Bokjuryn

Bilden jag har lånat från barnensbibliotek.se

Det finns en drös litteraturpris. Det finns flera priser som är för författare till barn och ungdomslitteratur. Och så finns det ett pris där det är målgruppen själva som röstar fram vinnaren. Priset heter Bokjuryn. Jag minns så väl när planschen med de böcker som var med och tävlade sattes upp på vårt lilla bibliotek i hembyn. Sen lånade jag så många böcker jag kunde och läste för att kunna vara med och rösta. Jag tycker att detta är ett finfint sätt att få barn och unga engagerade i läsandet, de kan ju faktiskt vara med och hjälpa en viss bok till vinst genom att läsa den och rösta. Så om du har barn, jobbar med barn och/eller unga tycker jag att du ska introducera dem till Bokjuryn. Än finns tid kvar att vara med och rösta, röstningen stänger den 10 april. Det ska bli spännande att se vilken titel som vinner. För jag har markerat flera titlar i Barnbokskatalogen som jag både läst och vill läsa. Det finns även en blogg.

Scandal

Bilden har jag lånat från imdb.com

Just nu när läsandet haltar lite har jag med buller och bång fallit för den amerikanska serien Scandal. Jag har nu sett klart säsong 1 och jag är så imponerad. Här är en serie med en stark svart huvudrollsinnehavare som inte behöver stå bakom varken en vit skådis eller en manlig huvudrollsinnehavare. Kerry Washington briljerar och jag vill också bli lika cool som Olivia Pope när jag blir stor. Det här är en serie jag skrattar hysteriskt mycket åt, biter på naglarna för att det är spännande och lider med Olivia och Mr President.

Filmtips del....

Det har blivit mycket film på senaste tiden. Så jag tänkte tipsa om några av de jag sett.

 

 

Silver Linings Playbook (Du gör mig galen)
När jag väl hade vant mig vid de gapiga familjescenerna och börjat få grepp om karaktärerna var det här en mycket trevlig och fin film. Pat släpps ut från rättspsyk och ska bo hos sina föräldrar. Han träffar den minst lika galna Tiffany och så kommer dansen i i hans liv. Trivia är att Jennifer Lawrence som spelar Tiffany vann en Oscar för rollen i söndags.

Ego
Den snygge och självupptagne Sebastian förlorar synen efter en olycka. Mia anställs för att ta hand om honom och deras resa börjar. Det går upp och ner och jag önskade så innerligt att den skulle ge mig mer än vad den gjorde. Karaktärerna kändes dessvärre för flyktigt beskrivna och jag fick ingen känsla för dem.

Midnatt i Paris
Jag har länge skyggat för en film av Woody Allen men Mrs E övertygade mig om att den här minsann skulle vara bra. Så när jag var nere i Göteborg såg vi Midnatt i Paris. Detta är jag väldigt glad över för vilken bra film det var. Som tittare får du det bästa av två världar, vackra bilder av Paris och kulturell historia. Jag fick en akut längtan efter Paris efter att ha sett filmen.

Små citroner gula
Jag var på förhandsvisningen av Små citroner gula i förra veckan. När boken kom läste jag och tyckte om vad jag minns. Filmen var riktigt bra och fin för att vara svensk romantisk komedi där jag är totalt hjärntvättat med de överdrivna amerikanska förlagorna att jämföra med. Den fick mig att mysa i biostolen och gå därifrån sugen på att laga mat och en crush på David Tainton.
Tack Månpocket för visningen.

Göteborg t.o.r

Just nu är det väldigt upp och ner i mitt liv. Det är väldigt jobbigt och psykiskt påfrestande på jobbet och jag mår inte så bra. Det som håller mig uppe just nu är den kulturella fritiden och bloggen. I helgens jerka undrade Annika vad vi gör när läslusten sviktar. För tillfället harvar jag på med samma bok och det känns lite smått stressande att jag inte läst så många böcker som jag velat under februari. Men så påminner jag mig att det inte ska vara någon stress och att jag ska läsa för min egen del. Jag har gjort så mycket annat förutom att läsa som jag också mår bra av. Dessutom har jag tagit mig igenom en vuxenbok och det utan att känna mig korkad. Det är något som känns stort och väldigt positivt.

I helgen var jag i Göteborg och hälsade på Mrs E och hennes familj. Det var en fantastisk helg och precis vad jag behövde. Vi promenerade ute i solen, fick oss en specialvisning av ett fint slott, fyndade böcker på en secondhand och spelade sällskapsspel. Helgen gav energi och gav min själ ro för några dagar. Därför var det tyst här på bloggen över helgen. Jag behövde komma på lite strategier för hur jag ska ta mig igenom den här perioden i mitt liv.

Bokrelease hos Sekwa

Förra veckan var jag på en supertrevlig bokrelease hos Sekwa för deras bok Fiskar ändrar riktning i kallt vatten. Kvällen till ära var den franke författaren där i egen hög person. Det var så mysigt, vi mumsade på ost, vindruvor och drack gott vin och pratade. Sedan läste Pierre Szalowski ur boken på franska (han hade kunnat läsa vad som helst franska är ju helt otroligt vackert att lyssna på) och efter det läste översättare till boken Magdalena Sørensen samma passage fast på svenska.Tack så mycket Sekwa för en trevlig kväll.

Det var så synd att plånboken gapar extremt tom just nu för jag hade så gärna velat köpa boken och få den signerad av författaren. Nåväl kanske nästa gång.

Werther

Bilden har jag lånat från dramaten.se

Dansteater var något nytt för mig och jag var väldigt nyfiken på vad det skulle vara när jag var och såg Werther på Elverket för ett tag sedan. Det var teater blandat med dans och allt var regisserat av Örjan Andersson. Och vilken dans det var sedan. Jag satt och höll andan när det var renodlade dansscener. Även skådespeleriet var bra och det fanns dansare som spelade och skådespelare som dansade. Pjäsen bygger på Goethes kända verk Den unge Werthers lidande. Den grundläggande handlingen består av den unge Werther som 25 år gammal förälskar sig i Lotte. Lotte som han inte kan få och han är otroligt olyckligt kär.

Det var så befriande att föreställningen hade komprimerats och endast var en timme. Det gjorde att jag orkade vara vaken hela tiden (det var en kväll när jag var väldigt trött nämligen). Här kan ni se en snutt från föreställningen.

Farliga förbindelser

Bilden har jag lånat från dramaten.se

Efter Öppet hus på Dramaten bokade jag och min syster biljetter till föreställningen Farliga förbindelser. Min syster tycker väldigt mycket om Dramaten och jag är alltid på min vakt och är beredd på att det ska vara pretentiöst. Den här gången gick vi därifrån otroligt nöjda båda två. Vilken förställning det var! Bäst var Jonas Malmsjö, Adam Pålson (från serien Torka aldrig tårar utan handskar) och Livia Millhagen. Det var livemusik och de sjöng utan att det för den skull kändes som en musikal.

Föreställningen handlar om kärlek, hämnd, svek både gentemot sig själv och andra och om maktspel. Det jag tyckte så mycket om var hur skådespelarna lyckades framföra en historia som skulle utspel sig under slutet av 1700-talet och dessutom i tidsenliga kostymer men ändå lyckas göra det hela modernt. Inte en enda gång kändes det förlegat och långtråkigt. Det som kändes tragiskt var att kärleken var tvungen att ta sådana omvägar och att den var tvungen att åra oskyldiga människor på vägen utan att avslöja för mycket om handlingen.

Det blåa huset på Hötorget

Jag vann biljetter till Kungliga filharmonikernas konsert innan de skulle åka till New York och spela. Det var Elin Rombo som sjöng nordiskt och så spelade de Sibelius andra. Det var mitt första besök i Konserthuset (för konsert, jag har varit där på modevisning innan). Detta stora och fina blåa hus som står på Hötorget mitt i Stockholm city. Det var väldigt vackert inuti och jag och min syster hade en mycket trevlig afton. Innan konserten började fick vi en genomgång av verken och fick sitta i en stentrapp på de fina blå sittunderlagen. Väl inne i salongen hade vi både bättre och bekvämare säten, nära orkestern dessutom. Det tar mig alltid med storm att höra klassisk musik live. Härligt också att kunna alternera med något och inte alltid bara gå till Berwaldhallen. Här kan ni lyssna på ett smakprov av det som spelades den kvällen.

Barn- och ungdomskultur

Bilen har jag lånat från kulturradet.se

Den 1 februari i år kom det ett pressmeddelande från Kulturrådet som redogjorde för deras nya barnkulturstrategi. I korthet handlar det om detta:

"Barn och unga är en prioriterad målgrupp för den nationella kulturpolitiken. För Kulturrådets del handlar det om att öka barns och ungas tillgång till professionell kultur, att stödja konstnärlig utveckling inom barn- och ungdomskulturen och att sprida kunskap inom området.

Grunden för strategin är att hela myndighetens arbete ska genomsyras av ett barn och ungdomsperspektiv. Strategin innehåller fem mål, bland annat att bidra till hög kvalitet och konstnärlig utveckling, att utjämna skillnader i barns tillgång till kultur och att minst 30 procent av de verksamheter och projekt som stöds av Kulturrådet ska ha barn och unga som målgrupp." -hämtat från kulturradet.se

Jag brinner för kultur och extra mycket klappar mitt hjärta för barn- och ungdomskultur och jag välkomnar verkligen denna strategi. Och jag vill under året lyfta fram verksamheter, personer som verkar för barn- och ungdomskultur och annat som kan relateras till ämnet. Jag kommer göra detta under etiketten barn- och ungdomskultur. Har ni tips på personer, verksamheter, seminarier eller annat av intresse är det bara att lämna en kommentar eller att mejla mig. Min förhoppning är att lyfta fram exempel med nationell spridning och inte bara stockholmsbaserade men jag kommer att behöva hjälp att hitta dem då jag bäst har koll på huvudstaden med omnejd.

Kommer ingenstans...

Just nu läser jag på tre olika böcker och det resulterar i att jag inte kom någonstans i någon av dem. Samtidigt känner jag mig den här helgen som en urvriden trasa och är helt slut. Kl 15.00 idag ska jag ha skypebokcirkel med en kompis om Igelkottens elegans. Hon gör en insatts för min rädsla för vuxenböcker och ha gjort upp en plan. Vi ska dela upp boken i tre och köra bokcirkel över Skype (då hon inte bor i närheten av mig just nu). Det ska bli väldigt spännande måste jag säga och jag återkommer med hur det gick. Belöningen blir sedan att vi ska se filmen tillsammans sen när boken är utläst.

Bokrean 2013

Jag hade lovat mig själv att jag inte skulle köpa något på årets bokrea. Dessutom tycker jag inte att den är vad den en gång var och billiga böcker går det att komma över året runt numer känns det som. Det enda jag brukar köpa på bokrean är konst/kulturböcker. Men i år hittade jag inget av intresse bland bokhandlarnas reautbud. Och hur gick det med mitt löfte då? Det gick inte så bra. Först tipsade Bokpotaten om att det gick att köpa Kaninhjärta av Christin Ljungqvist billigt. Jag har inte läst den men läst mycket gott om den och i vår kommer nästa bok och uppföljaren till Kaninhjärta nämligen Fågelbarn ut. Så hos Bokus blev det då en beställning på tre böcker, ja det gick av bara farten.

Sen tipsade TinaO om att Akademibokhandeln hade Det som nästan kväver dig av Chimamanda Ngozi Adichie billigt. Anna på och dagarna går... har utmanat mig att en av mina fem vuxenböcker i årets bokutmaning ska vara en av Chimamandas böcker tänkte jag göra samlingen hemma komplett. Då kommer jag ha alla hennes böcker och tänkte läsa dem i sommar. Så nu få det vara bra inga fler köp nu Johanna hör du det!

Bokbloggsjerka 15-18 februari

Böcker om läsande. Den här veckan handlar bokbloggsjerkan hos Annika om det. Så här lyder frågan:

Det finns en uppsjö av böcker om skrivande men kan du tipsa om en bok om läsande? 

Boken jag läser just nu, Igelkottens elegans, handlar mycket om att läsa. Huvudpersonen Renée läser mycket och för hennes klasstillhörighet avancerat. Jag får många boktips på akademiska teorier tack vare hennes läsande och reflekterande över det hon läser.

I väntan på Babels säsongspremiär

Bilden har jag lånat från svt.se/babel

Allas vårt favoritbokprogram på tv Babel är tillbaka i rutan den 10 mars och på en ny bra sändningstid dessutom. Numera kommer Babel att sändas kl 20.00 på söndagar. Något jag verkligen ser fram emot är att Jonas Hassen Khemiri kommer att vara med i vår och under vinjetten Jonas Hassen Khemiri på prao. Om längtan blir för stor kan jag tipsa om en annan vinjett som ligger på hemsidan, Självbiografen med Mede och Flam.

Bilden har jag lånat från svt.se/babel

Hurra!!!

Det här är mitt 500:e inlägg på den här bloggen. Jag vill passa på och säga tack till alla er fina läsare. Utan er vore inte det här med att blogga lika roligt. Extra kul är att besöksstatistiken bara går uppåt för varje vecka som går. Hoppas att ni vill följa med på resa de 500 kommande inläggen också.

Litteraturfestival

För två helger sedan var det Litteraturfestival på Kulturhuset i Stockholm och det var Const Literary (Pre)review som ordnade den. Kvällens program innehöll både litterära punkter och musik. Men jag var helt slut efter en hektiskt vecka så när det litterära var slut åkte jag hem och sov så jag kan inte uttala mig om hur konserterna och spelningarna senare på kvällen var. Men det jag såg tyckte jag väldigt mycket om. Kvällen började med att Maria Mårsell från CLP samtalade med Anna Tebelius och Nichola Smalley om hur det är att översätta kreativ text. Det var mycket intressant och speciellt det Nichola forskar om, att översätta hiphop.

Därefter hade Brombergs en lyrikläsning och samtal med några av de poeter som medverkat i deras två antologier i Blå blix-serien. Från Hallon och bensin medverkade Lina Hagelbäck och Tove Mörkberg och de läste båda ur sina romaner som kommit ur deras bidrag i antologin, Violencia och Barnen. Från den senaste antologin Mot denna sol medverkade Iman Mohammed och Lidija Praizović och de läste ur sina bidrag från boken.

Författaren Kristoffer Leandoer som skrivit boken September intervjuades sedan av journalisten Hugo Lavett. Detta följdes av en liveinspelning av Bokhoras bokpod. Där pratade de bland annat om allas vår favoritbok The Fault in Our Stars. Den kommer gå att höra i sin helhet den här eller nästa vecka om jag inte missminner mig. Det var en mycket trevlig kväll och jag hoppas att det blir fler litteraturfestivaler.

Stockholm Art Week

Just nu pågår Stockholm Art Week i huvudstaden Det är mässor, museer och gallerier som fokuserar på samtida svensk konst. Det finns hur mycket som helst att se och några av höjdpunkterna som jag kommer att ta del av är:

• Vårsalongen på Liljevalchs ikväll
• Market på Konstakademien
• Supermarket på Kulturhuset
• Gallerinatten på lördag

Här kan ni se vad Stockholm Art Week är och klickar ni här kommer ni till programmet för veckan.

Programsläpp

Efter trevligheterna hos Novellix i torsdags halkade jag och min syster (en av mina trogna vapendragare) vidare till nästa event, Stockholm hade för dagen välsignats med ett snöslask från h*lvetet. Det var nämligen programsläpp hos CinemAfrica Filmfestival. Den filmfestivalen står mig varmt om hjärtat då det ger mig en möjlighet att få se film från en kontinent jag vanligtvis inte får se film från på bio. Dessutom om jag har tur finns det med filmer från pappas hemland Ghana. En annan rolig sak är att jag får se massor av mörkhyade skådespelare i huvudroll utan konkurrens av andra etniciteter. Syrran och jag gick fel och missade hela presentationen av årets filmutbud (sa jag att jag avskyr att gå vilse och dessutom missa höjdpunkten). Men efter att jag lugnat ner mig, vi fått varsitt glas vin och kunnat bläddra i programmet vad jag glad igen. Det kommer bli en fantastisk festival (13-17 mars) och jag längtar så. Kolla in deras program här och om du inte har nära till Stockholm är även festivalen på turné runt om i landet och det finns en möjlighet att de gör ett stopp i din närhet.

Jag har lovat Malin att blogga om detta och eftersom jag är extra snäll har jag även tagit med mig ett gäng program om jag kommer ta med när vi ses på torsdag :-D

Filmsöndag

Medan jag spenderar den här söndagen med att läsa Catching Fire vill jag passa på att tipsa om tre filmer jag sett nyligen.  

Flight. Min favoritskådis Denzel Washington levererar som alltid i denna dramatiska film som handlar om en flygning som går fel, om svek, lögner och styrkan i sanningen. Denzel är Oscarsnominerad för rollen.  

Pitch Perfect. En film för alla Glee-fans och de som gillar musikaler. Jag ogillar båda dessa två men den här filmen tyckte jag om och soundtracket spela flitigt här hemma. Vem vet kanske börjar jag titta på Glee snart Mrs E!

The lucky one. Film baserad på Nicholas Sparks bok med samma namn. Jag brukar gilla filmatiseringar av hans böcker. The Notebook, Dear John är några av favoriterna. Handlar om hur ett kort på en kvinna kan rädda liv och hur smärtsamt förluster är.

Vårens fyra

I torsdags hade Novellix en liten releasefest för vårens fyra noveller. Eller liten var kanske fel ord då lokalen var full av människor. Vi bjöds på små söt och väldigt god semlor, kunde mingla runt med varandra och givetvis köpa noveller. Jag läste många av dem under min julkalender och resterande har jag lånat på biblioteket. Men jag slog till och köpte utgivningens helt klart snyggaste noveller, nämligen de som är nya för i år. De är skrivna av Ulrika Kärnborg, Malte Persson, Stina Stoor och Klas Östergren.

Jag ser fram emot att sätta tänderna i dem. Mars kommer nämligen  bli en novellmånad. Jag har samlat på mig ett gäng noveller sen julkalendern och en temamånad kommer bli perfekt.

Pausblommor

Idag var jag som vanligt på fredagar ledig från jobbet. Dagen har ägnats åt att ta tag i sådant jag skjutit upp ett tag. Det var ärenden på stan, storstädade hemma och pockade till förbannelse undan och sorterade bland tidningar och böcker. Nu är jag helt slut och kryper i säng och hoppas att jag orkar läsa lite i Catching Fire. I en vas står vackra tulpaner och lyser upp i vintermörkret. Så härligt att de har kommit nu och det brukar bli en bukett varje fredag så länge det är säsong. Trevlig helg. Jag bloggar om något vettigt imorgon.

Ny podcast om ungdomslitteratur

Bilden har jag lånat från alltvisager.se

Emilia på Rabén & Sjögren tipsade om en ny podcast som är på gång som kommer handla om ungdomslitteratur. Hurra vad kul!!! Och något som är ännu roligare är att fina Lisa Bjärbo är en av skaparna och medverkande i podden. Den bär det fina namnet Allt vi säger är sant. Vilken fin koppling till Lisas senaste bok Allt jag säger är sant. Nu är det bara till att vänta på att de ska börja sända. Vilket de har lovat är snart. Någon annan som har tips på bra och lyssningsvärda podcast? Bokhoras Bokpodden och Horunge- en podcast mellan raderna har jag redan koll på.  Men i övrigt?

Öppet hus på Dramaten

Dramaten hade öppet hus i lördags och tillsammans med massor av andra teaterglada besökare var jag där. Trevligast var den presentation och smakprov från vårens repertoar som vi bjöds på. Jag blev riktigt sugen på en hel del av de föreställningar som presenterades och några har jag redan bokat biljetter till. Följande pjäser presenterades under ledning av dramaturgen Magnus Lidman (som konstant glömde prata i mikrofonen varpå hela salongen skrek: MICKEN!!!)

• Farliga förbindelser (ska jag se 13 februari)
• Som löven i Vallombrosa
• Drömdykarna
• Tåla Mod
• Cheri
• Werther (ska jag se 9 februari)
• Andra ökenstäder/ Other Desert Cities
• Främmande språk

Det var allt från scener ur föreställningarna som spelades upp till samtal mellan Magnus Lidman och skådespelare/regisörer. Publiken under denna presentation var väldigt mångfaciterad och det glädjer mig. Jag hoppas att det fanns de som efter denna dag kände att teater vill de se mer av och som nu känner att en traditionstung institution som Dramaten även är en plats för dem. Specielt mycket hoppas jag att de unga besökarna känner så. Så jag kan få hjälp att sänka medelåldern emellanåt.

Gul utanpå

Det är så mycket som är lika. Det är så mycket som är olika. Jag har svårt att finna orden. Det är lätt att den här texten bara handlar om mig och inte boken jag just har läst.Jag vill inte att det blir som Madonnas tal på Michael Jacksons begravning. Det som skulle vara ett hyllningstal men som bara handlade om henne själv.

Boken Gul utanpå av Patrik Lundberg handlar om honom själv och hans sökande efter tillhörighet. Han adopterades från Sydkorea som spädbarn och växte upp i Sölvesborg. Flyttade till Malmö i hopp om att där får smälta in men med blandat resultat. Efter en ordväxling på en fest på fyllan bestämmer han sig för att åka tillbaka till Sydkorea. Och i boken får vi följa med honom på den resan. Det är en detaljrik och intim skildring av en av hans livs viktigaste resor.

Det jag har lättast att identifiera mig med är känslan av rotlöshet och att själv se sig som något men av andra på grund av sin hudfärg tas för någon annan. Hur gärna du bara vill vara dig själv, ditt förnamn men främst ses som din etnicitet, eller förväxlingen med ens hudfärgs etnicitet. Att ha ett svenskklingande namn och en uppväxt som varit fast förankrad i det svenska samhället. Men att gång på gång få frågan om sitt egentliga ursprung. Sorgen att inte tillåtas tillhöra är så smärtsam och i boken så på pricken beskrivet.

Jag har sett flera kommentarer om varför detta är en ungdomsbok. Den kan väl läsas av vuxna också? Finns det inte en risk att vuxna inte hittar till den om den placeras i ungdomsboksfacket? Jo vuxna kan också läsa den och ja det kanske finns de som kommer att missa den om den nu klassas som ungdomsbok. Men för mig är det viktigt att det är en ungdomsbok. Jag önskar så att den här boken hade funnits utgiven när jag var tonåring och som mest försökte hitta mig själv. Jag hoppas innerligt att den här boken hamnar i händerna på unga som är adopterade, som själv har invandrat till Sverige eller som är född här men har minst en utländsk förälder. Då främst icke-vita ungdomar.

När det gäller kultur har jag ofta kunnat känna igen mig. Det kan vara en låt som talar till en känsla jag har. En kvinnlig roll på teatern som påminner mig om den ojämlikhet jag utsätts för som kvinna. Eller en karaktär i en film som är från landet och nu bor i storstan som jag kan identifiera mig med. Men sällan har jag i svensk kultur varit med om att jag får identifiera mig utifrån aspekten som icke-vit, hur det kan kännas och upplevas.

Och även om jag själv inte är adopterad finns det många beröringspunkter mellan mitt liv och Patrik Lundbergs. Det är därför hans bok är så viktig. Den ger tröst och en vetskap om att det finns fler som har gått igenom samma sak som jag har. Det hade varit till en ännu större tröst i mina tonår och därför är jag glad att detta är en ungdomsbok. För det sista som får hända är att den känns otillgänglig för ungdomar. Sen är det ju inget som hindrar vuxna att läsa den och det tycker jag verkligen att de ska för det är en historia som berör oavsett ålder. Tack Patrik Lundberg!

Tack till Rabén & Sjögren för recensionsexemplaret. 

Vinst i brevlådan

Jag vann del två i Torka aldrig tårar utan handskar-trilogin hos Anna på bloggen och dagarna går... i helgen. Idag kom den med posten. Tack snälla Anna! Jag tänkte läsa del ett och två nu under februari så det här blir perfekt.

Mr Selfridge

För alla oss som saknar Downton Abbey kan nu glädjas åt den nya serien Mr Selfridge som visas på lördagar i SVT1 kl 21.30. Första avsnittet sändes i lördags och vi kan glädjande nog se fram emot nio avsnitt till under våren.Serien handlar om grundaren till det anrika varuhuset Selfridge i London under början av 1900-talet.

Litterär fädknäpp hos Kalla Kulor Förlag

Bilden har jag lånat från kallakulor.com

I fredags tog jag med min lillasyster och åkte till Kalla Kulor Förlag för en litterär färdknäpp. Det var en mycket trevlig kväll med trevliga människor, ett klurigt quiz om förlaget och presentation av vårens titlar. Som den ungdomsboksälskare jag är fastnade jag givetvis för boken Underbara helvete av Jamie McGuire. Det trista är att den inte kommer ut fören i maj!!! Komsi komsi våren.

Trivia: Just nu ligger Underbara helvete på plats fem över böcker vi längtar efter ho Vi Läser.

Tack Kalla Kulor för inbjudan.

Simon & Sophie

Bilden har jag lånat från bokus.se

TinaO skrev en recension om Emma Granholms senaste bok Sjutton år och skitsnygg. Jag blev väldigt sugen på den och begav mig till biblioteket som bekant och lånade den samt en av Granholms tidigare böcker Simon & Sophie. I mitten av januari läste jag ut boken och här kommer mitt omdöme av den.

Boken handlar om skolans snygging Sophie och skolans tönt Simon. Sophie är allt utom snäll mot Simon. Så bli det dags för påsklov och alla Sophies kompisa åker bort. Det är bara hon kvar och så grannen, som är ingen mindre än Simon. Här börjar en resa som handlar om grupptryck, kärlek och om att stå på sig. Jag minns själv hur det var att vara tonåring. Det fanns grupptryck och roller som det var extremt svårt att bryta sig loss från.

Jag tyckte om boken. Det enda som skavde en aning var att det hela gick lite väl fort. Det kändes lite som om det hela gick från noll till hundra på bara några rader. Jag önskar att det hade fått ta lite längre tid att utvecklas (vad det är jag menar kan jag inte säga utan att ge bort för mycket av handlingen). Boken handlar inte bara om Sophie och Simon. Där finns kompisar till dem båda, en klass och föräldrar som alla spelar en viktig roll i berättandet. Och jag har stor behållning av bikaraktärerna, de hjälper alla till att måla upp en trovärdig bild av hur det kan vara att vara 15 år. Jag blev helt klart sugen på att läsa mer av Emma Granholm.

Fotografiska

Min kompis Jenny och jag hade en kulturdag för några söndagar sedan men jag har glömt skriva om det. Först var vi och en busslass med finska kulturella damer och såg utställningen om kläderna från Downton Abbey på Hallwylska. Jag såg den utställningen fem gånger! Och det här var sista helgen den visades.

Sedan vandrade vi i det för dagen strålande vackra vädret bort till Fotografiska. Där vigdes hela museet till en enda konstnär för första gången i dess historia. Det var David LaChapelle som det görs en stor utställning om. Utställningen var helt otrolig och så bra hängd (jag är väldigt kräsen när det gäller hur utställningarna visas och hur pedagogiska de är).

Jag kommer garanterat att gå dit igen och förhoppningsvis när det är mindre folk och mindre skrikande småbarn överallt. Det fanns så mycket att titta på och jag känner mig inte klar med de budskapsfulla bilderna.

Bokmånad- Januari

Jag har sedan i höstas varit sugen på att köra en månadssummering av de böcker jag läser. Nu när det har blivit nytt år tänkte jag passa på att börja med dessa summeringar av det jag har läst varje månad. Januari var för att vara jag (har fått lära mig att inte jämföra mig med andra bokbloggare) en mycket bra läsmånad.

Totalt antal lästa böcker: 7st 
Antal böcker lästa på engelska: 1st
Antal böcker lästa på svenska: 6st

• The Hunger Games av Suzanne Collins
• Turk & Ayla av Niklas Krog
• Sista skottet av Niklas Krog
• Den statistiska sannolikheten för kärlek vid första ögonkastet av Jennifer E. Smith
• Simon & Sophie av Emma Granholm (recension kommer nästa vecka)
• Jag, En av David Levithan
• Jag biter i apelsiner av Annakarin Thorburn

Jag biter i apelsiner

Bilden har jag lånat från gillabocker.se

När jag har läst ut Annakarin Thorburns debutbok Jag biter i apelsiner är det två saker som dröjer sig kvar hos mig. Det ena är frågan om språket och det andra är att bli sviken av en förälder och vad det lämnar för spår. Det här med språk i en bok är något som både kan skrämma bort mig och göra att jag har svårt att förstå handlingen. När en bok är skriven med språket i fokus och formuleringarna är det viktiga då brukar jag inte kunna följa med. Så var det med Amanda Svenssons bok Välkommen till den här världen, en bok jag aldrig läste ut.

Inledningsvis upplevde jag att Annakarin Thorburns språk var för svårt och onödigt tillkrånglat och jag hade svårt att ta till mig historien. Jag undrar så varför författare ska strössla med metaforer och tankar i huvudkaraktärens huvud som du inte vet är verkliga eller inte. Då blir karaktärerna för mig lätt förvirrande och jag kan inte följa med i handlingen eller så tänker jag att det är mig det är fel på och att jag inte förstår vad boken handlar om. För personer som tycker om språket i en bok kommer säkerligen Jag biter i apelsiner att passa perfekt. Men för mig var det snarare historien som var viktigare och berörde mig mer. Och när jag efter en tredjedel slutade tänka att jag förstår inte tjusningen med de här formuleringarna och slutade tänka på dem så tog berättelsen över.

Boken kan lätt uppfattas handla om Jag och hur Jag är tillsammans med Ödlan och sedan träffar Lo. Det kan vara svårt med kärlek och vem ska den delas med och hur två olika personer kan ge olika saker som inte nödvändigtvis står i strid med varandra utan bara ge olika. Men för mig var det återigen inte kärlekshistorien som berörde mig mest. Det var berättandet om att en förälder sviker sitt barn och hur detta kommer att påverka barnet upp i åren. Bekräftelse från ens föräldrar kan vara så extremt viktigt och vad händer då när en förälder väljer att lämna dig. Vad ska då fylla det tomrummet och kan någon annan fylla det tomrummet? Jag tänkte mig att det är det Jag i boken försöker med men till slut inser även hen att det inte går och saker och ting börjar så smått falla isär. Det är då berättelsen blir hudlös och går rakt in i hjärtat. Som läsare vill jag bara hålla om huvudkaraktären och svära långa haranger åt föräldern i fråga. På baksidan av boken står det så träffande:

Jag biter i apelsiner är en roman om lust och svek, om längtan efter kärlek och bekräftelse, och allt vi är beredda att offra för att känna oss sedda, utvalda, älskade.

 Det var en fin läsupplevelse och jag undrar hur det går för Jag och vem som ska hjälpa till att läka alla de där såren. Jag hoppas att Annakarin snart skriver en ny bok för det här var ett författarskap jag vill läsa mer av.

Tack till Gilla böcker för både en trevlig releasefest för boken och för recensionsexemplaret.