Visar inlägg med etikett Unga Klara. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Unga Klara. Visa alla inlägg

onsdag 6 september 2017

Kulturhösten 2017: teater

Det är inte bara böcker jag ser fram emot i höst. Som den fullfjädrad kulturtant som jag är kommer jag den här veckan att fokusera även på teater, konst och andra kulturella evenemang. Först ut är teater och detta är föreställningarna jag vill se i höst.

Dramaten
På nationalscenen skulle jag nästintill kunna flytta in i höst. Deras repertoar samt alla kringevenemang lockar oerhört. Vi börjar med föreställningarna och sen kommer de andra evenemangen. För det går förutom att se teater att delta i bokcirklar, lyssna på spoken word, fira Finlands 100 år av självständighet och lyssna på föredrag/poddinspelningar/filosofiska samtal. Det blir två serier med programpunkter som fokuserar på antiken och Amerika.
 
 Bilderna har jag lånat från dramaten.se Fotografer: Hannah Modigh, Sören Vilks och Henrik Halvarsson
 

Unga Klara
Hos Unga Klara bjuds det alltid på nyskrivet, angeläget, uppfriskande och högkvalitativ teater. Jämte Stadsteatern i Skärholmen är detta scenen att gå till med unga i din närhet. I höst ser jag fram emot två monologer och två ensembleföreställningar. Maskulinitet, patriarkatet, kvinnlig rösträtt och samtycke.
 Bilderna har jag lånat från riksteatern.se Fotografer: Urban Jörén och Klara G
Riksteatern
Om de två första scenerna är lokaliserade i huvudstaden så kan detta tips vara mer tillgängligt för er som inte bor eller har vägarna förbi Stockholm. Riksteatern spelar nämligen i hela vårt avlånga land och deras föreställningar turnerar runt. Så dessa föreställningar vill jag se men det finns många många fler att spana in på deras sajt. 
Inga kommentarer:
Etiketter: , , , , , ,

lördag 2 januari 2016

Kulturåret 2015: teater


När jag tänkte tillbaka på kulturåret 2015 var teater det jag trodde att jag varit minst på av alla kulturyttringar. Att det litteraturrelaterade skulle komma i topp var självklart men jag blev överraskad när jag såg hur många föreställningar jag varit på förra året. Det blev hela 20 st varav några föreställningar såg jag flera gånger. Det var inte illa och dessutom visar det att teater är något jag verkligen tycker om att gå på. För mig var 2015 ett år med mycket nyskrivet och föga förvånande höll jag mig till Dramaten, Stadsteatern/Parkteatern och Unga Klara. Mina favoriter från förra året var följande pjäser:
Om ni klickar på respektive pjäs så kommer ni till ett blogginlägg/recension av just den föreställningen. Det ska bli väldigt spännande i vår då jag kommer att jobba med teater (inte själv stå på scen utan vara kommunikatör för teater på en av landets största teatrar). Det kommer att bli mycket teater i tjänsten och frågan är hur mycket jag kommer att gå på fritiden. För andra året i rad skriver jag i sammanfattningen att det är nyskrivet jag gillar bäst och att jag på sätt och vis har tröttnat på klassikerna. Imorgon blir det framtidsspaning med det jag är sugen på gällande kulturvåren 2016.
Inga kommentarer:
Etiketter: , , , , , ,

fredag 25 december 2015

Lucka 20: X


En av årets absolut bästa föreställning är X som spelades på Unga Klara i våras. Det är en slutföreställning för studenterna på Stockholms Dramatiska högskolan tillsammans med etablerade skådespelare och regisserades av Farnaz Arbabi och är helt oslagbart bra. Föreställningen tar upp Sveriges koloniala och rasistiska historia och hur det är att leva i Sverige idag. Jag såg föreställningen tre gånger, var på en läsning av pjäsen och ett utdrag ur pjäsen innan premiär. Jag var och såg den färdiga föreställningen i början, mitten och slutet av spelperioden och den var lika bra varje gång. Dock blev det en viss skillnad beroende på vilka som var i publiken. I början och mitten av spelperioden var det övervägande många i publiken med utländskt påbrå medan det i slutet var mest vita personer och det blev en väldigt skillnad i hur pjäsen togs emot och hur stämningen var i rummet. Det blev mer igenkänning, tårar och gestaltning av publikens erfarenheter i början och mer av historielektion mot slutet av spelperioden.

Ämnen som samernas situation, hur en historielektion kan se ut i nutid, scener från en domstol från den tiden när Sverige hade kolonier, drottning Kristina kom på besök och vi fick både judiska och romska berättelser gestaltade för oss. Det var fart och fläkt blandat med mer nedtonat skådespeleri. Olika scener och tidsåldrar varvas, ibland trodde jag att det var självbiografiskt från skådespelarna och ibland var det mer uppenbart fiktion. Aldrig har jag sett den här typen av föreställning eller innehåll på scen. Jag förstår att det var så hårt tryck på biljetterna och som jag förstår det en helt utsåld spelperiod. Nuförtiden ser jag helst nyskrivet och X är ett bra exempel på varför. Klassiker säger mig inte särskilt mycket, även om de förflyttas till nutid. Det är ändå vita skådespelare som porträtterar en snäv typ av människor, ofta vit överklass eller vit medel-/arbetarklass. I X fanns det något för alla så att säga, här var det fler erfarenheter och perspektiv som porträtterades både sett till kroppar på scen och berättelser porträtterade.

Den absolut största behållningen med föreställningen är ensemblen. Skådespelarna var så jäkla bra! Inte bara det att de är talangfulla hela högen men det var så mäktigt att se en så mångfacetterad ensemble. Det hör verkligen inte till vanligheten och brukar inte hända förutom när det är en föreställning av Jonas Hassen Khemiri. Och där skulle jag säga att den gemensamma nämnaren är Farnaz Arbabi. Hon har ju regisserat flera av Jonas pjäser och hennes tänk och gärning är i grunden mångfacetterat och jag älskar det. Det handlar inte om att rollbesätta enbart utifrån etnicitet/tanke på representation men när det blir den här mångfalden på scen ger det pjäsen något extra. Vi blir fler som kan känna igen oss, se oss själva på scen och bekräftas.

I vår (v14-17) kommer X att ge sig ut på turné i landet och kommer sen tillbaka till Stockholm. Om ni inte redan har sett föreställningen tycker jag verkligen inte att ni ska missa den om den passerar där du bor. Ta med alla du känner, i alla åldrar och vana av att gå på teater. Ni kommer inte förbli oberörda och det är en upplevelse ni inte vill vara utan jag lovar.


Inga kommentarer:
Etiketter: , , , ,

Lucka 18: Vitsvit


Athena Farrokhzad har skrivit diktsamlingen Vitsvit. Farnaz Arbabi har regisserat föreställningen med samma namn och i höstas sattes den upp på Unga Klara i Stockholm. Vitsvit på teatern utgår från diktsamlingen och tre skådespelerskor gestaltar de olika rösterna i diktsamlingen. Och de gör det på ett så mästerligt sätt. Där finns en mor, en far, en mormor, en bror och så berättaren själv. De berättar om att lämna sitt hem och hemland, om att ta sig in i ett nytt samhälle, om att passa in och att få sina traditioner att samverka med de nya. Det är smärtsamt, vackert och med sin berättarstil som består av korta sekvenser får vi veta så oerhört mycket, om våld, om vithet och om revolution.

Publiken satt som i en cirkel kring en matta där skådespelarna rörde sig både bland publiken och stod i mitten. Skådespelarna heter Bianca Traum, Oldoz Javidi och Maria Salah. De talar i föreställningen svenska, persiska, franska och rumänska. Jag tycker att det var ett intressant grepp och när det talades persiska och rumänska blev jag helt förförd av rytmen även om jag inte kunde själva språket. Publiken var väldigt blandad och det var speciellt när du kunde se någon i publiken förstå vad som sades innan du själv gjorde det. Oftast var detta när det pratades persiska och jag kunde gråta av att en annan i publiken grät samtidigt som jag inte förstod vad det var hen grät över. Och sen när det berättades igen fast på svenska så grät jag igen för då kunde jag själv identifiera mig precis som personen som förstod persiskan.

Jag hade läst diktsamlingen innan jag såg föreställningen första gången (såg den två gånger totalt) och första gången var full av stunder där jag kunde känna igen texten. Andra gången släppte jag min läsning och fokuserade bara på själva förställningen, då blev det ännu mäktigare. Förställningen var i en akt och på en timme och det var en fullmatad timme vill jag lova, på ett positivt sätt. Under föreställningen fick jag känna igen mig, skratta, gråta, förfasas, känna empati och avsky. Jag gillade verkligen det här med att det endast var tre skådespelerskor på scen trots att det fanns flera roller än tre att gestalta. Det är inte en skådespelerska som är samma karaktär hela tiden utan de glider in och ur olika roller hela tiden och med sitt kroppsspråk förmedlar de vem de gestaltar (mormodern har kutig rygg, fadern slår en hand i den andre handen osv). Kostymerna är svarta i spets och läder och mot slutet när de tre skådespelerskorna står på varsitt podium är de som gudinnor, mäktiga, oåtkomliga och starka. Och efteråt var jag både upplyft och tagen. 



I och med att spelperioden är över rekommenderar jag er att lyssna på Radioteaterns uppsättning av Vitsvit Den är inte likadan som på Unga Klara men helt klart värd en lyssning ändå.
Inga kommentarer:
Etiketter: , , , ,

torsdag 20 augusti 2015

Kulturhösten 2015: teater


Förutom allt litterärt jag ägnar mig åt så är teater det jag går på näst mest. I höst är det redan en hel del biljetter bokade. Jag är dålig på att gå på privatteatrarna och det tjatar jag om varje år utan ändring. Det blir mest Dramaten, Riksteatern, Kulturhuset Stadsteatern och Unga Klara som jag går till. Dock brukar jag försöka se så mycket av det som visas på Fri scen på Kulturhuset Stadsteatern för där ges fria teatergrupper utrymme att spela. Min tipsarlista inför hösten ser ut som följer:
Unga Klara
  • Vitsvit
    Favoritregissören Farnaz Arbabi sätter upp poeten Athena Farrokhzads verk med samma namn som pjäsen. Är otroligt spänd och förväntansfull och ska se den i oktober.
Kulturhuset Stadsteatern
Dramaten
Riksteatern
4 kommentarer:
Etiketter: , , , , , , ,
Prenumerera på: Inlägg (Atom)