Lucka 9: Svart kvinna

Bilden har jag lånat från nok.se

Jag pratar väldigt sällan om rasism. Jag har inga problem att prata om vikten av representation, om klass eller om feminism. Men rasismen sparar jag till mina närmsta (ofta reserverat till de som själva rasifieras) vänner. Detta har att göra med att rasism för mig är oerhört personligt och privat. Jag blir påmind om att rasism finns så gott som dagligen och min hudfärg (och mitt hår) är en ständig påminnelse om detta. Jag har inte kommit till en punkt när jag kan prata om det och särskilja mig själv från ämnet. Nu kommer jag göra ett undantag och prata om rasism och det är med anledning av boken Svart Kvinna som Fanna Ndow Norrby är redaktör för. Det är en bok som springer ur instagramkontot med samma namn och som går ut på att vanliga personer har kunnat skicka in sina berättelser av hur det är att vara svart kvinna i Sverige idag. Några av dessa korta berättelser tillsammans med längre nyskrivna texter utgör denna fantastiska bok.

I boken finns det olika avsnitt som exempelvis skola, hår och krogen. Läsningen är en stor blandning av känslor. Jag gråter, skrattar, nickar instämmande och suckar om vartannat. Det är så många av texterna som jag själv hade kunnat skriva för de är så identiska med mina erfarenheter. Vissa av erfarenheterna som beskriver väldigt unga personers erfarenheter är likadana nu som när jag var barn och det skrämmer mig. Jag uppskattar verkligen blandningen av långa och korta texter. Själv läste jag de korta texterna på tunnelbanan på väg till och från jobbet och gjorde misstaget två mornar att läsa två av de längre (de av Alle Eriksson och Valerie Kyeyune Backström) men det gjorde jag inte om fler gånger för jag satt och storgrät mitt i rusningstrafik. Så jag sparade dessa till hemmet trygga vrå.

Visst hade vissa texter kunnat vara längre och än mer analytiska men jag tycker att boken är bra precis som den är. Det är en tillgänglig bok som kan funka oavsett om du är säg 12, 35 eller 63 år. Den är tillgänglig oavsett om du själv är svart kvinna eller inte, den ger olika saker för olika personer. Igenkänningen för oss som själva upplevt samma eller liknande saker och lärdom för de som inte gör eller gjort det. För mig är det en av de viktigaste böckerna som getts ut i år. Jag hoppas att den köps in i klassuppsättningar till skolor. Jag hoppas att den läses och diskuteras och tas för vad den är. Det är en berättelse om att vara svart kvinna i Sverige idag. Och jag vill inte höra någon kommentar om varför den inte behandlar hur det är att vara svart man (det gör den om än i en text av Adam Taal aka Adam Tensta men det är allt), ha rötter i andra världsdelar där de inte är vita för jag vet att det likväl som att vara svart kvinna kan vara svårt. Jag vet att det är svårt bara att vara vit kvinna i dagens samhälle. Men den här boken handlar inte om det och om ni saknar att kunna läsa om dessa referenter se till att sådana böcker ges ut istället för att anklaga den här för att vara för snäv.

Jag vill tacka Fanna för att du startade kontot, för att du orkar driva det och för att du satt samman den här boken och sedan reser land och rike runt och pratar om den. Tack till alla modiga personer som skickat in sina berättelser till instagramkontot. Tack till skribenterna till de längre texterna i boken. Till sist tack till förlaget Natur & Kultur för att ni gav ut boken. Jag behövde den och gemenskapen den ger mer än jag kunde ana.