|
Bilden har jag lånat från bokus.se |
Nu har jag läst min andra
David Levithan denna gång utan vapendragaren Cohn. Den här gången läste jag
En bit av mig fattas. Vilken fin bok det var. Den handlar om 11 september, utspelar sig i New York, tre ungdomar och hur de förhåller sig till katastrofen och deras känslor kring och efter attentatet. Det som var så bra var att den inte kändes smörigt amerikansk och åh det är så synd om oss snyft snyft. De här ungdomarna, Claire, Peter och Jasper, förhåller sig alla olika till att deras hemstad blir attackerad men ändå finner de något tröstande i varandra. Något jag uppskattar i den här likt i
Dash och Lilys utmaningsbok är hur ledigt och oproblematiskt icke heteronormativa personer beskrivs och får ta plats i handlingen. Berättelsen i övrigt grep tag från första sidan och det var oerhört lätt att leva sig in i berättelsen. Jag fick även starka minnesbilder av var jag var när tornen rasade. Något Claire funderar över är att det krävdes en sådan tragedi för folk att förstå vad som är viktigt i livet och sträcka ut en hand till en medmänniska men det att det med säkerhet inte kommer vara utan snart är alla tillbaka i sitt självupptagna liv. Så vackert och tragisk tanke på en och samma gång. Jag vill helt klart läsa mer av David Levithan.
Tyckte också att Levithan skickligt undvek att bli smörig och jag blev mycket gripen när jag läste den förra året! (http://andthentherewasbeatrix.blogspot.se/2011/09/love-is-higher-law.html)
SvaraRaderaÅsa: välkommen hit
SvaraRadera