Munch

Bilden har jag lånat från thielska-galleriet.se

I elfte timmen såg jag och min kompis Rebecca Thielska Galleriets utställning om Munch!. Det var som tur var inte hysteriskt mycket folk trots att det var sista helgen när vi var där. Jag måste säga att det var väldigt blandade känslor och intryck som mötte mig i utställningshallarna. Utställningen kan sägas vara uppdelad i två, en del med etsningar och litografier och en med tavlor målade i olja. Och oljemålningarna var de som tilltalade mig mest men också gjorde mig mest besviken. Den stora salen rymde mest tavlor som var väldigt mörka både i färg och till tema. Den soliga dag som det var när jag besökte utställningen gjorde att det hela kändes aningen glädjedödande.Det hade nog varit lättare att ta till sig dessa bilder när det var vinter då jag ändå känner mig mer melankolisk än på vår-/sommarhalvåret. De behandlade övervägande temat döden och någon form av lidande tycker jag. Däremot tyckte jag om oljemålningarna som var stora och fulla av färg och liv. Men blev besviken att de var så få i relation till de mer grå/svarta i den stora salen.

Det är alltid med en aning av reservation jag besöker utställningar med riktigt stora konstnärer. För det kan verkligen gå hur som helst. Antingen känns det som otillräckligt och för litet för att vara ett världskänt namn eller så har museet smällt upp på tok för mycket och det är svårt att ta till sig det hela för det är konst överallt. Skräckexempel där är Moderna museet och deras utställningar om både Salvator Dalí och Andy Warhol. Och dessvärre kändes den här utställningen en aning otillfredsställande. Jag har dock svårt att sätta fingret på vad det var exakt som gjorde att jag kände så. Kanske var det den obalans mellan etsningar/litografier och oljemålningar jag upplevde.