Lucka 23: Resan till London

Istället för att åka på Bokmässan i år valde jag att åka på en långweekend till London i oktober istället och det ångrar jag inte för en sekund. Jag åkte helt själv vilket var så skönt och befriande. London är en stad jag älskar och besökt flera gånger förut och ett flertal gånger på egen hand. En av anledningarna att jag åkte just den helgen var att London Literature Festival pågick då och jag hade en rad författarsamtal jag ville gå på. Här kommer fem höjdpunkter från resan:

1. Under litteraturfestivalen (som pågår i 10 dagar totalt) var jag på tre olika samtal. Det första var med författarna Yomi Adegoke och Elizabeth Uviebinené som skrivit Slay in your lane, The Black Girl Bible. Vilket samtal det var och så underbart att sitta i en publik om säg 300 personer där 90% var andra svarta kvinnor i olika åldrar. Det var så häftigt att för en gångs skull få vara i majoritet och lyssna på ett samtal vars ämne innebar full igenkänning, detta trots att jag inte är britt själv men ändå kunde känna igen de situationer de pratade om. Dag två lyssnade jag först på ett samtal om att skriva om (rewriting) Homeros. Medverkade gjorde Madeline Miller som skrivit The Song of Achilles och Circe och Sharlene Teo som skrivit Ponti en tolkning av mytologi och samtalet leddes av historikern och författaren Natalie Haynes. Jag som inte är särskilt bevandrar när det gäller Antiken satt som förtrollad hela samtalet och tänkte att detta med moderna tolkningar av antika verk är ju hur spännande som helst. I Storbritannien och USA har det varit en av de största trenderna det senaste året, detta att skriva moderna tolkningar av antika verk. Mitt sista samtal var det mellan Akala, artist och författare och David Olosuga, historiker och författare. De pratade om att störta imperiet (Strikning the Empire) och hölls i den största av salarna på Festival Hall. Jag var även här helt tagen av den mångfald som var på publiken, både vad gäller ålder (något som är ovanligt här i Sverige då Kulturtanterna alltid är i solklar majoritet), kön och klasstillhörighet. Samtalet spelades in och ni kan lyssna på det här nedan. Jag kan varmt rekommendera det för de pratar om mycket intressanta och tankeväckande saker när det gäller ras, synen på svarta människor och om tillhörighet.

 2. På lördagen hade jag stämt träff med Janice på Jay Fiona. Vi har setts live en gång tidigare och den här lördagen skulle vi besöka ett gäng boklådor i ett för mig nytt område. Vi började på Skoob Books som är ett antikvariat. Där strosade vi runt bland hyllorna i en timme och fick båda två med oss finfina böcker. Efter det fick jag äntligen tillfälle att gå till Persephone Books som är en boklåda och förlag i ett. De ger ut bortglömda företrädesvis kvinnor med mycket snygg paketering vilket gör deras böcker till samlarobjekt. Efter en fika på en uteservering (utan jacka i slutet av oktober!) gick vi förbi London Review of Books boklåda. Även den har stått på min lista över boklådor att besöka under flera år. Så snyggt frontat med böckerna och jag fick hålla hårt i plånboken för att inte köpa halva butiken.

3. Jag försöker att besöka en ny park varje gång jag är i London. Så jag tog fram kartan (en analog sådan för jag är värdelös på att använda GPS men hittar prima med en fysisk karta) och tittade vart jag inte varit förut. Lotten föll på Battersea Park som dessutom skulle innebära en härlig promenad längst Thames. Det var en fantastisk park med den där härliga blandningen av stråk för strosare, ett annat för joggare, ytor där folk har picnic och stora gräsmattor där hundar leker fritt utan koppel. Det fanns flera ställen att fika på och såklart en lekpark. Jag var där i flera timmar och bara insöp atmosfären, satte mig vid floden och åt en våffla och drack lemonad. Höstlöven sprakade i vackra färger och det där lugnet som jag saknar i Stockholm infann sig och jag mindes en av anledningarna till att jag älskar London så mycket, alla dessa väl tilltagna parker mitt i stan som fungerar som en oas mitt i storstadspulsen.

4. På vägen till Battersea stötte jag på Tate Britain. Det är den delen av Tate som har den äldre brittiska konsten (Modern som ligger vid South Bank ansvarar för modern konst). Jag har varit där förut men det är nästan tio år sedan så jag passade på att gå in. Det blev en avstickare på flera timmar och jag var så uppfylld av att titta på all vacker konst. Speciellt föll jag för William Turner och den separatutställning som finns där permanent. Vilken konstnär det var! Efter besöket blev jag sugen på att se spelfilmen om Turner som gick på bio för några år sedan, allt för att få bekanta mig mer med honom.

5. Jag hade ett Oyster card, vilket är det kort du kan köpa och ladda på med pengar för att åka kollektivtrafik i stan, men valde att inte använda det mer än till och från flygplatsen. Det gjorde att jag promenerade så gott som överallt och hela tiden under mina fyra dagar där. Att promenera i en stad är verkligen det bästa sättet att bekanta sig med staden, att få se saker du annars inte skulle ha sett om du satt på ett tåg eller en buss samt att du sover oerhört gott om nätterna av allt gående. Den enda gången som jag ångrade att jag inte tog tunnelbanan var när jag skulle tillbaka till hotellet (som låg precis vid Westminster Abbey och därmed väldigt centralt) och byta om innan kvällens författarsamtal. Det jag dock missat var att det hölls en stor demonstration mot Brexit som sträckte sig över nästintill hela city. Så istället för att ta 20 min att ta mig från den punkt där jag och Janice delat på oss till hotellet så tog det 1,5 timme. Och sen dubbelt så långt tid som normalt från hotellet till festivalområdet på South Bank.