Ett litet hål i mörkret och Komma över

Bilderna har jag lånat från bokus.se

En av mina favoritförfattare är Ingrid Olsson. Under förra året läste jag flera av hennes böcker. Två av dem läste jag läste under hösten har jag ännu inte bloggat om. Så här kommer mina tankar kring Ett litet hål i mörkret och Komma över, båda utgivna av Rabén & Sjögren.

Komma över handlar om Jeppe, han har just blivit dumpad av Emma. Det här är en bok som det kryper i skinnet på mig när jag läser. Jag både känner med honom och blir irriterad på honom. Boken utspelar sig under sommarlovet på gymnasiet och innehåller väldigt mycket beskrivet med ett språk som är så typiskt för Ingrid Olsson, där less is more. Jeppe trevar sig fram mellan å ena sidan glädjen över den egna lägenheten i stan, sommarlovet, fester och häng och å andra sidan förlamande och paralyserande sorg. Han är verkligen en ung man som trevar sig fram mellan tonårstiden och en önskan om att var vuxen och självständig. Jag inser nu att det jag stör mig på hos honom är drag som jag så väl kan känna igen och själv finner frustrerande. Hans apati är förståelig och när det gäller första kärleken kan det så lätt vara på liv och död och känslorna blir därmed så extrema i sina uttryck. Just den här boken tillhör inte en av mina favoriter och jag tror att det beror på att språket skapar begränsningar att verkligen komma nära. Det blir för fragmentariskt i och med att språket är så återhållet. Men som alltid med Ingrid Olsson är det läsvärt.

Ett litet hål i mörkret tyckte jag desto mer om. Den handlar om sorg, att släppa taget om sorg både här och nu och den som ligger längre bak i historien, om kärlek och familjekänslan. Calle är sjutton år och hans farmor är sjuk, kanske kommer hon att dö. Hans pappa dog när han var liten och i grannlägenheten flyttar det in en tjej med en röd halsduk. Det är mycket på en och samma gång för Calle. Om om språket stod i vägen för att komma huvudpersonen i Komma över nära är det precis tvärtom i Ett litet hål i mörkret. Det jag tycker om med Ingrid Olssons ungdomsböcker är hennes förmåga att spegla det där mellanläget som många unga vuxna befinner sig i. De står med en fot i vuxenvärlden och en kvar i barndomen. Många av dem ger sken av att vara starkare och mognare än vad de är och egentligen behöver de sina föräldrars närhet och kärlek mer än någonsin. Precis så tycker jag att det beskrivs i den här boken. Calle behöver kärlek, en känsla av trygghet och bli sedd som den han är, inte var eller kommer att bli. Och med ett fantastiskt språk krävs det inte långa utläggningar sida upp och sida ner för att se detta.

Fulast i världen

Bilden har jag lånat från rabensjogren.se

Vem är det som bestämmer vad andra ska tycka? Varför finns det alltid en sådan person i gruppen/klassen, den som tar på sig att tala om för andra vad de ska tycka? Och varför ska det alltid finnas en hackkyckling? Det är säkerligen inget unikt att en klass se ut som den gör i Ingrid Olssons Fulast i världen. Min klass när jag gick i grundskolan/gymnasiet hade den där personen som dikterade upp villkor. Jag har läst om den typen av person i en uppsjö av ungdomsböcker. Det fascinerar mig lika mycket som det irriterar mig. Det är så onödigt och kan få sådana obehagliga konsekvenser. I boken Fulast i världen är det Evelina som är den personen. Hon bestämmer att Simon är töntig, ful och inte är värd att prata med. Problemet är bara att Siw vill göra det och hon hamnar i ett dilemma. För i somras träffade hon Simon kort och tycke uppstod. Sen förlorade de kontakten och såg inte varandra igen fören skolan började efter sommarlovet och Simon dök upp som ny elev i Siws klass. Men det var inte oproblematiskt för där fanns Evelina och sa nej, sa stopp.

Ingrid Olsson bemästrar konststycket att säga så otroligt mycket med få ord. I hennes böcker sprakar det av saker som sägs men det sägs mellan raderna. Hennes styrka ligger i att beskriva detaljer och skörhet. Den där skörheten blir till styrka och jag känner alltid så starkt när jag läser hennes böcker. När det gäller denna hennes senaste bok Fulast i världen vill jag skrika, skälla ut, hålla om och trösta hennes karaktärer. Både Siw och Simon men även Evelina känns otroligt riktiga och igenkännbara.

Jag vet inte vad det är med boken som gör den så otroligt bra, temat är inte nytt och historien är inte unik. Men Ingrid Olsson är unik, hennes sätt att skriva är fantastiskt och boken griper tag och stannar kvar. Jag blev otroligt besviken att hon inte nominerades till Augustpriset för detta verk. Hon förtjänar uppmärksamhet och framför allt att bli läst, av ung som vuxen. En av de bästa böcker jag läst i år.

Ingrid Olsson x2

Bilden är tagen av och tillhör mig, Sincerely Johanna

Min lillasyster är inte förtjust i att läsa och har nog alltid haft ett motstånd till det. Jag å andra sidan har alltid varit en läsande person precis som våra föräldrar. Därför har det också varit mitt mission in life, att få syrran att börja läsa böcker och tycka om det, i lite mer än 20 år nu. Som ett led i detta "arbete" bestämde jag mig för att läsa högt. Jag gick till bokhyllan en kväll när lillasyster var och hälsade på i maj, och valde ut en av de tunnaste böckerna jag kunde hitta där. En av dem var Blink, blink med stjärnan! av Ingrid Olsson. Det är en samling korta noveller (den vänder sig till den yngre publiken). Vi bestämde oss för att läsa varannan novell var och högt för den andre. Vi var båda helt tagna av berättelserna (det gäller båda böckerna). Efter den kvällen upprepade vi uppläsningen en gång till och då med boken Önska bort önska nytt (som vänder sig till tonåringar).

Båda böckerna är gripande och behandlar allt utom enkla frågor. Det är sorg, ensamhet, utanförskap och känslan av att vara övergiven som präglar berättelserna. Ingrid Olsson har lyckats med konststycket att med få ord säga så mycket och varje berättelse även om den är kort berättar om ett helt liv. Jag är så otroligt imponerad av henne. Det här är två små pärlor i både bok- och novellhavet. Sina jul-/vinterteman till trots funkar de att läsas året runt och jag tycker att ni genast ska köpa/låna dem. De fungerar dessutom utmärkt att diskutera kring också, så hallå skolor köp in och använd i undervisningen. För är det något jag lärde mig på Barnkultursymposiet i våras så är det att även barn och unga funderar över svåra frågor som ensamhet, döden, existentialism så rygga inte tillbaka för att prata om dessa frågor. Nu bara måste jag läsa mer av Ingrid Olsson!

Ingrid Olssons noveller läses i radio

Bilden har jag lånat från sverigesradio.se

Ett urval av Ingrid Olssons noveller ur böckerna Blink, blink med stjärnan och Önska bort, önska nytt läses av teaterstudenter i radio. Om ni klickar på den här länken kan ni lyssna på tio fantastiska uppläsningar, länk. Men skynda er för det går bara att lyssna på dem i 30 dagar och det har snart gått på de första novellerna som sändes.

Bokrelease för Ingrid Olsson

Igår var jag och Sofia från Unga böcker på releasefest för Ingrid Olsson och hennes två böcker, Blink, blink med stjärnan och Önska bort, önska nytt.

Bilden är tagen av och tillhör mig, SincerelyJohanna

Bokreleasen hölls på den mycket mysiga barnbokshandeln Bokslukaren vid Mariatorget. Dit måste ni gå och handla era barn- och ungdomsböcker sen, ja de har mer än bara böcker förresten och ett trevligt litet fik längst in. Jag kommer garanterat gå dit igen. Innan Ada och Anna presenterade Ingrid och hon läste högt ur en av böckerna hann jag med att dricka god jucie och äta upp halva fatet med suveränt goda morotsbitar med hommos på och prata med Sofia och Gilla böckers praktikant Anna (så de är två Annor nu). Sen pratade Ingrid om sina böcker och läste även en novell om en pojke som står och håller en plastpåse i handen. Ingrid läste novellen med en sådan trollbindande röst att jag hade gåshud och var helt såld från första strofen. Om resten av novellerna är i stil med den är det här två helt klart fantastiska böcker.

Bilden är tagen av och tillhör mig, SincerelyJohanna

Då jag har köpstopp på böcker under september fick jag inte med mig några böcker hem igår. Ingrid berättade att många av berättelserna utspelar sig runt advent det är därför det är så många stjärnor med i berättelserna. Så jag tänkte ha dessa två böcker som min adventskalender i år. Läsa en novell om dagen från och med första december.

Boken Önska bort, önska nytt vänder sig till lite äldre tonåringar och Blink, blink med stjärnan till lite yngre men det där borde inte hindra någon från att köpa dem. Dessutom fick vi veta igår att böckerna liksom pratar med varandra och det ger en mycket att läsa båda. Så gör det vettja!

Tack till Gilla böcker för inbjudan och en mycket trevlig kväll.