torsdag 3 november 2016

Åka buss

Bilden har jag lånat från nok.se
En annan Augustprisnominerad bilderbok som jag precis har läst är Åka buss av Henrik Wallnäs och Matilda Ruta. Det är en bok om flykt, om att åka buss, om att bekanta sig med något nytt och sakna någon som lämnats kvar. Istället för människor är det katter som är figurerna vi får följa. Därmed tänker jag att det går att applicera denna historia både på dåtid och nutid. Då är det inte kopplat till någon specifik kultur, något land eller folkgrupp. Under kvällen när vi fick veta vilka som nominerats till Augustpriset i år lyfte Henrik Wallnäs upp att det likväl kan vara en historia från 90-talet när många flydde från det forna Jugoslavien. Det är just resan som står i fokus tycker jag, hur förberedelserna går till, vad som passerar i revy utanför bussfönstret och hur det är att komma till en ny plats. 

Åka buss är för mig en berättelse som innehåller både sorg och hopp. Den går inte djupt in på någon av aspekterna med att lämna och acklimatisera sig till något nytt men likväl skulle den kunna fungera fint som diskussionsunderlag att prata om flykt med barn. Det är starka och klara färger i boken och fina illustrationer gjorda av Matilda Ruta. Bilderna är enligt mig befriande rena från massor av detaljer utan har ett tydligt fokus.

När jag läser en bilderbok som Åka buss saknar jag att göra det tillsammans med ett barn från den tilltänkta målgruppen. Jag skulle så gärna vilja veta hur ett eller flera barn för den delen reagerar på ämnet, hur de tolkar bilderna och vad de tycker om dem. Det blir så svårt för mig som vuxen att leva mig in i hur ett barn på säg fyra år skulle läsa den här boken. Jag tycker att den är bra, angelägen och fint berättad både i bild och text. Tillsammans med Idag vet jag inte vem jag är så känns det som att dessa två är de bilderböcker som kan användas både som upplysande böcker likväl som nöjesläsning och när det kommer till böcker riktade till små barn upplever jag att detta ofta är en ambition, god eller inte lägger jag ingen vikt vid. Det ska bli intressant att läsa de andra nominerade böckerna, för just nu är det denna och Ida Sundin Asp tidigare nämnda bok som är mina favoriter.

2 kommentarer:

  1. Jag har precis läst denna bok. Tyckte den var lite hoppig ibland, så jag skulle också gärna vilja läsa den med barn för att se hur de reagerar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den recenserades i Dagens Nyheter i helgen och jag kan hålla med recensenten att det saknades vissa delar och kunnat vara lite mer fylligt på sina ställen.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.