Bokhösten 2017- ungdomsböckerna

Vi har nått det andra och sista inlägget gällande böckerna jag är sugen på att läsa i höst. Och idag är det fullt fokus på ungdomsböckerna, samt några barnböcker. Här finns nya böcker av tidigare favoritförfattare så som E. Lockhart, Ingrid Olsson och Johanna Lindbäck. Dessutom finns det en hel del debutanter och det tycker jag är så roligt för det är alltid intressant att upptäcka nya författarskap. Vi har även en bra blandning mellan svenska författare och översatta (dessvärre är de ju nästan alltid amerikanska författare som översätts, jag önskar mer brittisk YA på svenska marknaden). När jag nu har gjort en genomlysning av höstens utgivning kan jag tryggt konstatera att det sannerligen inte kommer att råda brist på böcker att läsa i höst. Vad är ni sugna på att läsa riktade till barn och unga i höst?

Lavender Lit
Fejk av E. Lockhart
Allt det vackra är inte förstört av Danielle Younge-Ullman

Lilla Piratförlaget/Gilla böcker
Den här veckan är min av Ingrid Olsson
Karta för förälskade och andra vilsna av Johanna Lindbäck
Vakuum av Mia Öström
Down under av Johan Ehn

Bonnier Carlsen
Hata Gustavsberg av Agnes Lindström
Ta det som en man av Hampus Nessvold

Alfabeta Bokförlag
Under odjurspälsen av Klara Krantz
Flora Banks förlorade minne av Emily Barr

Natur & Kultur och Vox by Opal
The Hate U Give av Angie Thomas (som jag redan har läst och ni kan höra mer om vad jag tyckte om den här)
Papperssjälar av Emma Johansson
Allt jag inte sa av Yrsa Walldén

Rabén & Sjögren
Olle och Bolle är bröder av Charlotta Lannebo och Ellen Ekman
Tulpanpojken av Christina Wahldén
Tonårstjejens dagbok av red. Daniela Auerbach
Damaskus. Sölvesborg av Per Nilsson

Böcker jag vill läsa våren 2017

Även om det gråa och slaskiga vädret gör det svårt att tro så är det ändå vår. Eller det är i alla fall vår i förlagsbranschen för just nu släpps vårtitel på vårtitel. Jag har sammanställt vad jag är sugen på att läsa i vår. Vissa av böckerna har jag haft förmånen att redan ha fått läsa. Nedan finns skönlitterärt, biografier, dramatik, sakprosa och fakta. Det är en bra litteraturvår i år och det känns väldigt roligt och spännande.

Albert Bonniers förlag och Forum bokförlag
Memorys bok av Petina Gappah
Nelly Sachs kommer aldrig fram till havet av Sara Stridsberg (jag minns när omslagsbilden till den här boken togs. Det var förra vintern när jag jobbade på Kulturhuset Stadsteatern och Saras pjäs American Hotel, som är med i den här boken, skulle sättas upp)
Duktiga flickors revansch av Birgitta Ohlsson

Natur & Kultur
Klass av Elise Karlsson
Vegetarianen av Han Kang *

Lavender Lit
Min bästa väns fru av Peo Bengtsson
Inte för nära av Colleen Oakley

Brombergs förlag
Blybröllop av Sara Paborn
Ingen rök utan mareld (poesiantologi i serien Blå blixt)

Printz Publishing och Massolit förlag
Den osannolika kärleken av Hannah Rothschild
Pojken som byggde egna världar av Keith Stuart

Norstedts
De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru
Finna sig av Agnes Lidbeck
Vända hem av Yaa Gyasi *
Saker jag hade velat veta när jag var 15 av red. Johanna Wester och Diana Olofsson

Vad är ni sugna på att läsa i vår? Är det någon guldklimp som jag har missat?

* Den här boken har jag redan hunnit läsa

Lucka 3: Den ökända historien om Frankie Landau-Banks

Bilden har jag lånat från lavenderlit.com

En av årets bästa böcker har E. Lockart skrivit och den heter Den ökända historien om Frankie Landau-Banks. Jag gillade Kanske är det allt du behöver veta men jag gillade den här boken ännu mer. Här är det förvisso också välbeställda ungdomar men den är starkare stilistiskt, språkligt och storymässigt. Det är internatskola, maktspel, kärlek och massor av girl power! Perfekta ingredienser för en bra story och tro mig det är en bra story det här. Frankie Landau-Banks går på samma internatskola som hennes far och storasyster har gått på. När de kommer tillbaka efter sommarlovet har hon genomgått en hel del kroppsliga förändringar och beskrivs som att hon har blommat ut. Väl tillbaka på skolan blir hon tillsammans med den mycket populäre Matthew. Genom honom får hon inträde i kretsar hon inte kommit in i annars och det är nu det blir intressant. Frankie får reda på att Matthew är medlem i en typ av herrklubb och hon som tjej får inte vara med.  

Den ökända historien om Frankie Landau- Banks är på sätt och vis en bok om språk (vilket jag vanligtvis inte har mycket till övers för) Frankie är språkligt intresserad och boken är snyggt och välkomponerat skriven. Det var en fröjd att läsa den. Det är något med när Frankie ska ta sig upp på samma nivå som sina något mer välställda klasskamrater och sin nye pojkväns krets. Och där kan språket och formuleringar antingen hjälpa eller stjälpa dig. Men jag gillar även när Frankie på sätt och vis går under cover och formulerar sina meddelanden till herrklubben/det hemliga sällskapet. Hon är så finurlig och smart. Och just det smarta, kvicka och feministiska jävlar anamma är en av de största behållningarna med boken. Jag blir både peppad och glad av att läsa den, jag håller på Frankie genom vårt och torrt. Detta på samma gång som jag kan bli irriterad över att hon sin smarthet till trots ändå vill vara till lags och beskedlig gentemot Matthew. Jag vill skrika att hon inte behöver honom och att hon ska göra sin egen grej.  

Den ökända historien om Frankie Landau- Banks slukade jag i somras och jag drar fortfarande på smilebanden när jag tänker på den nu. Det är något visst med välskrivna, gripanden och intressanta böcker. Jag tycker att den här berättelsen lämpar sig väldigt väl till bokcirklar för det finns mycket att diskutera. Jag tycker att den passar både tonåringar och vuxna. Tänk vilken grej att få ha en bokcirkel med blandade åldrar och analysera den. För det finns vissa saker, som det här med att vara så angelägen om att killen ska gilla henne, som jag tänker att olika generationer kan ha intressanta åsikter om. Vet du inte vad du ska läsa i jul eller ge bort i julklapp? Här har du svaret! 

Vi är alla helt utom oss

Bilden har jag lånat från lavenderlit.com

Jag köpte Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowlers på engelska för något år sedan efter att ha läst mycket gott om den. Sen förblev den oläst i bokhyllan tills i våras då den kom på svenska. Då fick jag tummen ur och läste den. Det tog mig ett bra tag att slutföra den och jag tillhör nog den lilla lilla skaran som inte blev himlastormande förtjust.

Boken handlar om de tre syskonen Fern, Lowell och Rosemary. Det är den sistnämnda som är berättaren i boken. Hon berättar för oss om hur hon brukade prata oavbrutet som barn, tjatade hål i huvudet på familjen så pass att de bad henne börja sina berättelser i mitten istället för från början. Det är även greppet som författaren tillämpar vid berättandet av den här historien. Någonstans i mitten kommer vi in och får lära känna familjen bättre och får även veta mer om vad det är som har hänt. För de har varit med om en hel del allihop. Förutom syskonen finns en mamma och en pappa.

Vi är alla helt utom oss är en väldigt svår bok att skriva om för om jag berättar det minsta för mycket så avslöjas den stora twist som finns i boken och som är avgörande för läsningen och upplevelsen av boken. Och det är just twisten som jag har problem med. Den imponerade inte på mig och sen kändes boken bara pratig och utdragen för min del. Det var säkert därför det tog sådan lång tid för mig att läsa klart den. En sak som jag gillade med boken dock var att jag lärde mig väldigt mycket av att läsa den. Nu blir jag så där kryptisk igen för jag kan inte säga om vad (twisten ni vet) och det har jag faktiskt kunna tillämpa vid flera konversationer på mitt jobb, jag arbetar på ett universitet. 

Jag kan tänka mig att Vi är alla helt utom oss är en utmärkt bokcirkelbok. Det finns mycket att diskutera efter läsningen, som familjekonstellationer, familjehemligheter, tysthet, lojalitet, moral och kunskapens pris. På så sätt är det en bra bok men den stora läsupplevelsen jag både förväntade och hoppades på uteblev för min del och det blev jag väldigt besviken över. Jag ville verkligen gilla boken.

Skärvor av minnen

Bilden har jag lånat från lavenderlit.com

En av de böcker som jag sett mest fram emot i höst var Skärvor av minnen av Laurie Halse Anderson. Den ges ut på favoritförlaget Lavender Lit som håller YA-fanan högt och det är jag oerhört tacksam för då böcker för unga vuxna är sorgset underrepresenterad i utgivningsfloran. Det här är en stark bok och jag jag klämde i mig den på några få dagar. Jag känner mig lite som en skriva som har hakat upp sig när jag säger att alla ungdomsböcker inte är mörka och dystra och så recenserar jag tre böcker på rad som alla är både mörka och dystra men samtidigt är de svinbra och jag älskar dem.

Skärvor av minnen handlar om Hayley som efter år av resande med sin far i hans lastbil nu har flyttat tillbaka till den stad hon en gång växte upp i. Pappan vill att hon ska gå klart skolan och få en slags bas. Boken handlar om Hayley men lika mycket handlar den om hennes pappa, om krigsskador både psykiska och fysiska och om att hitta sin plats på jorden. Det är ett tufft liv hon lever och hennes unga år till trots har hon ansvar och minnen en så ung människa inte borde ha. Hennes pappa lider av PTSD (post traumatisk stresssyndrom) efter sina år i det militära. Samtidigt som hon ska acklimatisera sig i den nya skolan, att inte längre vara på resande fot och försöka umgås med jämnåriga så balanserar hennes pappa på en tunn linje av vad som är hanterbart. Jag lider så med Hayley, att vara som en förälder åt sin egen förälder är sannerligen inte en lätt sak blir vi varse.

Allt är dock inte mörkt (efter som det sällan är helt nattsvart) i Skärvor av minnen där finns bästa vännen Gracie och hennes pojkvän samt Finn. Han är som Hayley, snabbtänkt, smart och rapp och framför allt vägrar han henne slippa undan bakom sin fasad och hårda mur. Boken påminner mig mycket om Take me on av Katie McGarry. Det som förenar dem är känslan av att slåss för sin överlevnad, att bära sin familj på sina unga axlar, om en vuxenvärld som sviker och om föräldrar som inte längre är det mer än på pappret. Jag läste boken med en känsla av att något hemskt när som helst ska hända samtidigt som jag skrattade åt hur Hayley och Finn munhuggs. Slutet av boken läste jag samtidigt som tårarna strömmade ner över kinderna och jag vaggande fram och tillbaka i skräddarställning i sängen.

När vuxenvärlden sviker och ungdomar eller barn måste klara sig själva blir det lätt mörkt. I den här boken finns också frågan om lojalitet, att få en andra chans, att släppa ner garden, lära sig att släppa taget och bara flyta med och om att lära sig att dela med sig av sin börda. Jag tycker hemskt mycket om Hayley och vill mest av allt ge henne en stor kram. Hon är starkare än hon ska behöva vara. Även det här är en bok som det finns mycket att prata om efter läsningen. Det enda negativa med boken är en fysisk sak, pappret är så tunt att nästa sida lyser igenom och jag fick kämpa med att läsa på rätt sida och inte det som syntes från nästa sida. Utöver den detaljen så är det här en suverän bok och ett författarskap jag vill läsa mer av.

Förläggarliv i New York

Bilderna har jag fått låna från lavenderlit.se/blogg

I höst kommer Sofia som är förläggare på Lavender Lit att arbeta från New York (vilken rolig grej!). Och det är så skoj att hon likt Ada på Gilla böcker bloggar om sin tid där och vad hon gör. Det har redan kommit tre intressanta inlägg som jag tycker att ni ska läsa:

• Förläggarliv i New York City
• Jakten på det DÄR manuset
• Vad YA, feelgood och deckare har gemensamt 

Jag som är väldigt intresserad av förlagsbranschen tycker det är skoj att få följa med bakom kulisserna i hur arbetet med att ge ut böcker går till. Men allra roligast är att få lära mig mer om den marknad där YA är som allra störst, USA. Jag hoppas på fler inlägg under Sofias tid där och är givetvis väldigt nyfiken på manuset hon läst och gillat. När Ada var i New York fick hon tips om boken Livets outgrundliga mysterier och den älskade jag så jag håller tummarna att Sofia också ska hitta en bok där att ge ut i Sverige och som jag kommer att tycka om. 

19. En snygg bok

En riktigt snygg bok är Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowler, utgiven av Lavender Lit och formgiven av Sanna Sporrong. Innan förlaget hade bestämt sig för vilket omslag boken skulle få så höll de en omröstning på Facebook och det här är omslaget som fick flest röster. Vilket är helt förståeligt för det är ett grymt snyggt omslag. Dessutom har det en lyxig touch med en sträv svart yta.

Kulturhändelser 2014

Detta blir det sista inlägget om Kulturåret 2014 och det kommer att innehålla händelser som inte platsade in i de andra kategorierna. Nästan alla punkter ägde rum under hösten. Det var många författarsamtal, musikupptäckter, nyupptäckter av konstformer, deltagande och mycket kulturkonsumtion i allmänhet. Kultur är för den som missat det otroligt viktigt i mitt liv. Kulturen tar mycket tid och plats i min vardag och det tycker jag är väldigt roligt och berikande. Ibland även stressande då jag bor i en stad där det händer mycket kulturellt och jag vill ta del av så mycket som möjligt. Nåväl, här kommer min topp sex med kulturhändelser (utan inbördes ordning):

• Jag var en av Augustprisets officiella bloggambassadörer. Det var väldigt skoj att få gå på presskonferensen och galan. Dessutom fick jag flera av de nominerade titlarna att läsa och recensera. Jag hoppas att de kommer att fortsätta att ha bloggambassadörer (de får då gärna tänka till ett varv varför de har ambassadörer, vad de vill med dem och hur det organiseras).
• Sam Smith var en av förra årets stora musikupplevelser. Jag har toklyssnat på hans album In The Lonely Hour. Det är ingen överdrift att jag har lyssnat på det rakt igenom minst en gång per dag sen jag upptäckte honom i våras. Kanske inte så konstigt att ha var överrepresenterad när jag summerade mitt musikår. Hans musik går rakt in i hjärtat på mig och jag blir både glad, tröstad och upplyft av den. 
• När jag fick frågan att vara med i panelen för samtalet om ungdomsböcker som var ett av inslagen vid Lavender Lits releasefest blev jag så himla glad. Lilla jag fick vara med och prata om den litteratur som ligger mig varmast om hjärtat i en så proffsig panel. Jag hoppas att jag får möjlighet att göra det fler gånger. 
• Under min semester hade jag en museievecka. Under en vecka besökte jag en radda museer i Stockholm. Det var ett fantastiskt bra sätt att få tummen ur och se de utställningar jag hade tänkt se under våren men inte hunnit. Jag såg i snitt två-tre utställningar per dag och det var ett så roligt grepp att vandra runt i stan och se på konst. Konsten fick för en vecka vara min enda sysselsättning och slapp konkurrera med arbetet.
• Tack vare Dramatens satsning Dramaten & fick jag upp ögonen för spoken word. Så för mig blev det omvänt, jag känner till och går på Dramaten regelbundet men kände inte till spoken word. Under förra året var jag och lyssnade på spoken word live flera gånger och på fler platser än Dramaten. Jag hoppas att det blir fler tillfällen i år.
• I december var jag och lyssnade på Caitlin Moran på Internationell författarscen och jisses så bra hon var. Jag och de jag gick med var helt upplyfta och uppspelta efteråt. Att det hela kröntes med att vi fick träffa henne (hon pussade mig på kinden och gav en så innerlig kram att jag blev helt tagen) och fotas med henne. Hon är så smart och rolig att jag ständigt skulle kunna lyssna på henne prata. Dessutom hade hon en så bra samtalspartner, Sonja Schwarzenberger.

Bokåret 2014

Det har blivit dags att summera bokåret 2014. Tre saker blir tydliga när jag ser tillbaka på de böcker jag läste:

1. 2014 var året då jag började läsa och sedan fortsatte att plöja romance.
2. Förra året var året då jag på riktigt började läsa och uppskatta serier.
3. De bästa böckerna förra året är nästan alla ungdomsböcker.

Jag hade ett läsmål och en bokutmaning på Goodreads under året. Först var målet 50 böcker, vilket jag klarade av i början av hösten. Då höjde jag insatsen till 70 böcker och vips så kom stressen. Det plöjdes böcker som en tok mot slutet för att ro det hela i land. Och ändå missade jag målet med tre ynka böcker. Så note to self, i år höjer jag inte antalet om jag lyckas läsa 50 böcker tidigare än året tar slut.

Vilken bok som skulle bli årets bästa visste jag så fort jag läst sista sidan, och dessutom läste jag boken under senvåren och då var det kanske tidigt att ropa hej, men nej då den höll förstaplatsen hela året ut. De två böcker som kommer efter den har jag tjatat hål i huvudet på folk om, för de är så bra och förtjänar att hyllas om och om igen. Den efter dem har jag gett bort vitt och brett till kompisar i present under förra året. Den femte var så träffsäker och talande om min generation, mig och mina vänner, vår iver att prestera och vara duktiga och jag känner att jag bara måste läsa om den i år för att påminna mig om varför jag gör det jag gör. Och den sjätte är inte bara snygg på utsidan den är väldigt bra på insidan och tvisten gör att du genast måste hitta någon att prata med. Det här är mina favoriter från 2014 i bokväg:

1. Eleanor & Park av Rainbow Rowell
2. Onanisterna av Patrik Lundberg
3. Lite mer än en kram av Mårten Melin
4. Lilla Berlin: so last year av Ellen Ekman
5. Meningen med hela skiten av Nina Åkestam
6. Kanske är det allt du behöver veta av E.Lockhart

Förra året började min frustration gällande utgivningen av ungdomsböcker verkligen att slå rot och förstärkas. För varje gång som katalogen från Svensk Bokhandel kom så konstaterade jag samma sak: Var är ungdomsböckerna? Det jag saknar är böcker för de äldre ungdomarna, alltså från 15år och uppåt, som inte är dystopier/fantasy/trilogier. Förra året var också året som jag blev ännu samlare i min läsning, romance och ungdomsböcker var i stort sett det enda jag läset. Något jag så här i efterhand inte tycker om för jag vill läsa bredare än så, men min hjärna var så sönderstressad att jag inte orkade ta till mig annat än lättläst romance och stunder när det var lättare att tänka så blev det en och annan ungdomsbok. Vad jag önskar mig av bokåret 2015? Det får ni läsa om nästa vecka!

Bloggtips: Lavender Lit-bloggen

Bilden har jag lånat från lavernderlit.com

Jag vill tipsa om en förlagsblogg jag gillar. Det är nystartade Lavender Lit som har en blogg, som nu under december har uppdaterats flitigt med spännande och läsvärt innehåll. Några inlägg som jag gillat mycket har varit de där vi får stifta bekantskap med personerna som på olika sätt bidrar till att det blir böcker av det hela. Vi har fått lära känna förlagschefen Hans-Olov, förläggaren Sofia, pr- och marknadschefen Kajsa, formgivaren Sanna och korrekturläsare Aida. Det kom ett inlägg om varför Lavender Lit heter just så. Hanna Larsson som formgett omslaget till Kanske är det allt du behöver veta visar i en video hur omslaget kom till. Jag vill läsa båda de böcker som Lavender Lit ger ut i vår, Vi är alla helt utom oss och Den okända historien om Frankie Landu-Banks. I höstas genomförde förlaget en enkät om ungdomsböcker och nu har det bloggats om resultatet från den. Dessutom måste jag genast köpa senaste numret av Books & Dreams (som jag vanligtvis inte gillar men nu är villig att göra ett undantag för) för där finns en intervju med förläggar-Sofia.

Lucka 10: Release för Lavender Lit

Den 16 oktober hade det nystartade förlaget Lavender Lit sin releasefest. Det var en väldigt fin fest med gott att äta och dricka, trevliga människor att mingla med, spexig hatthörna och fina böcker att köpa. Men allra roligast var det panelsamtal som ägde rum. Och varför var det roligast? Jo för att jag fick vara med och prata om något jag brinner som mest för, ungdomsböcker! Jag hade eminent sällskap i panelen av Johanna Lindbäck och Sofia Gydemo (hon jobbar på Svenska Barnboksinstitutet och drev bloggen Flaskposten förut) och vår moderator var Magnus Utvik. Vi pratade om varför ungdomsböcker är så bra, vad vi saknar inom ungdomslitteraturen, den oförtjänt låga status böckerna har och hur sällan de recenseras. Jag var helt hög efteråt och skulle väldigt gärna göra detta igen. Att prata om ungdomsböcker är bland det roligaste och mest givande jag vet. För det är verkligen något jag tycker är viktigt. Jag är så otroligt glad och tacksam att jag fick vara med och i så fint sällskap dessutom. Tack snälla Lavender Lit för det. Detta var en av årets viktigaste kulturhändelser för mig.

Releasefest för Lavender Lit

Imorgon kommer nystartade inprintet Lavender Lit att ha sin releasefest. Och då kommer det att finnas en panel som ska diskutera ungdomsböcker. Väldigt intressant och skoj för ungdomsböcker är något jag verkligen brinner för och känner starkt för. Panelen kommer att bestå av Sofia Gydemo, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet och en av bloggarna bakom Flaskposten, och Johanna Lindbäck, författare och Läsambassadör samt en bloggare. Nu till det sjuka, den bloggaren är JAG! Jag är just nu helt upprymd och livrädd på samma gång. Dessa två, Sofia och Johanna, har jag otrolig respekt för och det finns så många smarta bokbloggare där ute så varför lilla jag liksom. Men men jag ska försöka att inte få total minnesförlust, mista talförmågan och i allmänhet tala osammanhängande. Det är en tillställning som endast är för dem med inbjudan och är därmed inte ett publikt evenemang. Är det någon mer som är inbjuden till festen så vi ses där?

Kanske är det allt du behöver veta

Bilden har jag lånat från lavenderlit.com

Jag hade en handfull böcker som jag absolut inte ville missa att läsa i höst. En av dem är Kanske är det allt du behöver veta av E. Lockhart. Den ges ut av nylanserade Lavender Lit. Och innan jag går in på vad den handlar om och vad jag tyckte om den vill jag att vi alla först beundrar det fina omslaget som Hanna Larsson på Formgivningsfabriken har gjort. Sedan ska vi ta av hatten för bokens översättare som har gjort ett mycket bra jobb, hon heter Carina Jansson.

Det här är en bok som väcker starka känslor hos mig som läsare och det är främst slutet av boken. Detta är en bok som mycket väl lämpar sig för bokcirkelläsande och jag känner verkligen att jag vill prata om den nu när den är utläst.  Boken handlar om välbärgade familjen Sinclair. Det är mor och far (Tipper och Harris), deras tre döttrar (Carie, Bess, och Penny) De bor på olika ställen i USA under övriga året, men på somrarna bor de i varsina hus på en privatägd ö. Döttrarna Sinclair har i sin tur barn och ett av dessa Cadence är vår berättare. Hon är 18år när vi först kommer in i historien. På ön umgås hon med lögnarna, och det är kusinerna Mirren och Johnny samt bonuskusinen Gat. Det är galna upptåg, överklasstristess, alkohol, namnlösa hembiträden men främst familjehemligheter och en olycka.

Först läser jag på vid glatt mod och både ryser och myser. Jag får starka Gossip Girl-vibbar under läsningen. Det är främst på grund av rikedomen, tristessen och känslan av odödlighet som den säkerhet massor med pengar kan ge. Men så händer något, jag läser och bläddrar som i en frenesi och när jag börjar närma mig slutet är det nästan som i ett feberrus jag tar mig ann texten. Och så kommer slutet, som vi på bokens baksida får följande instruktioner om: "Och om någon frågar hur den slutar – LJUG." Jag messade sent på kvällen när boken var utläst till min kompis Sofia och beklagade mig upprört över slutet, varpå hon svarar roat att hon visste att jag skulle reagera över slutet. Jag förväntade mig inte hur det hela skulle sluta. Och nu när jag vet slutet vill jag nästan läsa om och se ledtrådarna som jag är säker på finns där. Jag kan bara uppmuntra er att läsa och gärna tillsammans med andra. För det är en bok som vill diskuteras efteråt. Om det är någon som läst och vill prata om den med mig är det bara att säga till.

Nu hoppas jag att Lavander Lit ger ut fler böcker av E. Lockhart. För om hon skriver lika bra som i Kanske är det allt du behöver veta, vill jag läsa mer.