Bilden har jag lånat från nok.se |
På dessa få sidor berättar Jenny Offill en historia som inte är unik i sig men hennes stil är så precis att det inte behövs särskilt många boksidor för att berätta den. Mellan raderna får vi så mycket berättat för oss och jag kan känna mig en smula klaustrofobisk som betraktare av detta äktenskap. Avd. för grubblerier må vara tunn men den är ändå fyllig och förtjänar att läsas långsamt med många pauser. Jag föredrar nog tunna böcker likt den här typen framför svulstiga tegelstenar. På många sätt lever jag efter devisen Less is more.
Jag tänker att på sätt och vis är Avd. för grubblerier en riktig hipsterbok. Det är ett kreativt ungt par som när det blåser i äktenskapet köper sig ett hus på landet och tror att det ska lösa alla deras problem. Så enkelt är det givetvis inte och det får de erfara också. Efter läsningen känner jag mig något nedslagen, visst detta är fiktion men det går också att se så många paralleller till det verkliga livet. Den där stora kärleken finns den verkligen? Går det att skapa sig ett jämställt förhållande med barn med i bilden? Boken lämpar sig ypperligt som bokcirkelbok för den väcker många frågor och då är det fint att ha en grupp att bolla sina tankar med. Köp den till dig själv eller någon annan litteraturintresserad i julklapp och så har du något att sätta tänderna i under mellandagarna när du ligger där på soffan och jäser av all julmat.
Vilken fin recension! Nu inspirerade du mig verkligen, Johanna!
SvaraRaderaVad skoj att du blev inspirerad! Hoppas att du också gillar boken.
RaderaJag gick in på bibblan för att hämta några reservationer, fick syn på den här boken (efter att ha läst din recension i helgen) och plockade genast på mig den. Ska bli spännande att läsa!
SvaraRaderaVad roligt, hoppas att du gillade den!
Radera