På ön

Bilden har jag lånat från bokus.se

Efter att ha börjat följa Iza Melodys Frosts blogg fick jag tips om boken På ön av Tracey Garvis Graves. Den beskrivs som Den blå lagunen möter Lost, och det kan jag väl hålla med om men jag tycker den är mycket bättre än båda dem. Drygt trettioåriga Anna ska undervisa den sextonårige T.J över sommaren. De är på väg att möta upp T.Js familj som redan befinner sig på Maldiverna och familjens sommarhus där. Anledningen att T.J behöver specialundervisning under sommaren är att han har varit allvarligt sjuk i cancer under en period och missat en massa i skolan. Anna är lärare och extraknäcker således under sommaren. Men de kommer aldrig fram till Maldiverna, för piloten som ska flyga dem den korta bit som är kvar får en hjärtattack och dör mitt under flygningen. Anna och T.J blir strandsatta på en öde ö och nu börjar historien.

Det är också nu som det blir intressant. Den unge T.J går från att vara en pojke till att bli en ung man under de år som de är strandsatta. Anna känner att livet springer ifrån henne och hon önskar sig så mycket mer av livet än vad hon hade hunnit få innan hon reste. Under åren på ön förskjuts gränser, de tretton år som skiljer mellan Anna och T.J finns både närvarande och suddas stundom ut. Vi får följa en historia om kärlek, riktigt kärlek och vad som händer när den utsätts för påtryckningar.

Jag tyckte som sagt om boken och slukade den på bara några dagar. Det är en spännande historia bara kring hur boken kom till också. Författaren gav ut den utan förlag till att börja med, sedan plockades hon upp av ett förlag och det gick ännu bättre för henne. Hon har skrivit en kortroman och en fullängdsroman efter På ön som delvis hör samman med den. Jag är sugen på att läsa mer och hoppas att det svenska förlaget (Forum) bestämmer sig för att översätta dem också.