Marcelo i den verkliga världen

Bilden har jag lånat från bokus.se

Efter att läslusten hade väckts till liv igen genom Det går bara inte tog jag mig raskt vidare till Marcelo i den verkliga världen av Francisco X. Stork. Och om jag var något svalt inställd till Det går bara inte tyckte jag betydligt bättre om den här boken. Det var på sätt och vis en ny läsupplevelse för mig som var både lärorik, insiktsfull och värmande.

Boken handlar om sjuttonåriga Marcelo. Han går på en specialskola, men nu inför sista året ställer hans far ett ultimatum. Marcelo ska enligt fadern lära sig att vara i den riktiga världen som pappan kallar det och det genom att sommarjobba på hans advokatfirma istället för i stallet som Marcelo vill. Om han inte gör det riskerar Marcelo att tvingas sluta på sin älskade skola.
Nu börjar utmaningarna för den unge herrn och vi får följa med på en resa som kantas av svek, försoning, kärlek, vänskap och viljestyrka att ta sig förbi hinder både reella och de imaginära.

Det ska sägas att det är något speciellt med Marcelo och det insiktsfulla den här läsningen gav med sig är just förståelsen för personer i Marcelos situation. Jag lärde mig mycket om hjärnan, perception men även om familjer, föräldrars vilja att deras barn ska bli något visst och hur vänskaper kan se ut.
Jag kände på en och samma gång en viss ömhet inför Marcelo samtidigt som jag kunde bli frustrerad av hans beteende. Jag blev arg på vissa bitkaraktärer som utnyttjar, missbrukar makt och inte ser till andra än sig själva.

Vissa saker som jag tog för givet kom att ses i ett nytt ljus och en sak är säker kärlek kan komma i fler än en form. Den här boken kan läsas av många och i flera sammanhang och det tycker jag är bokens styrka. Det är svårt att skriva om boken och göra det på ett inspirerande sätt utan att avslöja för mycket. Men en sak kan jag säga, en läsning av den här boken kan ge både nycklar, förståelse och empati. Och den skulle passa perfekt som samtalsbok i skolan för ungdomar på högstadiet/gymnasiet. Jag hade några fina timmar när jag läste den och den gav en känsla av hopp.

Tack till B. Wahlström för recensionsexemplaret.