Angels in America (del I och II)

Bilden har jag lånat av stadsteatern.stockholm.se

I helgen var jag och såg Angels in America på Stockholms stadsteater. Del ett-Millennium såg jag på fredagen och del två-Perestrojka på lördagen. Vilka föreställningar det var. I paus i fredags var stora delar av publiken helt tagna av hur bra det var. Och när det var slut studsade vi upp ur stolarna och gjorde en stående ovation och klappade in skådespelarna fyra gånger (fem gånger på lördagen). Det här är bland det bästa jag har sett (och som en kompis sa: Och då har du sett mycket Johanna). Jag har väldigt svårt att beskriva föreställningen märker jag men något ska jag väl kunna klämma ur mig. Det som är så bra är hela ensemblen (vilket är ovanligt att alla är bra) håller så hög klass och gör ett briljant arbete med sina rollfigurer. Musiken, wow det är Madonna, Pointed sisters, Patti Smith för att nämna några och så det suveräna valet att avsluta del ett med Prince och Purple Rain. Pjäsen handlar om kärlek, svek, sorg, aids, oro, makt. Ska ni bara se en (eller i det härfallet två) föreställningar i år så är det del ett och två av Angels in America. Jag funderar starkt på att se dem igen senare i höst.