torsdag, augusti 21

Nathalie: en delikat historia

Bilden har jag lånat från bokus.se
I min bokcirkel läste vi nu senast Nathalie- en delikat historia av David Foenkinos. Vår vana trogen från Sekwa förlag (vi tycks endast alternera mellan två förlag, Sekwa och Gilla böcker). Boken handlar om Nathalie. Hon träffar på François på en trottoar en dag. De gifter sig och lever otroligt lyckliga. Så en dag omkommer François och Nathalie blir förkrossad, fast på det där franska sättet och inte det klichéartiga amerikanska vi är så vana vid från tv och film. Nathalie arbetar på ett svenskt företag och har en chef som är otroligt störig och påstridig, han heter Charles. På samma företag arbetar en försynt svensk kollega vid namn Markus. En dag kysser Nathalie Markus på ren impuls och nu tar den delikata historien sin början. Vi får följa Nathalie på jobbet och privat och denne speciella Markus som är som en gammal farbror fastän han inte mer än dryga 30 år.

Jag tyckte mycket om boken och det är verkligen en fin historia. Den går väldigt fort att läsa, då det är ett lätt språk, korta kapitel och insprängda stycken som är mer av referenser än en del av själva historien. Just det där med stycken av kuriosa tyckte jag var festliga, de gav en extra dimension till historien. I mitt tycke är det en väldigt fransk bok, så där mysig och vacker och som förlaget är mästare på att hitta och ge ut. Det var både själva berättelsen och språket som kändes franskt. Berättelsen smyger sig fram, den är filosofisk och lösryckt på det där franska sättet som jag gillar. Även om jag läste den svenska översättningen kunde jag ändå få en känsla för hur boken hade varit att läsa på originalspråk. Och där ska översättaren ha en stor eloge, hon heter Sofia Strängberg, som har lyckas behålla känslan och berättelsen kändes inte översatt och stel. Det kan lätt bli att det hela känns konstlat när en stil översätts, men här köper jag stilen rakt av.

I och med att jag läste en upplaga som har filmatiseringen av bokens filmomslag som bokomslag och rollen som Nathalie spelas då av Audrey Tautou, såg jag hela tiden henne för mitt inre. Vi pratade om detta i bokcirkeln och funderade på om det är en svensk eller fransman som spelar Markus. För i boken köper jag inte att han är svensk. Han känns som så svensk som en fransman kan tänka sig att en svensk skulle kunna vara. Men jag som svensk tyckte inte att han kändes speciellt svensk. Jag vill verkligen se filmen och se hur de har gjort den. Och framför allt vill jag se hur de har löst de där bitarna av insprängd kuriosa. Alla tre i bokcirkeln gillade boken och den fick en solid trea när vi diskuterat färdigt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar