onsdag, april 3

Det går bara inte!

Bilden har jag lånat från bokus.se
Under påskledigheten läste jag Camilla Jönssons debut Det går bara inte. Det gick i en rasande fart och jag bläddrade sida som aldrig förr. Här har vi ett triangeldrama med två killar och en villrådig tjej. Emelie som huvudpersonen heter står och vacklar mellan Viktor (kompis från skolan) och Sander (som hon träffa på en fest). Hon blir kär i dem båda och kan inte välja och vill inte välja. Jag håller tidigt på Viktor i den här kampen. Han kändes som en sådan helyllekille som inte ville någon något ont. Jag var ömsom förbannad och ville bara skrika åt Emelie ömsom kände jag någon slags beskyddarinstinkt gentemot henne. Hon är smickrad av att dessa två killar gillar henne. Men hon är också naiv som tror att hennes beteende inte kommer att såra någon. Hur mycket hennes kompis Stina än påpekar detta tycker Emelie mest att Stina är både jobbig och tjatig.

Det har skrivits/filmats/dramatiserats ett antal (kärleks)triangeldramer. Vissa med större skicklighet än andra. Den här historien är inte unik men det jag tycker om med den är att den känns väldigt realistisk. Det är inte smörigt och amerikaniserat romcom över det hela. Dock är jag besviken på slutet av historien som jag tycker tappar lite i fart och det gör att när jag läst ut och lagt ifrån mig boken känner mig ambivalent. Jag hade svårt att sätta ett betyg på boken på Goodreads och det tog några dagar innan jag kunde skriva om den. Jag vet ärligt talat inte nu heller riktigt vad jag tyckte om den på det stora hela med tanke på att det började så bra men sen saknade in och tappade fart. Jag hade nog behövt 50-100 sidor till så jag hade fått ett mer fullständigt avslut. 

Tack till B. Wahlströms för recensionsexemplaret.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar