Kapitulera omedelbart eller dö

Bilden har jag lånat från bokus.se

Det här är en av de finaste böcker jag läst, Kapitulera omedelbart eller dö av Sanne Näsling. Boken handlar om Mary och hennes bästa vän Lovely. De är tonåringar och är helt fantastiska. De är ömsom i fantasin (London i framtiden) ömsom i det vi andra skulle kalla verkligheten. De refererar till saker i färger och varvar engelska uttryck på ett så härligt sätt att jag verkligen kan känna igen mig. För ibland är inte svenskan det bästa språket att beskriva något på. Som färger till exempel, vad sägs om följande: poison green och perverse pink.

Samtidigt som jag sitter och ler åt deras fina vänskap och allt smart de säger (som exempelvis vad de skulle säga om de mötte Håkan Hellström och andra kända) så är det bitvis smärta, ångest och tårar. Lovely har panikångest som de benämner som Yngve. Marys mamma har träffat en ny man och Mary känns osedd och undanskuffad. De har de problem som andra unga har, att de vill bli sedda och bekräftade, föräldrar och skolan som är allt utom rolig, festande och så det där med pojkar och sex.

Jag är verkligen inte en människa som hänger upp mig på språket när jag läser böcker. Det behöver inte vara vackra meningar och formuleringar hit och dit för att jag ska falla platt. Men i den här boken är det ett fantastiskt språk. Det känns på riktigt och samtidigt trollbinder det mig med sina finurliga formuleringar. Näsling är fenomenal helt enkelt. Det här är inte en bok i mängden och som bör läsas för att förstå vad jag försöker säga.