Lucka 11: You know me well

Ett av vårens finaste omslag och amerikansk bok jag var riktigt sugen på att läsa var You know me well av Nina LaCour och David Levithan. Att David Levithan är bra på att samarbeta med andra ungdomsboksförfattare är känt sedan innan. Han har bland annat skrivit böcker ihop med Rachel Cohn och John Green. Den här gången gör han det tillsammans med Nina LaCour och det är första gången jag läser något av henne. Här har vi en kärlekshistoria men det är inte de två huvudpersonerna Kate och Mark som är kära i varandra. Kate är kär i sin bästa kompis kusin Violet och Mark är kär i sin bästa vän Ryan. Inget är enkelt och vi får hänga med under en intensiv vecka när Mark och Kates vägar korsas i San Francisco och Pride-veckan.

På klassiskt skriva bok med en annan författare-manér så är You know me well berättat i vartannat kapitel för huvudpersonernas räkning. Kate och Mark har suttit bredvid varandra i skolan i ett år utan att ha lärt känna varandra eller ens pratat med varandra. Båda två är förtvivlade och förvirrade en kväll på en gaybar och där hittar de varandra och blir på sätt och vis varandras livboj under kommande vecka. De är med om både roligheter men även hjärtesorg, svårigheter och hinder. Vänskapen som växer fram dem emellan är verkligen fin och det känns tryggt att de har varandra när det blåser i övrigt i deras liv.

Jag gillar You know me well, det gör jag men det går i för högt tempo. För mycket saker händer under den här veckan och främst Marks historia får en upplösning och slut som känns forcerat. Däremot var detta en mycket bra introduktion till Nina LaCour och jag har köpt hennes senaste bok, Everything leads to you, som ett nästa steg att läsa mer av henne. Ett stort plus med den här boken är att när det gäller hbtq-aspekten så är den inte en utopi. Det är en bisak att de är homosexuella, historien handlar om större saker än så. I annat fall kan det lätt vara så att Levithans världar tenderar att vara just utopier för att visa på att ett annat samhälle är möjligt men det blir ändå en typ av distans där mellan nu och möjlig framtid. I den här boken bara är de och det är en bok som både kan stå på hbtq-hyllan och bland ungdomsböckerna som bara är "vanliga ungdomsböcker". Fin representation med andra ord utan att vara övertydlig. Det blir intressant att se om LaCour och Levithan kommer att samarbeta igen. Jag hoppas på det för de har stor potential som duo.

Lucka 10: Världens viktigaste kyss

På en filt under ett träd i Hagaparken i somras läste jag Världens viktigaste kyss av David Levithan. Som bekant är Levithan en favoritförfattare för min del och jag gillar verkligen hans stil att skriva på men också hur han ger mig som läsare ett sätt att se på världen som möjlig. I den här boken får vi träffa Harry och Craig. De har varit ett par men är numera bara kompisar (vilket en av dem är mer nöjd med än den andre). De har bestämt sig för att slå världsrekord i att kyssas, vilket är på 32 timmar ståendes. I boken får vi följa dem både innan och under själva kyssandet.

Det som jag tycker är finast med Världens viktigaste kyss är den kör av röster som berättar historien i nutiden och sin egen historia. Här får jag starka vibbar av Jonas Gardells trilogi Torka aldrig tårar utan handskar. Kören med röster är män som levde förr, som var homosexuella och ger oss en historielektion i hur det har varit att vara homosexuell. De berättar om hur det var när HIV och AIDS kom och hur det drabbade dem och de de älskade. De förklarar för oss hur det ens är möjligt att två unga män står och kysser varandra på skolgården och hur detta sänds live över hela världen.

Jag tycker oerhört mycket om huvudkaraktärerna Craig och Harry med, det är inte bara kören. Det beskrivs så fint hur det är att göra något så galet som att stå och kyssa någon i 32 timmar. Kyssen är i sig sekundär. Världens viktigaste kyss handlar också om kärlek, familj och vänskap. Utöver Harry och Craig får vi följa andra personer som på något sätt kan kopplas samman med dem eller deras kyssande. Det är hjärtskärande att läsa om självhat samtidigt som det finns pirr och fina känslor som nyförälskelse. Levithan är en mästare på att beskriva känslor att få sådant som annars ses som utopi att framstå som en verklighet vi redan lever i.

Det här är en viktig, fin och ytterst läsvärd bok. Jag kan varmt rekommendera den och tänker att den funkar fint både u undervisning på högstadiet och gymnasiet och som bokcrirkelbok. Personporträtten ger en mycket att prata om och det är en historiebeskrivning som bara flyger fram samtidigt som den lär en massor.

Personligen gillar jag inte alls det svenska omslaget så därför visar jag det fina engelska också. Det svenska känns för vagt och trist. Lite tillrättalagt och försiktigt. Det är en stark bok och det engelska omslaget signalerar det på ett mycket bättre sätt enligt mig.