Vem behöver läsa?

Igår var jag på Svenska Barnboksinstitutet och lyssnade när Johanna Lindbäck also known as Läsambassadören höll ett föredrag om unga och läsning som hette Vem behöver läsa? Det var ett väldigt intressant och tänkvärt fördrag. Jag jobbar inte som lärare, bibliotekarie eller liknande men mitt intresse för unga, skolan, läsning och utbildningspolitik är lika brinnande för mig ändå (jag har trots allt en examen i Barn- och ungdomsvetenskap och tänkte bli lärare en gång i tiden). De flesta som var och lyssnade på föredraget tillhörde nog lärar- eller bibliotekarieskrået. Jag önskar att det hade varit smockfullt med åhörare i form av föräldrar, politiker, rektorer, idrottsledare, fritidsledare etc för detta med unga och läsning berör så många fler än bara bibliotekarier och svensklärare. Nåväl de kommer som tur är att kunna se föredraget i efterhand via nätet så småningom.

 Johanna pratade om när en person idag behöver kunna läsa och listade fem olika tillfällen:

1. grundskolans alla ämnen
2. gymnasiets alla ämnen
3. på arbetet, (anställningskontrakt etc)
4. för att kunna fungera i samhället (valsedlar, informationssajter och annan samhällsinformation)
5. på fritiden, (mobilavtal, hyreskontrakt)

Hon fortsatte med att gå igenom hur det kommer sig att det har skett en förändring i och försämring av ungas läsförmåga  de senaste femton åren. Hon tog då upp det faktum att internet snabbt kom in i svenska hem tillsammans med bredbandet, många skolor har datorer, i stort sett alla hem och dess medlemmar har smartphones och eller surfplattor vilket gör att internet på ett eller annat sätt är lättillgängligt för unga idag. Men det är inte bara internet som är en bidragande orsak till läget med läsförmågan, unga har idag en helt annan fritid än de hade för 15 år sedan. Familjer har inte längre i lika stor utsträckning som tidigare en tryckt morgontidning. Unga har mindre lästid kopplat till att det säljs och lånas förre böcker. Det är mer tv, film, spel och annan underhållning som ockuperar fritiden. Men det som förvånade mig och samtidigt gör mig missmodig är att det idag är lättare än någonsin att välja bort avancerad text (med avancerad menade Johanna tidningar och böcker).

Det är inte det att unga inte läser, det gör de, exempelvis bloggar, sms, det som står på Facebook och Twitter och på olika forum på nätet. Men detta är kompisarnas språk och inte en utmanande språknivå. Johanna lyfte att det endast är skolan idag som står för den utmanande textförsörjningen för de unga. Och så hårt ansatt som skolan är idag förstår jag att detta leder till problem. Det är mycket som ska hinnas med, nya reformer som ska implementeras etc. Med det sagt betyder inte det att jag inte tycker att läsförmågan borde prioriteras, tas på allvar och genomsyra fler ämnen än svenskan. För att komma dit behöver dock förändringar i attityder, främst hos rektorer vad jag förstår, ske.

Johanna lyfte det goda med att kunna läsa skönlitterärt och hur viktigt det är att stå på sig när de unga inte vill läsa på grund av avsaknaden av lust. Allt kan inte vara luststyrt och varför pratar vi om läslust endast när det gäller lästräning/läsförmåga och inte när det gäller säg matte, biologi eller historia? Nej det är ämnen som bara ska läras utan att det för den skull ska vara baserat på om de unga har lust eller inte. Jag har stor respekt för alla svensklärare där ute som kämpar på, försöker att få gehör för vikten av att kunna läsa och att det ska integreras i fler ämnen än bara svenskan. Heja och fortsätt kämpa! Men jag önskar också att föräldrar tog ett större ansvar här, hjälpte till och såg till att ungarna läser även på fritiden. Det kan inte endast vara skolan som ska dra detta lass. Johanna lyfte att bäst blir det om skolan, föräldrar och bibliotek samarbetade och det kan jag inte annat än hålla med om. Läsförmåga är a och o för att kunna vara en välfungerande medborgare som både tar sitt ansvar och fungerar i samhället. Tack Svenska Barnboksinstitutet för att ni ordnade denna kväll och den serie som fördraget ingick i som heter Tema barns läsning.