söndag, juni 22

Eleanor & Park

Bilden har jag lånat från berghsforlag.se
Nu är det bara att packa ihop och gå hem, dags att sluta leta, inse att inget annat kommer att kunna mäta sig. Årets bok är utsedd och det är ingen mindre än Eleanor & Park av Rainbow Rowell. Vilken läsupplevelse detta var. Jag har verkligen längtat och längtat efter en bok som skulle suga tag, ha mig i sitt grepp tills sista ordet var läst. Kort och gott längtade jag efter en läsupplevelse i stil med Jellicoe Road och The Fault in Our Stars. Och nu har jag hittat den.

Det här är de subtila händelsernas bok. Det är inte de storslagna handlingarna som smäller högst. Här handlar det om utlån av en freestyle, serieteckningar, att ta någons hand, att önska sig AA-battarier i present. Eleanor och Park är så där fina och försiktiga som jag älskar. I sin enkelhet är detta en storslagen roman. Men vad är det då som är så bra och vilka är dessa två huvudpersoner? Boken handlar om två ungdomar i USA på 80-talet. Eleanor är ny i stan, hon har rött hår som ser ut som eld och en klädstil som är helt urspårad. Park är den tystlåtne asiatiske killen som läser serietidningar och håller sig på sin kant. Så en dag när Eleanor stiger på skolbussen på väg till skolan och det inte finns någon ledig plats förutom en bredvid Park börjar det hela. Vi får lära känna dem mer utefter vägen och får snart veta var de kommer ifrån för hemförhållanden (hemska och idylliska), vad de tycker om (musik) och vilka andra på skolbussen de ska ducka för. Vi får veta vilka deras föräldrar och syskon är. Vi får veta hur den första stora kärleken känns, smakar och vibrerar.

När jag började på boken förväntade jag mig att det skulle vara en bra bok. Vad jag inte förväntade mig var att den skulle ta mig med storm och att jag skulle gråta så mycket att jag inte fick luft och använda slut på en box med Kleenex-pappersnäsdukar. Det jag uppskattar mest med boken är just det subtila, de är så fina mot varandra och jag vill bara att de ska ha det bra. Läsningen var den största i år och jag har svårt att tro att något kommer att slå den här trots att vi bara har avverkat halva 2014. Den enda förevändning jag har är att det känns något otroligt att vissa av sakerna som händer på skolbussen går häcklarna förbi och förblir okommenterade men i övrigt är det här en bok jag bara har goda saker att säga om. Nu återstår bara svaret på frågan: Vilka är de tre orden?

6 kommentarer:

  1. Åh, denna gillade jag också så himla mycket!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu vill jag läsa Fangirl också, har den hemma men oläst än så länge.

      Radera
  2. Denna är alldeles speciell! Bästa ögonblicken magi på bussen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Välkommen hit Mia! Åh den är så fin så fin den här boken.

      Radera
  3. Åh, låter som en härlig läsning! Höll på att dra med mig denna hem från Skottland oxå (vilket iofs kan sägas om ett par tjog andra böcker med, minst), men kände att Fangirl var mer potatig. Fast denna verkar verkligen trevlig, dock lite oväntat att du skulle gråta så - nu undrar man ju varför... Kanske får ta och läsa den sen ändå :]

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är verkligen inte oväntat att jag storgråter, det finns ingen blödigare än jag. Jag ser fram emot att läsa Fangirl.

      Radera