brinner
I ärlighetens namn känner jag mig lite tom nu sedan kickstarterkampanjen för Bladen brinner tog slut första juni. Att få prata om den podden och få fler att hitta till den är ett mission som jag gladeligen utför. Så därför passar jag på att tipsa er om podden så att ni kan lyssna i kapp någon missat avsnitt eller hitta till den om ni aldrig lyssnat förut. För som tur är kommer podden tillbaka i höst för de lyckades få ihop pengar till 1,5 säsong till. Dessutom går det att på sajten lyssna på extramaterial och det länkar jag till här nedan är samtalet mellan Johanna Lindbäck och nyligen avlidne Ulf Stark. Ni hittar podden där appar finns, lyssna bums!
Staden
Kanske kan ni/vill ni inte resa bort i sommar. Då kan jag tipsa om podcasten Staden. Lyssna på den och det känns som om ni reser runt hela världen (utan att släppa ut en massa koldioxid eller lämna balkongen). Podden handlar om arkitektur och om hur städer har byggts. Här får du både historia, kulturhistoria, sociologi, kulturgeografi och arkitekturhistoria på ett lättillgängligt och informativt sätt. Jag har lärt mig massor om både städer jag trodde mig känna till väl och de jag aldrig varken varit i eller hört talas om. Staden programdels av Dan Hallemar och Håkan Forsell, den förstnämnde är chefredaktör för Arkitektur och den sistnämnde är urbanhistoriker och författare. Det är Sveriges arkitekter och tidningen Arkitektur som producerar podcasten.
Om ni har tips på saker jag kan lyssna på i sommar får ni gärna lämna dem i en kommentar nedan!
![]() |
| Bilden har jag lånat från norstedts.se |
Många världen över tycks ha drabbats av Ferrantefebern och nu i sommar kommer den fjärde och sista boken ut på svenska. Jag personligen kämpade mig igenom första boken förra sommaren och nu i sommar ska jag läsa bok nummer två då den är nominerad till Årets bok och som ambassadör tänker jag försöka läsa alla de nominerade böckerna. (Glöm inte att du kan vara med och rösta, röstningen stänger 20 augusti så du har hela sommaren på dig att läsa och sen rösta) Förra helgen lyssnade jag på avsnitt 17 av podden Bakom boken (produceras av Norstedts och Rabén & Sjögren) som handlade om just Elena Ferrante. Det är ett mycket bra och intressant samtal programledaren Daniel Sjölin har med förläggaren Gunilla Sondell och översättaren Johanna Hedenberg om de fyra böckerna, dess succé, styrkor och hur det är att arbeta med en författare som skriver under pseudonym. Lyssningen gjorde mig riktigt sugen på att fortsätta läsa böckerna och det känns skönt. Jag kan varmt rekommendera podcasten i övrigt, det finns många fina och intressanta samtal som ni kan lyssna på i sommar.
![]() |
| Bilden har jag lånat från sverigesradio.se |
En av mina absoluta favoriter bland folkbildare är Anna Charlotta Gunnarson. I sommar är hon tillbaka tillsammans med Maja Åström och deras radioprogram som heter FEJK. Med start imorgon den 1 juli och sedan fyra lördagar framåt ska de lära oss kritiskt tänkande. Detta genom att de tar sitt avstamp i falska fakta i populärkulturens värld. Jag tycker att det här låter hur spännande och intressant som helst och tänker mig att detta är något som flera generationer kan lyssna på. Varför inte lyssna tillsammans och sedan ha något att prata om kring middagsbordet, i skuggan av ett parasoll eller under tågluffen. Programmet kommer att sändas klockan ett på lördagar men kommer även finnas tillgängligt både på Sveriges Radio och URs hemsidor och där appar finns.
Akademikerjävlar
Vi fortsätter på radiotemat här, en dokumentärserie som jag verkligen fastnade för var Akademikerjävlar som görs av Tendens i P1. I tre delar samtalar Mia Blomgren som gjorde den hyllade serien Dom kallar oss white trash med människor som hörde av sig till henne efter den serien som sändes 2012. Igenkänningen var skyhög för mig som kommer från arbetarklassen, flyttade från min lilla bruksort direkt efter gymnasiet för att läsa på universitet och bli något. Det är en väldigt tillgänglig serie att lyssna på och kan ge något både till er som läst på högskola/universitet och ni som inte har gjort det. Själv ska jag ta mig ann serien som Akademikerjävlar utgår ifrån nu i sommar för den är säkerligen lika tankeväckande. Här får ni alla tre delar serverade direkt:
Bladen brinner
I ärlighetens namn känner jag mig lite tom nu sedan kickstarterkampanjen för Bladen brinner tog slut första juni. Att få prata om den podden och få fler att hitta till den är ett mission som jag gladeligen utför. Så därför passar jag på att tipsa er om podden så att ni kan lyssna i kapp någon missat avsnitt eller hitta till den om ni aldrig lyssnat förut. För som tur är kommer podden tillbaka i höst för de lyckades få ihop pengar till 1,5 säsong till. Dessutom går det att på sajten lyssna på extramaterial och det länkar jag till här nedan är samtalet mellan Johanna Lindbäck och nyligen avlidne Ulf Stark. Ni hittar podden där appar finns, lyssna bums!
Staden
Kanske kan ni/vill ni inte resa bort i sommar. Då kan jag tipsa om podcasten Staden. Lyssna på den och det känns som om ni reser runt hela världen (utan att släppa ut en massa koldioxid eller lämna balkongen). Podden handlar om arkitektur och om hur städer har byggts. Här får du både historia, kulturhistoria, sociologi, kulturgeografi och arkitekturhistoria på ett lättillgängligt och informativt sätt. Jag har lärt mig massor om både städer jag trodde mig känna till väl och de jag aldrig varken varit i eller hört talas om. Staden programdels av Dan Hallemar och Håkan Forsell, den förstnämnde är chefredaktör för Arkitektur och den sistnämnde är urbanhistoriker och författare. Det är Sveriges arkitekter och tidningen Arkitektur som producerar podcasten.
Om ni har tips på saker jag kan lyssna på i sommar får ni gärna lämna dem i en kommentar nedan!
Etiketter:
Bakom Boken,
Bladen brinner,
dokumentär,
podcast,
radio,
Sommartips 2017,
tips,
Årets bok 2017
söndag 25 juni 2017
Är bokbloggen död?
Jag har under en längre tid funderat mycket på statusen för bokbloggen och bokbloggandet. Det är inte bara jag i bokbloggarsfären som har dragit ned på bloggandet. Flera bokbloggare har gått över till Twitter och/eller Instagram. Så såg jag den här notisen i DN Kultur i slutet av maj signerad Kristina Lindquist och tänkte att då var det inte bara jag som har märkt av förändringen.
Själv har jag dragit ned på mitt bloggande då det ledde till att jag brände ut mig. Det var som mitt obetalda deltidsjobb och jag kunde lägga ned motsvarande en halvtidstjänst i veckan på att gå på evenemang och sen blogga om dem på kvällar/nätter. Och då har jag redan en stressig heltidstjänst på mitt "riktiga" jobb. Jag hittade till bokbloggargängets motsvarighet på YouTube som kallas för BookTube för drygt ett år sedan. Där pratar folk om böcker, gör litterära enkäter, visar upp böcker de köpt/fått etc. En stor anledning att jag fastnade för denna form av bokbloggande (vloggande) var för att de pratade om böcker som inte har nått Sverige än, jag tittar nästan uteslutande på vloggare från Storbritannien och USA. Jag kunde bli lite less på att att samma böcker valsade runt på alla bloggar jag läste och i vissa fall skrev bloggaren inte mer än baksidestexten och en rad om vad hen själv tyckte. BookTube har inte blivit lika stort i Sverige som det är utomlands och flera av de svenska booktubers som finns pratar engelska för att få en större följarskara. Förutom vloggande om böcker har vi poddande. Även här är det litterära poddandet större utomlands än i Sverige men det finns en hel del litteraturpoddar även på svenska. De som jag känner till har dock inte primärt varit bokbloggare innan de började podda utan hoppade direkt till poddande när de ville prata om böcker de läst.
Så har vi det här med Instagram och det Kristina skriver om i sin notis. Där upplever jag att det mest är fokus på bokomslag och snygga bilder. På inget sätt är jag undantaget detta, jag lägger själv mycket tid och möda på att ta så fina bilder jag kan på böcker (även om det inte är mitt enda fokus på mitt instagramkonto). Men jag kan sakna det där djupet i samtalen om böcker som vi har i bloggsfären som inte blir samma sak på Instagram. Det är inte texten som är viktigast där utan bilden. Förr såg jag mitt instagrammande om böcker som ett komplement till min blogg där jag skrev längre texter och mer utförligt. Det finns flera som ingår i gruppen bookstagrammare som inte har en egen blogg också utan endast håller sig till Instagram som plattform.
Det finns nu två saker som jag skulle vilja att vi pratar om:
Själv har jag dragit ned på mitt bloggande då det ledde till att jag brände ut mig. Det var som mitt obetalda deltidsjobb och jag kunde lägga ned motsvarande en halvtidstjänst i veckan på att gå på evenemang och sen blogga om dem på kvällar/nätter. Och då har jag redan en stressig heltidstjänst på mitt "riktiga" jobb. Jag hittade till bokbloggargängets motsvarighet på YouTube som kallas för BookTube för drygt ett år sedan. Där pratar folk om böcker, gör litterära enkäter, visar upp böcker de köpt/fått etc. En stor anledning att jag fastnade för denna form av bokbloggande (vloggande) var för att de pratade om böcker som inte har nått Sverige än, jag tittar nästan uteslutande på vloggare från Storbritannien och USA. Jag kunde bli lite less på att att samma böcker valsade runt på alla bloggar jag läste och i vissa fall skrev bloggaren inte mer än baksidestexten och en rad om vad hen själv tyckte. BookTube har inte blivit lika stort i Sverige som det är utomlands och flera av de svenska booktubers som finns pratar engelska för att få en större följarskara. Förutom vloggande om böcker har vi poddande. Även här är det litterära poddandet större utomlands än i Sverige men det finns en hel del litteraturpoddar även på svenska. De som jag känner till har dock inte primärt varit bokbloggare innan de började podda utan hoppade direkt till poddande när de ville prata om böcker de läst.
Så har vi det här med Instagram och det Kristina skriver om i sin notis. Där upplever jag att det mest är fokus på bokomslag och snygga bilder. På inget sätt är jag undantaget detta, jag lägger själv mycket tid och möda på att ta så fina bilder jag kan på böcker (även om det inte är mitt enda fokus på mitt instagramkonto). Men jag kan sakna det där djupet i samtalen om böcker som vi har i bloggsfären som inte blir samma sak på Instagram. Det är inte texten som är viktigast där utan bilden. Förr såg jag mitt instagrammande om böcker som ett komplement till min blogg där jag skrev längre texter och mer utförligt. Det finns flera som ingår i gruppen bookstagrammare som inte har en egen blogg också utan endast håller sig till Instagram som plattform.
Det finns nu två saker som jag skulle vilja att vi pratar om:
- Att lägga upp en bok på Instagram eller skriva kort om den på Twitter är det att göra skäl för sitt mottagna recensionsexemplar? Förr var det att skriva ett blogginlägg som var motprestationen i utbyte att få ett gratis rec.ex. Men när nu fler och fler överger bokbloggandet hur räknas motprestationen då om vi tar i beaktning att dessa texter inte brukar vara lika utförliga som på en bokblogg?
- Är bokbloggen på väg att dö ut eller har den redan det?
Kanske är det bara jag som i och med mitt eget nedtrappning av inlägg som känner så men jag upplever att luften lite har gått ur bokbloggarmaffian i bloggform och att det numera innefattar även eller än mer sociala medier och då främst Twitter och Instagram. Det finns fortfarande en uppsjö av bloggar men det känns mer utspritt och mindre sammanhållet än det var förr. Nu handlar det mer om att ta fina bilder på böcker än att prata om själva texterna och vad vi tyckte om dem.
onsdag 7 juni 2017
Lässvacka
Jag har hamnat i en lässvacka och vet inte hur jag ska ta mig ur den. Någon som har tips på hur jag kan komma igång med läsningen igen?
söndag 4 juni 2017
Johannas topp 5: vecka 22
Det har varit en utmattande vecka på många sätt. Det stora landet i väst har dragit sig ur ett klimatavtal. Det har skett terrordåd både nära och långt bort. Själv dras jag med sjukdom efter sjukdom och känner mig riktigt låg för tillfället. Men på den positiva sidan så gick kickstarterkampanjen för Bladen brinner i mål i torsdags. Över 400 personer stöttade podden och det blir nu en och en halv säsong till. Ingen förutom Lisa och Johanna är gladare än jag över detta. Över till mina tips så här i elfte timmen, för snart är söndagen till ända.
2. På lördagar har jag något som jag kallar för #poddlördag. Då lyssnar jag på poddar och oftast diskar/stryker/städar jag samtidigt. Igår var inget undantag och då lyssnade jag på ett mycket intressant samtal mellan Toni Morrison och Junot Dìaz. Det kommer från favoriten New York Public Library och deras samtal som oftast blir poddar efteråt.
3. För dig som vill lära dig lite mer om klassiker och deras författare kan jag verkligen rekommendera en kanal på YouTube som heter The School of Life och deras spellista om litteratur. Där håller jag på och betar av deras informativa och föredömligt korta klipp om författare från förr. Nu senast såg jag avsnittet om Virginia Woolf.
4. På Netflix finns det en dokumentärserie om design och kreativitet som heter Abstract- The Art of Design. Jag fullkomligt älskar denna serie och tittade på tre avsnitt på raken när jag hittade den i helgen. Avsnittet behandlar en kreativ gren i taket. Jag har sett avsnitten om fotografen Platon, den grafiska designern Paula Scher och inredningsdesignern Ilse Crawford. Jag sparar mig lite nu för jag vill inte att serien ska ta slut och jag inte ska ha några avsnitt kvar.
5. En av de bästa poddarna om musik är Gradvall som görs av Jan Gradvall för Sveriges Radio. Ett av de senaste avsnitten gästas av Mapei och det kan jag verkligen rekommendera er att lyssna på.
1. Mo vann brittiska The Voice tidigare i år. Jag har lyssnat mycket på hans EP senaste tiden och en favorit där är covern på The Ambassadors låt Unsteady.
2. På lördagar har jag något som jag kallar för #poddlördag. Då lyssnar jag på poddar och oftast diskar/stryker/städar jag samtidigt. Igår var inget undantag och då lyssnade jag på ett mycket intressant samtal mellan Toni Morrison och Junot Dìaz. Det kommer från favoriten New York Public Library och deras samtal som oftast blir poddar efteråt.
5. En av de bästa poddarna om musik är Gradvall som görs av Jan Gradvall för Sveriges Radio. Ett av de senaste avsnitten gästas av Mapei och det kan jag verkligen rekommendera er att lyssna på.
Etiketter:
dokumentär,
författarsamtal,
Johannas topp 5,
konst och design,
kultur,
musik,
podcast,
tips
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






















































