När det sen var dags för själva galan var jag väldigt sjuk i influensan men jag trotsade både febern och den hesa rösten och tog mig dit. För jag skulle nämligen som ordförande för min jurygrupp upp på scen och presentera vinnaren. Mitt eminenta sällskap för kvällen var systeryster Emelie som likt en stolt förälder filmade mig när jag fick mina minuter i strålkastarljuset.
måndag 3 december 2018
Lucka 3: Stora ljudbokspriset
En av de roligaste sakerna jag var med om i år var att sitta i juryn för Stora Ljudbokspriset. Jag var med och utsåg vinnaren i ungdomskategorin, där Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren (text) och Nina Zanjani (inläsning) vann. Under januari lyssnade jag på de fem nominerade böckerna och i början av februari träffades jurygruppen för att bestämma vem som skulle vinna. Sen gällde det att hålla tyst i en månad innan det var dags för galan där vinnarna tillkännagavs. Som en del av juryarbetet blev jag inbjuden till Storytelpodden där jag pratade med dåvarande programledarna Jenny och Angelica om ungdomsböcker, de nominerade böckerna och annat skoj. Om ni missat det avsnittet kan ni lyssna på det här.
När det sen var dags för själva galan var jag väldigt sjuk i influensan men jag trotsade både febern och den hesa rösten och tog mig dit. För jag skulle nämligen som ordförande för min jurygrupp upp på scen och presentera vinnaren. Mitt eminenta sällskap för kvällen var systeryster Emelie som likt en stolt förälder filmade mig när jag fick mina minuter i strålkastarljuset.
Det var oerhört skoj att sitta i jury och vara med att utse en vinnare av ett litteraturpris. Därför känns det extra roligt när jag fick frågan om att vara med igen nästa år. Det ska bli väldigt roligt att se vilka böcker som nomineras av lyssnarna men även vilka mina jurykamrater kommer att vara. Vill ni ha härligt sällskap under julhelgen kan jag varmt rekommendera att lyssna på vinnaren Norra Latin. Den är 17 timmar lång och Nina gör en fenomenal inläsning av boken.
När det sen var dags för själva galan var jag väldigt sjuk i influensan men jag trotsade både febern och den hesa rösten och tog mig dit. För jag skulle nämligen som ordförande för min jurygrupp upp på scen och presentera vinnaren. Mitt eminenta sällskap för kvällen var systeryster Emelie som likt en stolt förälder filmade mig när jag fick mina minuter i strålkastarljuset.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
är alldeles för dålig på att lyssna.
SvaraRaderaLjudböcker är inte för alla, det tog mig lång tid att kunna uppskatta ljudböcker då jag föredrar att läsa böckerna själv.
Radera